Quiz - Advent

Ordet advent kommer frå latinets "adventus" som betyder ankomst.

Den första adventsgranen kom till Sverige på 1870-talet och fanns på Ersta diakonianstalt i Stockholm.

Den kända adventspsalmen Bereden väg för Herren skrevs av kyrkoherde Frans Michael Franzén 1812. 

Han föddes i finska Uleåborg 1772. Redan som 11 åring började han skriva dikter och vid 13 års ålder tog han studentexamen. Som 20-åring blev han docent i vältalighet och senare profesor i lärdomshistoria.

1803 blev han prästvig men gjorde ingen större succé vid debuten. Han kom av sig mitt i predikan och fick leta länge innan han kunde fortsätta. En oförlåtlig tabbe vid denna tid då man ansåg att prästen skulle kunna sin predikan utantill. 

Efter denna tråkiga debut lämnade han predikandet bakom sig och blev bibliotekarie. Frans Michael var gift 3 gånger och fick 12 barn.

Franzen vigs så småningom till kyrkoherde i Kumla församling (i Närke) den 12 juli 1812 och det var här han skrev alla sina 25 psalmer Psalmen Bereden väg för Herran kom till och publicerades första gången 1819 i Svenska kyrkans psalmbok. Psalmen har blivit en av vår tids mest önskade julsånger.

Den flitige psalmförfattaren har fått en gata uppkallad efter sig i Kumla, Franzéns väg.

Julkalendern i SVT är en tradition sedan 1960 och den första kalendern hette Titteliture. 2025 års kalender heter Tidstjuven.

Den tredje söndagen i advent läser vi om Johannes döparen. Ärkebiskop emeritus Anders Wejeryd har detta som sitt valspråk: Parate viam Domini. Bana väg för Herren.

ACTs julinsamling börjar första söndagen i advent och pågår över julen fram till trettondags jul. Temat för 2025 års julinsamling är Sprid ljus i mörkret.

Sakarja är profeten i Gamla Testamentet som talar om att konungen ska rida in i Jerusalem på en åsna. Sakarja 9:9.

Oscar Andersson var en lagerarbetare hos Philips i Götebor. Han konstruerade en bågformad ljusstake med hjälp av julgransbelysning. Ingen trodde på idén men den började efter några år ända att tillverkas 1934.

Ljusstaken började säljas i liten skala 1937 (3 000 ljusstakar). Ljusstaken tillverkas och lanserades kommersiellt på bred front 1939.

Under kriget låg tillverkningen nere och starade upp igen 1946.

Den första adventskalendern trycktes i början av 1900-talet i Tyskland. I slutet av 1800-talet levde en liten pojke vid namn Gerhard Lang i Tyskland. Hans längtan till julen var så stark att hans mamma bakade tjugofyra kakor som hon la ut på en bit färgglad kartong. Varje dag fram till jul fick Gerhard äta en av kakorna för att stilla sin längtan. 

När han blev vuxen gjorde han om sin mammas kak-kalender till en tryckt papperskalender med två ark och 24 julmotiv. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapades en ny version med luckor att öppna med en bild innanför. Gerhards kalender blev en succé som även nådde Sverige. 

I Sverige kom den första tryckta svenska julkalendern 1934. Den gavs ut av Sveriges Flickors Scoutförbund för att samla in pengar till rörelsen. Kalendern ritades av Aina Stenberg-MasOlle, som sedan tecknade en ny kalender åt scoutrörelsen varje år fram till 1964. Därefter har kalendern kommit ut i nytryck.

I det tidiga kristna Sverige och Norden var advent en fastetid, ett sätt att kroppsligt markera Herrens ankomst. Under fastan var det återhållsamt med mat, framför allt med kött. I bondesamhället kallades advent för julfasta. Då började julmaten att lagas. De lyckligt lottade slaktade julgrisen i början av december.  

Ett minne från julfastan är lutfisk, som traditionellt blötlades på Annadagen den 9 december. Advent var därefter en tid för stillhet och vördnad, vilket bland annat gjorde att bröllop var förbjudna. Man skulle även undvika bullriga arbeten och att föra oväsen. 

Första adventsstjärnan har sitt ursprung i Herrnhut i Tyskland på 1880-talet, där lärare vid en internatskola skapade pappersstjärnor med en ljuskälla inuti för att dekorera skolan under adventstiden. Stjärnan kom till Sverige redan på 1910-talet men blev populär först under 1940-talet.

1941 började en billigare och enklare pappersstjärna med sju uddar massproduceras i Sverige och blev enormt populär under krigsåren. Den populära pappersstjärnan fick namnet "proletärstjärnan" i folkmun, säkert på grund av sitt låga pris.  

Västerås domkyrka har en av Sveriges äldsta adventsstjärnor, en stor, elektrisk stjärna med glasprismor som hissades upp i valvet ovanför högaltaret 1888. Stjärnan var en gåva från ASEA och symbolisera Betlehemsstjärnan. 

I Höga visan omnäms saffran, kap 4 vers 13-14 ”I din lustgård växer granatträd med härliga frukter henna och nardus, nardus och saffran, kalmus och kanel, alla slags doftrika träd, myrra och aloe och finaste kryddor”

Saffran har använts i många traditioner. Tron på dess läkande kraft har varit stor och en högt skattad vara. Budistmunkarna har färgat sitt tyg till sina dräkter med saffran.

I Sverige började vi använda saffran på 1300-talet och till en början som medicinalväxt då man ansåg att den hade en uppiggande effekt och kunde bota sjukdomar. Nu används den som krydda i matlagning och bakning och är en självklar favorit till julfikat.

För att få ihop ett kilo saffran krävs minst 100 000-150 000 saffrankrokusar som skall plockas och rensas för hand. Det höga priset har gjort att saffran redan under forntiden förfalskades och späddes ut genom att blanda in alla möjliga växtdelar, vilket ansågs allvarligt. 1444 blev en person bränd på bål för förfalskning av saffran i tyska Nürnberg och drygt tio år senare begravdes tre saffransförfalskare levande för samma brott.

För att bedömma kvaliten på saffran finns idag en vedertagen skala, ISO 3632 för att bedöma kvaliten.