När det gäller avsked av en avliden har anhöriga stor frihet att ordna det så personligt som de önskar.
Medlemmar i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift vilket bland annat bekostar den kyrkliga begravningsgudstjänsten. Ibland kan det hända att anhöriga tar för givet att en person är medlem, men som av något skäl ändå har valt att gå ur.
– Det kan bli en sorg i sorgen att begravningsgudstjänst riskerar att inte kunna genomföras, säger Anna Ortner, kyrkoherde i Eds församling.
Det är den avlidnes medlemskap i Svenska kyrkan som möjliggör en kyrklig begravningsgudstjänst. Själva gravsättningen finansieras av begravningsavgiften. Den sker alltså oavsett. Om det finns särskilda skäl kan kyrkoherden besluta att ändå låta hålla en begravningsgudstjänst. Församlingen tar då ut en avgift som täcker de kostnader som för medlemmar redan omfattas av medlemsavgiften. Kyrkoherden har alltid ett samtal i varje enskilt fall eftersom varje situation är unik.
AKT MED URNA ÖKAR
Avsked av den avlidne måste inte ske vid kistan. Avsked sker allt oftare på sjukhem eller till och med direkt vid urnsättning efter kremering.
Ulf Lernéus, vid Sveriges Auktoriserade Begravningsbyråer tror att det kan bero på att begravningsbyråerna är bättre på att erbjuda alternativ till en traditionell kistbegravning.
– Begravningsbranschen har liksom övriga i samhället skakats om av Coronakrisen. Anhöriga ställs i en ny situation när det inte går att samlas som vanligt. Då blir begravningsformen ”akt med urna” ett alternativ. Det innebär att den avlidne kremeras och ceremonin och gravsättningen av urnan skjuts fram till ett senare tillfälle, säger Ulf Lernéus.