VICTORIA SVÄRD WÄRME har varit församlingspräst i Mariakyrkan i Sävast i två år. Parallellt med det har hon under samma period också varit häktespräst på Porsön i Luleå. Det innebär att hon under en halv dag varje vecka träffar de människor som sitter frihetsberövade i väntan på rättegång och dom.
- Det är en väldigt speciell miljö att vistas i. Bara att komma dit och mötas av stora grindar, taggtråd och stängsel, säger hon.
Hon började som häktespräst något år efter sin prästvigning 2009. När hon lämnade sin tjänst i Luleå för sin nuvarande i Boden fanns ett önskemål från hennes sida om att kunna få fortsätta vara på häktet.
- Det är så viktigt att någon får komma in där och vara en lyssnande medmänniska. De samtal som förs där inne faller under den absoluta tystnadsplikten vilken är den strängaste formen av tystnadsplikt som existerar i Sverige, berättar hon.
Sedan fortsätter hon:
- Allt som sägs där inne stannar mellan mig, den personen och Gud. Det är en möjlighet för dem att tala om vad som har hänt och hur de mår. Det blir ett sätt att bryta deras isolering och deras ensamhet.
Det är den häktades fria val men alla har rätt att träffa en präst ifall de vill det. Samtalen brukar ofta handla om relationer.
- Det är så mycket som ställs på sin spets om man frihetsberövas, säger hon.
”Nu kan ett samtal vara viktigare än någonsin”
Nyhet Publicerad ÄndradI sin roll som häktespräst träffar Victoria Svärd Wärme människor som måste sitta inlåsta 23 av dygnets 24 timmar. Vad gör det med oss människor när vi tvingas leva i ofrivillig isolering från varandra?