(Konsertlängd 120 min.)
Varbergs kammarkör
Drottningholms Barockensemble
Solister: Karin Dahlberg - sopran
Jakob Antonér - bas
Anna Zander - alt
Martin Vanberg - tenor
Elin Svensson - mezzosopran
Gunno Palmquist - dirigent
Förköp av biljetter: nortic.se eller Halmstad Tourist Center. Pris: 200 kr i mittskeppet och 160 kr i sidoskepp. Ungdom: 160 kr i mittskepp och 120 kr i sidoskepp.
Varbergs Kammarkör - bildades 1976 och är en fristående amatörkör med professionell ambition. Kören leds av Gunno Palmquist, professor i kördirigering vid Högskolan för scen och musik i Göteborg och har 35 medlemmar varav flera med musiken som yrke.
Musikaliskt strävar kören efter att upprätthålla en stor bredd, med musik ur olika genrer av såväl á capella sång som samarbete med olika konstellationer av musiker och orkestrar.Kören konserterar flitigt både i och utanför Sverige.
Kören har tack vare återkommande stöd från Sparbanksstiftelsen i Varberg kunnat framföra flera av konstmusikens stora verk med den absoluta eliten av landets orkestrar och solister, där h-mollmässan av J S Bach hösten 2022 är det senaste exemplet.
Drottningholms Barockensemble - bildades av altviolinisten Lars Brolin 1971. De sex ursprungsmusikerna satte som mål att spela 1600- och 1700-tals musik på tidstrogna instrument. Idag har antalet medlemmar växt till 33 och man kan som mest presentera en orkester med både stråk, blås, slagverk och pukor. Konsertmästare för ensemblen är violinisten Nils-Erik Sparf, som även är primarie i Uppsala Kammarsolister, samt Stefan Lindvall som är frilansmusiker med Norge, Sverige och Danmark som bas. Medlem i ensemblen är även Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet som bland annat bidrar med sin expertis i våra forskningsrelaterad projekt där vi tar fram historiskt musikmaterial samt dokument om tidstrogen uppförandepraxis.
Genom åren har DBE haft möjlighet att arbeta och turnera i ett flertal länder och kontinenter däribland USA, Kina, Australien, Spanien, Tyskland, Frankrike och Japan. Många kända artister och dirigenter har valt att samarbeta med Drottningholmarna. I Sverige har konserter arrangerats tillsammans med Eric Ericsons Kammarkör och Bachkören. Bland världsnamnen kan nämnas dirigenterna Christopher Hogwood, Andrew Parrott, Lars Ulrik Mortensen, Sigiswald Kuijken, Emmanuelle Haim och Alfredo Bernardini samt solister som Anne Sofie von Otter, Malena Ernman och Emma Kirkby. Sedan 2006 samarbetar ensemblen med sopranen Barbara Hendricks. Detta samarbete har hittills resulterat i tre skivinspelningar och ett flertal turnéer i Frankrike, Marocko och Japan.
Ett 60-tal skivinspelningar har gjorts bl.a. för BIS, EMI, Musica Svecia och Naxos med verk av Bach, Händel, Telemann och Roman för att nämna några. Inspelningen av Vivaldis ”Årstiderna” blev internationellt uppmärksammad och vald till bästa inspelning av verket i den prestigefyllda tyska tidningen Audio.
Sedan 2005 driver Drottningholms Barockensemble en egen konsertserie med ca sex konserter per år. Genom åren har såväl olika konstellationer av DBE som ett stort antal gästande grupper och solister medverkat. Från och med 2010 är serien ett samarbete med Engelbrekts församling i Stockholm. Under 2011 firade ensemblen 40-årsjubileum med tre festkonserter, där såväl barockoboisten Alfredo Bernardini som kompositören Carl Unander-Scharin stod på programmet. 2019 hade vi ett stort nordiskt samarbete med Finland, Norge och Island, Viking Barokk. Där deltog närmare 300 musikelever och professionella musiker från olika länder.
Drottningholms Barockensemble ger ca 40 konserter om året i Stockholm med omnejd men även i övriga Sverige, Norden och internationellt!
