Bordet dignar av julskinka, varianter på inlagd sill, saftiga köttbullar i överflöd och ett välfyllt dessertbord tätt intill. En fråga för kvällen är hur den redan välfyllda kylen ska lyckas rymma alla rester som blir över. I en annan kyl några hundra meter bord finns det gott om plats på hyllorna och på bordet står kastrullen med snabbmakaroner redo för tredje dagen i rad.
Vilken kyl är din och vilket bord sitter du vid? Vi lever tillsammans sida vid sida i samma stad, men i väldigt olika verkligheter. Och skillnaderna ökar. 2025 går mot sitt slut och fortfarande får inte alla människor i vår stad äta sig mätta. Matfattigdom är fortsatt ett problem, i världen, i Sverige och i vårt Göteborg.
Några av de allra mest utsatta bland oss är barnen. Rädda barnen presenterade nyligen sin årliga Barnfattigdomsrapport. Den visar att inte mindre än 276 000 barn i Sverige lever i fattigdom, vilket är 100 000 fler än vad tidigare uträkningar har visat och motsvarar nästan 13 procent av alla barn. När ett barn i Sverige växer upp i fattigdom, innebär det att familjen har svårt att få pengarna att räcka till för barnets grundläggande behov. Det kan handla om att föräldrar inte har råd med skor i rätt storlek, säsongsanpassade kläder, eller just näringsrik mat.
Vi på Göteborgs Stadsmission och Svenska kyrkan i Göteborgs stift möter dagligen de människor som söker hjälp för att klara vardagen. Vi upplever att behoven är stora, allt fler får svårt att få pengarna att räcka och vi ser att nya grupper som ensamstående föräldrar och pensionerade änkor söker sig till oss. Det är högt tryck i våra verksamheter och församlingar, bara i Mötesplats S:t Johanneskyrkan serverades som ett exempel 18 759 frukostar och 32 232 luncher förra året för att mätta tomma magar.
Vi som möter behoven i vardagen har under en längre tid larmat om problemet med matfattigdom i vår stad. Politikerna i Göteborgs stad tog vår oro på allvar, beslutade om en kartläggning av matfattigdom som resulterade i en rapport. Även om siffrorna bör tolkas med viss försiktighet, så konstaterade den bland annat att uppskattningar pekar på att omkring 32 000 göteborgare lever i ”måttlig till svår matosäkerhet” och att mellan omkring 12 000 och 17 000 personer i staden inte har råd att laga en måltid med kött, fisk, kyckling eller motsvarande varannan dag.
FN:s siffror från i år tyder tyvärr på att matfattigdomen fortsatt att öka i Sverige sedan dess, vilket motsvarar att omkring 42 000 av Göteborgs invånare nu lever i måttlig till allvarlig grad av matosäkerhet. Vi är glada över att våra politiker beslutade om att göra en översikt, det behövs kunskap för att kunna göra något åt ett problem. Men kunskap är just första steget, inte hela lösningen. Vi kan inte stanna där utan behöver nu ta kloka beslut om att skapa förutsättningar som faktiskt kan ge ett annat resultat i nästa kartläggning.
Mat är inte bara något önskvärt utan en mänsklig rättighet. Om vi lyfter blicken så är det tyvärr inte bara i Göteborg som människor inte kan äta sig mätta. Men på hemmaplan har vi störst möjligheter att förändra, här ligger makten att göra skillnad i våra egna händer. I Göteborg har vi en viktig tradition av att samverka mellan det offentliga, näringsliv och civilsamhälle - och av att hitta politiska lösningar också på svåra utmaningar. Den behöver vi bygga vidare på.
Att vara hungrig är lika illa året runt, men när det närmar sig jul blir kontrasterna mellan den som har och inte har extra stora. Vi firar jul till minne av Jesu födelse. Han föddes som ett värnlöst barn i utsatthet och hjälpte ständigt själv de utsatta. Vi vill gå i hans fotspår, och vi vill att vi gör det tillsammans.Julen är en hoppets och framtidstrons högtid. I en värld där det som förenar oss tenderar att minska och det som skiljer oss tenderar att öka, behöver vi tillsammans klara av att byta perspektiv. Vi har möjlighet att förändra, men då krävs det att vi sluter upp och tar modiga politiska beslut.
Julens helger är också en bra tid att stanna till och reflektera. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem, säger Jesus. Vad skulle du vilja att andra gjorde för dig om du var den som saknade mat på bordet? Vad skulle du vilja att andra tog för beslut om det var ditt barn som saknade näringsrik mat för dagen? Ingen ska behöva lägga sig hungrig i vår stad, varken barn eller vuxen, varken på julafton eller någon annan dag. Vi tror att Göteborg kan vända den utvecklingen.
Susanne Rappmann, biskop Göteborgs stift
Martin Ärnlöv, vd och direktor, Göteborgs Stadsmission
(Debattartikeln har varit publicerad i Göteborgs-Posten 24 december 2025.)