Andlig friskvård
Så kan bikten beskrivas. Jonas Eveborn, pastor i Equmeniakyrkan, tror på biktens comeback. Det finns flera orsaker till det.
JONAS EVEBORN, PASTOR i Equmeniakyrkan och föreståndare för Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby, har en dröm:
– För tio år sedan ansågs det lite skamfyllt att gå till en terapeut. Så är det inte längre. Jag skulle önska att själavårdssamtalet och bikten blir lika avdramatiserat.
Han är övertygad om att nästan alla skulle må bättre av att bikta sig. Att de flesta kommer ut på andra sidan bikten med ett lite lättare hjärta – och att den också kan medverka till ett bättre samhälle i stort.
– I den katolska kyrkan, där bikten är betydligt vanligare än hos oss, har man något som kallas för generalbikt. Det Jonas Eveborn, pastor i Equmeniakyrkan innebär att den som nått en något sånär vuxen ålder tillsammans med sin präst går igenom allt orätt som han eller hon gjort sedan barnsben.
Det skulle ha stor betydelse för hälsan och det fortsatta livet, menar Jonas Eveborn. För bikten handlar om så mycket mer än att bekänna sina synder inför Gud och sedan få Guds förlåtelse. I själva verket handlar det också om att ta ut en riktning för hur livet ska levas, om att jobba med sig själv, och de sidor hos sig själv som man inte är så stolt över.
– Bikten är inte kravlös. Syftet med bikten är att man – med förlåtelsen och nåden som grund – ska göra vad man kan för att, med Guds hjälp, göra gott konstaterar Jonas Eveborn.
I SAMBAND MED reformationen fick bikten allt mindre betydelse och ersattes till stor del av den allmänna syndabekännelsen. I Svenska kyrkan är bikten fortfarande relativt sällsynt, även om det naturligtvis förekommer. I Equmeniakyrkan är det något vanligare eftersom det i samband med Ekumeniska Kommunitetens olika arrangemang alltid erbjuds möjlighet till bikt. comeback. Men Jonas Eveborn tror på biktens För i takt med att vi blir allt mer intresserade av vårt inre mående, finns det mycket som tyder på att fler kommer att vilja bikta sig. Vissa liknar bikten vid andlig friskvård.
– Det är vanligt att syftet från början inte varit att man vill bikta sig. Ofta börjar det med ett vanligt själavårdssamtal, som leder in i ett biktsamtal, förklarar Jonas Eveborn.
BIKTSAMTALEN KAN HANDLA om de mest varierande saker.
– Det kan handla om att någon har problem i sin relation och har sökt hjälp för det. Under samtalets gång kan jag kanske lägga märke till att det finns väldigt starka känslor av svartsjuka och missunnsamhet som skaver. Då kan jag föreslå att vi ska boka in ett biktsamtal, säger Jonas Eveborn.
I de fallen bokas en ny tid in, och den absoluta tystnadsplikten åberopas. Under samtalets gång behöver en syndabekännelse avkunnas, där den som sökt hjälp får stöd att sätta ord på det som skaver och också att hitta sätt att bearbeta det som hänt eller pågår.
– Själva bikten tar bara några minuter då vi ber en kort bön, den biktande formulerar syndabekännelsen med delvis egna ord. Efter avlösningen avslutas bikten med en tackbön och en välsignelse.
Sedan börjar det verkliga arbetet. Att göra bot och gottgöra. För den som tror att bikten är kravlös tror fel. Det räcker inte att, som bikten i den katolska kyrkan framställs i Hollywoodfilmer, bara be tio Ave Maria och sedan köra på i de gamla vanliga hjulspåren.
– Den logiska konsekvensen efter att ha biktat sig och tagit emot förlåtelse är att ge vidare av den nåd och kärlek som räckts mig.
DET KAN HANDLA om att på ett genomtänkt sätt be den man åsamkat smärta om förlåtelse. Men det är något som ställer stora krav på mottagaren, och som kan riva upp känslor. Det krävs ofta tid innan det steget är moget. Ett alternativ kan vara att göra bot på annat sätt. Att undvika att agera på samma sätt framöver och att försöka göra gott i mötet med andra människor.
– En vanlig orsak till bikt är det som kallas underlåtelsesynd. Det som kan förklaras med "de goda människornas tystnad", där man som medmänniska hade kunnat ingripa, men där man aldrig gjorde det, säger Jonas Eveborn.
Det kan också handla om att den man gjort fel emot har gått bort. Då kan bikten bli ett viktigt steg i själva sorgeprocessen. Ett mardrömsscenario är att under tystnadsplikt få kännedom om ett pågående eller planerat brott. Också då gäller den absoluta tystnadsplikten för en präst eller pastor.
– Då är det enda jag som själavårdare kan göra att försöka bearbeta personen i fråga, att få henne eller honom att tänka om, och söka rätt stöd för att hitta sätt att agera annorlunda.
