Det finns nära 20 000 byggnader över hela landet som tillhör Svenska kyrkan, varav ungefär 3300 är kyrkor. Förutsättningarna att arbeta med energifrågor ser olika ut i landets församlingar och pastorat. Många kyrkor och byggnader är gamla och byggdes utan system för uppvärmning, och flera kyrkor används också sparsamt idag. Det viktiga i sammanhanget är att främja ett hållbart användande av våra kyrkor för att man ska kunna fortsätta bedriva verksamhet under en lång tid framöver.
Energianvändning i kyrkor
I kyrkans färdplan för klimatet jobbar vi mot högt ställda mål för att få ner energianvändningen - utan att riskera att omistligt kulturarv går förlorat för framtiden. Genom att minska energianvändningen bidrar vi också till att minska slöseri av resurser och minska våra utsläpp totalt. Energibesparingen gör också att vi som kyrka får mer pengar över till kyrkans grundläggande uppgift som är att bedriva vår verksamhet.
Störst del energi går åt till att värma upp kyrkorna. Kyrkorna har aldrig bedrivit en 24/7- verksamhet utan byggnaderna har alltid stått oanvända under perioder, men här finns en stor variation mellan tätort och glesbygd.
Det är väl bara att sänka temperaturen?
Det kan vara bekvämt att tänka att om man bara sänker temperaturen inne i kyrkorna så har man lösningen. Men sänkta inomhustemperaturer ger ofta en högre fukthalt som i sin tur riskerar skador på kyrkliga inventarier. Hur vädret är utomhus för tillfället påverkar också, vilket gör arbetet med att spara energi finkänsligt. I värsta fall kan fukt leda till mögeltillväxt, och sensommarens varma och fuktiga väderlek är ofta den mest kritiska perioden på året. Men det går att sänka temperaturen även om man tar hänsyn till fukt, och grundregeln brukar trots allt vara att sänka temperaturen i kyrkorna när det inte pågår någon verksamhet.
För att Svenska kyrkan ska lyckas med sin målsättning om att sänka energianvändningen, 5 % varje år till 2027 enligt färdplanen, så jobbar vi med kunskapshöjande insatser och utbildningar. Energiexperter och arkivarier anställda i kyrkan kan ge råd till församlingar och pastorat som efterfrågar stöd, och lyfta innovativa lösningar och inspirerande exempel.
Orglar kan signalera om mögel
Ibland har kyrkorglarna kallats för kyrkornas mögelindikatorer. I de stängda orgelhusen kan det ofta uppstå mikroklimat som skiljer sig från kyrkan i övrigt. Vid större kartläggningar har man också sett att mögelförekomst i orglar har en stark korrelation med läge i Sverige. Nedanför Norrlandsgränsen och nära stora vattendrag är risken för mögel generellt större.
Vi kan vara säkra på en sak - tiderna förändras
Kulturarvet har alltid varit i förändring och vi kan vara säkra på att sättet som vi idag använder energin på i våra kyrkor kommer att förändras i framtiden. Det experimenteras redan med batterilager och isolerande nya putsmetoder som båda ger en glimt av vad framtiden kan föra med sig på energiområdet.