Professor Susanne Wigorts Yngvesson talar inför den fjärde söndagen i påsktid om vägen till livet.
”Temat för den här söndagen handlar om rörelse. Vi är alltid i rörelse. Vi står inte still. Vi befinner oss i tiden och i allt runtomkring som påverkar oss. Hela tillvaron är rörlighet. Så vägen till livet, som är temat för denna söndag, berättar att skapelsen pågår och att vi är indragna i den. Men vad betyder det?”, frågar sig professor Susanne Wigorts Yngvesson.
”Att gå på vägen till livet är en ständigt pågående förändring. Vi vandrar i det som utmanar oss och under vägen händer det saker som tvingar oss till förändring. I den gammaltestamentliga texten imorgon berättas det att Herren visar Israels folk vägen genom öknen, som en molnstod om dagen och en eldstod om natten. Men så tydlig är inte alltid vägen för oss. Ibland är det som att gå i en dimma och vi trevar oss fram. Men Gud är någon som vandrar med oss. Bredvid oss, bakom oss och framför oss. Psalmförfattaren Anders Frostenson var präst här i Lovö under många år och skriver i en av sina psalmer. ”Gud ditt folk är vandringsfolket. Själv du mitt ibland oss går.” Och längs vandringen finns ett löfte som psalmtexten återger: ”Du oss leder, du oss stärker, när vår väg blir lång och svår.” Det är ett löfte att hålla fast vid”, avslutar Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och systematisk teologi vid Enskilda Högskolan i Stockholm.