Foto: Arne Hyckenberg/montage

Månens bro

Nyhet Publicerad Ändrad

De förlovade sig under en ek på Öland och gifte sig två år senare. Efter 50 år som gifta förnyade Sven och May-Britt Flodén sina äktenskapslöften.

I Sven och May-Britt Flodéns trädgård i Tumba är knopparna på träden nästan på väg att brista. De har krattat, gödslat och grävt tillsammans för att förbereda för vårens alla perenner och nyplanteringar. Trädgården är deras gemensamma projekt. Liksom deras livsberättelser som resulterade i form av varsin bok. På bordet vid fönstret ligger fotoalbum, ett inramat porträtt av May-Britt klädd som brud och deras nyutkomna böcker. Här dricker de kaffe tillsammans varje dag klockan två.

– Det är en riktig gåva att vara gift med Sven. Vi har turen att vara friska, säger May-Britt, 86 år.

– Vi pratar mycket med varandra om vad vi gjort och vad som händer ute i världen, säger Sven, 89 år.

Bussresan

Sven och May-Britt träffades på en bussresa från Sundsvall till Stockholm i början av 50-talet. Sven minns en vacker flicka med röd filthatt som satt på bussen.

– Jag var lite pratsam av mig och sökte upp May-Britt. Efter det bjöd jag ut henne, säger Sven.

På sensommaren 1952 åkte de till Öland för att förlova sig. Under en stor ek nära stranden bytte de ringar.

– Det är månsken, månen gör en bro och på den har vi vandrat tillsammans ut i livet och varit lyckliga, säger Sven.

– Det känns så för vi har varit så lyckliga. Vi gör allt tillsammans och trivs med det. Vi åker aldrig ensam till någon, vi handlar och äter alltid middag ihop, säger May-Britt.

Festen kostade 550 kr

På pingstdagen 1954 gifte de sig i Sköns kyrka, en vit kyrka från 1800-talet på höjden strax utanför Sundsvall. May-Britt hade en klänning prydd med vit spets, slöja, brudkrona och en stor brudbukett med prästkragar, rosor, luktärter, anemoner och iris. Sven bar frack med en prästkrage i knapphålet.

– Jag tyckte jag var så vacker och det var modernt med spets då. Jag minns hur jag tänkte att mycket var spännande och att livet med Sven började där och då, säger May-Britt.

Efter vigseln hade de en festmiddag i en hyrd lokal nere på stan. Eftersom Sven hade stor släkt var 75 personer bjudna till bröllopet. Sven visar en inramad tavla med kvittot från festen.

– Det kostade 550 kronor och 60 öre, säger Sven och skrattar. Till festlokalen hade de huggit ner småbjörkar som stått i vatten en tid för att blir gröna.

– Vi gjorde alla förberedelser tillsammans. Vi packade även brudkistan ihop, säger May-Britt.

Aldrig som man tänkt sig

Dagen efter vigseln gick flyttlasset till parets nya lägenhet i ett flerfamiljshus i Sundsvall och något år efter till Stockholm. Sedan 1964 år bor de i radhuset i Tumba. De lever ett aktivt liv med många vänner. De visar sin gemensamma kalender, som är någorlunda fulltecknad.

– Det blir aldrig som man tänkt sig. Någon ringer och behöver hjälp, eller så kanske barnbarnen behöver oss, säger May-Britt.

Planerar för framtiden

Efter 50 år som gifta valde Sven och May-Britt att förnya sina löften. Den dåvarande biskopen Tony Guldbrandzén hjälpte till med planeringen av ceremonin. I Sköns kyrka välsignade biskopen deras liv och äktenskap.

– En sådan här dag upplever man mer än en bröllopsdag, säger Sven.

May-Britt nickar instämmande. I hennes bok har hon skrivit att det kändes som en dröm, att få vara med om detta och dessutom kunnat åstadkomma det alldeles själv.

– Sundsvalls tidning kom till kyrkan och gjorde ett reportage om oss. Programmet Go´kväll på SVT ville att vi skulle vara med också, säger Sven.

– Det var spännande att det blev uppmärksammat. Vi tycker att det är roligt att berätta det som är bra, säger May-Britt. Nästa år fyller Sven 90 år.

– Det ska uppmärksammas och vi gillar att planera nya saker tillsammans, säger May-Britt.