Konsertmästare -Nils-Erik Sparf, Stefan Lindvall
Violin - Nils-Erik Sparf, Stefan Lindvall, Sten-Johan Sunding, Erika Lundmark, Rebecka Karlsson, Elin Gabrielsson, Marit Bergman-Sandklef, Kristina Westfelt
Viola - Karin Dungel, Olof Ander, Lars Brolin
Violoncell - Mime Yamahiro-Brinkmann, Malin Sandell, Pelle Hansen
Violone - Olof Larsson, Yngve Malcus
Cembalo, orgel - Björn Gäfvert
Luta, gitarr - Anders Ericsson, Sven Åberg
Flöjt - Olle Torssander, Björg Ollén
Oboe - Ulf Bjurenhed, Bertil Färnlöf, Kyoko Nakazawa
Fagott - Sven Aarflot
Horn - Hans Larsson
Trumpet - Urban Eriksson, Mats-Olov Svantesson, Kina Sellergren
Pukor, slagverk - Johnny Rönnlund
Musikalisk rådgivning - Professorn vid Uppsala Universitet - Mattias Lundberg
Karin Dahlberg, sopran, debuterade nationellt med Göteborgs Symfoniker 2004 och internationellt på Bachakademie Stuttgart 2005. Karin anlitas ofta vid uruppföranden, som vid Sven-David Sandströms Matteuspassion 2014 på Berliner Philharmonie, där hon sedan varit återkommande solist i verk såsom Beethovens Missa Solemnis och Verdis Requiem och till våren 2023 väntar stor fredskonsert. Karin medverkar på Anne Sofie von Otters grammisnominerade album ”Bach”, UAKs album ”Winter Sounds” och denna sommar har Karin varit i England för skivinspelning av nyskrivet ”Requiem” med skivsläpp i mars 2023.
Anna Zander, alt, är en sångerska med stor musikalisk bredd som bland annat har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hennes repertoar innehåller musik från renässans till nyskrivet och hon tycker om att konstant variera repertoaren, även om hon har en alldeles särskild förkärlek till den tidiga musiken. Anna arbetar regelbundet som solist bland annat i Belgien, Tyskland, Italien och Japan, och har en gedigen repertoarlista av de stora klassiska konsert- och kyrkomusikaliska verken. Hon har gjort många operaroller, medverkat i sceniska uppsättningar av kyrkomusik, samt arbetar i olika kammarmusikaliska konstellationer.
Martin Vanberg, tenor, är internationellt eftertraktad framför allt inom barockrepertoaren, men han medverkar även i klassisk opera och operett, samt i nyskrivna operaverk. Han har gjort många av de stora rollerna i klassiska musikverk och sjungit på operascener runt om i Europa, på senare tid på Malmö Opera, där han medverkat i Orfeus i Underjorden och En kväll med Thalia. Martin har också bland annat sjungit Händels Messias i konserthus och olika kyrkor i Europa och gör regelbundet konserter med många orkestrar och ensembler i och utanför Sverige, till exempel med Europa Galante och Akademie für Alte Musik Berlin.
Jakob Antonér, bas, har sedan barnsben sett, hört och sjungit tillsammans med Varbergs Kammarkör. Med kören har han som solist bland annat sjungit verk som Faurés Requiem, Monteverdis Mariavesper och även Bachs och Löfbergs Magnificat. Jakob Antonér tog examen från Högskolan för scen och musik i Göteborg våren 2021 och har spelat roller som Colline i La Bohém och Sarastro i Trollflöjten, nu senast under sommaren 2022 med 23 föreställningar med Skånska operan. Jakob har också under året medverkat i Händels Messias och Mozarts Requiem i storkyrkan i Stockholm.
Elin Svensson, mezzosopran, har många musikaliska sidor. Den klassiska musiken var hennes fokus främst under tonåren då hon bl.a.mottog Loa Falkmans sångstipendium för klassisk sång. Senare har Elin utbildat sig inom den afroamerikanska soul- och gospelgenren och arbetar nu som arrangör, sångerska och körledare. Med sin egen kör GET UP Soul Choir har hon bl.a. gjort uppsättningar med Radiosymfonikerna och uppträtt på Polar Music Prize. Kärleken till den klassiska musiken har alltid funnits där och Elin har sjungit både i Mikaeli Kammarkör i Stockholm samt, med stor glädje, i Varbergs Kammarkör under våren 2022.
