Botkyrka församling

Prata med oss

Kontakt

Botkyrka församling Besöksadress: Grödingevägen 4, 14730 Tumba Postadress: Box 240, 14701 Tumba Telefon: +46(8)53022200 E-post till Botkyrka församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Natalia Araya är ny pastorsadjunkt i Botkyrka

Natalia Araya är nybliven präst och kommer arbeta i Ljusets kyrka under 2018. Här berättar hon om sig själv.


Ingen i min familj är troende utom mormor, som var djupt troende katolik. Hon flydde från Chile efter kuppen 1973, via Argentina till Sverige, ensam med två döttrar. Till ett land och språk som hon inte visste något om. Jag frågade mig ofta hur hon kunde tro på Gud och vara tacksam för det liv som hon fick, med tanke på hur mycket hemskheter hon varit med om. Hon är min största förebild. Trots alla hemskheter hon gått igenom hade hon fortfarande kraft och tro att möta alla människor med kärlek. Hon väckte min nyfikenhet på hur det är att ha en gudstro.

Prästen gav mig rådet att utbilda mig till präst

När mormor gick bort kom jag i kontakt med en präst inom Svenska kyrkan. Vi började ses regelbundet och våra samtal ledde så småningom till att hon rådde mig att utbilda mig till präst. Jag tyckte inte att jag passade som präst, eftersom jag sminkar mig och bär klackskor. När jag insåg att jag kunde vara mig själv och samtidigt präst började min långa resa via Komvux till färdig teolog och nu skall jag vigas till präst.

Myter och förväntningar

När människor har hört om mitt yrkesval brukar de ställa frågor som: Får du sminka dig? Får du ha klackskor? Kommer du bli nunna nu och leva i celibat? Vadå, är du superreligiös nu?

Jag tror att den största myten om hur det är att vara präst är att en bör vara en person som bor och lever i kyrkan, ber hela tiden, lever i celibat och ständigt sjunger liturgiska sånger.

Men i verkligheten kan en präst, precis som jag, ha en sambo, ett tvåårigt barn, gilla att se på serier och titta på Youtube-filmer om det senaste sminkmodet.

Som präst ser jag fram emot möten med människor i alla åldrar. Att få dela människors mest glädjefulla stunder i livet vid dop och vigslar, men också i sorg vid begravningar och att få växa tilsammans. Jag längtar efter att få undervisa, tolka och föra samtal kring existentiella frågor och teologi och att få fira gudstjänst.

Den största utmaningen för mig tror jag kommer att vara att få ihop vardagslivet med att samtidigt vara präst.

De bästa egenskaperna en präst kan ha är mod, att vara empatisk och kunna engagera sig i andra människors liv. Men framförallt att vara en god lyssnare. Att ha en personlig mognad och kunna se saker i ett längre perspektiv. Att förstå och se konsekvenserna av sitt handlande.

Söndag 21 januari prästvigs jag i Storkyrkan. Efter vigningen i Storkyrkan ska jag ha en mottagning och fira det tillsammans med min familj och mina vänner.