Det finns kyrkliga handlingar bevarade som är uppemot 1 000 år gamla. Numera sparas mycket också i digital form och under 2022 kommer hela Svenska kyrkan att implementera ett nytt e-arkiv, som komplement till de fysiska arkiven. Men oavsett hur handlingar arkiveras – digitalt eller fysiskt – så kvarstår det faktum att arkivet är en synnerligen viktig funktion. Det är till och med så att framtiden är beroende av den.
– Det vi gör nu har stor betydelse för hur vi hanterar saker i framtiden. Arkivet har tre primära syften och ett av dem är att det ska finnas för forskningens skull. Det slås också fast i Lagen om Svenska kyrkan att Svenska kyrkans arkiv är en del av det nationella kulturarvet – vårt gemensamma minne. Man ska kunna se hur vi tänker, hur våra värderingar ser ut och hur våra normer är, säger Carina Lagerqvist.
En vanlig bildprofil för arkiv, även internationellt, är den romerska guden Janus. Janus tittar både bakåt och framåt – han blickar in i framtiden och ser tillbaka in i det förflutna.
– Det illustrerar på ett bra sätt precis det som är så viktigt med arkivet. Med arkivets hjälp kan vi följa, utvärdera och förändra. Om 50 år är det jätteintressant att se hur vi har förändrat vår verksamhet och hur våra värderingar har förändrats men också hur vårt arbete har förändrats. Om vi nu ser tillbaka några år så kan vi till exempel se att vi har gått över till mycket digitala möten. Förutom att det, så att säga, är kul att veta hur det har varit så kan vi också lära oss av det som har varit.
Ett nyligen aktuellt exempel som visar vikten av ett arkiv i just den här bemärkelsen är den ursäkt som ärkebiskop Antje Jackelén i december framförde till det samiska folket.
– Att hon har något att be om ursäkt för beror på att vi har bevarat information där man kan se hur vi uppträtt mot samerna förr. Om vi inte hade bevarat den informationen hade vi inte känt till det. Det visar också jättetydligt hur värderingar inom kyrkan och inom samhället har förändrats om man ser till hur kyrkan och samhället har behandlat samerna på 40- och 50-talet och vad vi tycker om det nu. Våra värderingar har förändrats otroligt.
Förutom forskningen så finns det alltså ytterligare två tydliga syften med arkivet. När relationen mellan Svenska kyrkan och staten förändrades 2000 så blev kyrkan ett trosförbund som vilket som helst. Man valde då att inom kyrkan att använda ungefär samma innehåll i regelverket som tidigare som när de var statliga, vilket innefattade Arkivlagen och Tryckfrihetsförordning, Offentlighets- och sekretesslagen. Nu har Svenska kyrkan Kyrkoordningen och SvKB (Svenska kyrkans bestämmelser) att förhålla sig till och huvudtesen är att allt är offentligt.
– Vi är en demokratisk kyrka som ska värna om det öppna samtalet och den fria granskningen av vår kyrka. Våra medlemmar och allmänheten ska kunna ha insyn i vår verksamhet samt se vart pengarna går, fortsätter Carina Lagerqvist.
Arkivets tredje syfte, För rättskipning av förvaltning, har att göra med att verksamheten ska kunna fungera på ett så bra sätt som möjligt. Att handlingar som berör beslut, kyrkoval, bestämmelser, lokaler med mera sparas.
– Självklart måste vi ha kvar avtal, kontrakt och protokoll så man vet vad som har blivit beslutat. Vi behöver ha kvar husritningar så vi vet var elledningar går och vi behöver veta vilka policies som är beslutade, för att nämna ett par exempel.
Oavsett hur arkivet kommer att se ut och vara uppbyggt – om det innehåller flera hundra år gamla pappershandlingar eller om det är digitala så kommer arkivet att finnas kvar.
– Det kommer att se likadant ut med skillnaden att det blir mer och mer digitalisering och vi kommer övergå till e-arkiv. Men själva syftet med arkivet är detsamma som alltid, avslutar Carina Lagerqvist.
Text och bild: Daniel Hultenmo, stiftskommunikatör