Gunno Palmquist, dirigent, har efter musikstudier på Musikhögskolan i Göteborg varit lärare där i körsång och ensembleledning som adjunkt och lektor, och sedan 2007 som professor. Under några år har han även varit lektor på Ingesunds musikhögskola, Arvika. Dessutom har han varit körkonsulent för Västra Götalandsregionen, och musiklärare och rektor i Tanzania. Gunno har varit ledare för en rad körer, till exempel Kammarkören Musica Vocalis, Göteborgs symfoniska kör, Gösta Ohlins Vokalensemble och Wermlandsensemblen. Även om huvudinriktningen varit vokal så har han även varit ledare för den nutida instrumentalensemblen MODE-ensemblen, och också gästdirigerat ensemblen Gageeo! vid Göteborgs konserthus.
h-mollmässan BWV 232
I slutet av sin levnad sammanställde Bach den s.k h-mollmässan. Trots att vår kunskap om Bach har ökat väsentligt de senaste trettio ảren, så finns det fortfarande frågetecken kring verket; varför utökade han sin Lutherska Missa (Kyrie-Gloria) från 1733 till en hel latinsk mässa? Framfördes mässan någonsin i sin helhet under Bachs levnad? Var den ens i första hand avsedd att framföras? Troligen var den mer skriven som ett "exempel i konsten att tonsätta mässan" (Meinrad Walter).
H-mollmässan består av fyra kompletta delar. De tre första "Kyrie-Gloria" (1733), "Symbolum Nicenum"(1732) och "Sanctus' (1724) är skrivna och framförda var för sig, medan den fjärde delen" Osanna, Benedictus, Agnus Dei et Dona nobis pacem" bestâr av omarbetningar av gamla kompositioner gjorda under de två år (1746-48) som Bach sammanställde hela mässan.
Frågetecknen kring Bach är av naturliga skäl även uppförandepraktiska. Ingen kan rimligen veta hur musiken faktiskt lät när Bach gjorde den. Det finns med andra ord ett rejält tolkningsutrymme. För att gestalta den i vår tid bör man både ha med den kunskap som finns om uppförandepraxis på Bachs tid, och samtidigt vara medveten om att vi nu har ytterligare 260 âr av musikalisk och mänsklig erfarenhet i ryggen. Vârt "Kyrie eleison och "Dona nobis pacem bottnar med andra ord i en delvis annan verklighet än Bachs och det bör nog också höras i vår tids Bachtolkning. Det kan t.o.m vara som Friedrich Nietzsche säger om sin upplevelse av Matteuspassionen att ”den som helt har glömt kristendomen uppfattar den faktiskt här som ett evangelium." Den meningen borde kunna gälla även det "livsverkligheternas brännglas, som dirigenten Thomas Hengelbrock kallat h-mollımässan.
Det är den musikaliska dräkten till en Högmässa vi kommer att få lyssna till idag - alltså en gudstjänst. Denna gudstjänst har firats i kyrkan varje söndag i århundraden här, lika väl som i Leipzig, där Bach verkade. Mässan kan betraktas som en iscensättning av Jesu sista vecka i livet. När Jesus lämnade Jeriko för den sista vandringen upp till Jerusalem blev han hejdad vid stadsmuren av en blind tiggares rop på hjälp, Kyrie eleison (Herre Förbarma Dig). Detta kraftiga rop är det första vi hör i h-mollmässan. Den tacksamhet den blinde upplevde när Jesus botade honom och erbjöd honom möjligheten att följa Jesus och lärjungarna återspeglas i Gloria (Ära vare Gud) - änglasången och i Laudamus (Vi prisar Dig) - lärjungarnas glädjesång för Jesus och vad han uträttade. Högmässans textläsningar och predikan avslutas med ett monumentalt Credo, trosbekännelsen. Väl framme i Jerusalem får vi vara med vid Jesu intâg i staden: Sanctus (Helig) utgör en storslagen hyllning till staden och dess tempel och övergår i Osanna, där det påskfirande folket hyllar Jesus. Därefter förändras stämningsläget snabbt och brutalt i Agnus Dei (0, Guds Lamm): Jesu vänners sorg och rädsla inför hans död gestaltas här i ett kyrkomusikens mest förtvivlade musikaliska uttryck.
Bach har mycket ofta pedagogiska ambitioner i sitt musikskapande. Här två exempel:
1. När Osanna skall framföras delar Bach kören i tvà hälfter som om Jesu väg in till Jerusalem kantades av lovsång från bảda vāgsidor.
2. Mot slutet av h-mollmässan blir känslokasten ytterst váldsamma: Jublet i Osanna å ena sidan och förtvivlan i Agnus Dei å den andra. Hur skall Bach med trovārdighet kunna avsluta mässan i glädje och jubel i Dona Nobis Pacem (Giv oss Din frid)? Han mildrar övergången genom att använda samma musikaliska dräkt som i det Gratias (tacksång) som kören sjöng i Laudamus. Det är som om han ville säga att vägen från förtvivlan till frid kan ske via tacksamhet.
/ Bengt Eckerdal / Gunno Palmquist