I nöden prövas vänskapen Vad gör vi när mörkret tätnar?

Corona-viruset har gett oss alla en stor kollektiv prövning av sällan skådat slag. Dop ställs in, fester, konserter och resor likaså och idrottsevenemang får ske utan publik. På våra äldreboenden håller man besökare borta. Och vi vet nu att det är på allvar och vi vill inte utsätta någon för fara. Vi tvättar våra händer, spritar och aktar oss för kroppskontakt. Det är lätt att känna sig modfälld och oroad över sig själv och andra.

Men någonstans måste vi sätta stopp innan vi drabbas av beröringsskräck och andra fobier som stänger vägarna mellan oss människor. Eller gör att vi bara sitter och beklagar oss. Nej, nu gäller det att ställa upp för varandra och visa extra mycket omtanke och uppmärksamhet. Och den tid vi får över, när vi nu inte kan gå på matcher, bio eller åka på konferenser mm – kan vi använda den för att pigga upp och glädja varandra? Vi kan sätta oss tillsammans i familjen eller på jobbet och tänka ut kluriga lösningar när det är som det är. Nöden är uppfinningarnas moder.

När det ser mörkt ut kan vi höja blicken en stund och se på Jesus, han som är det stora ljuset genom nöd och lidande. Vi närmar oss påsk, då vi vet att Jesus först skulle hyllas för att sedan förkastas, plågas och dö på korset för att slutligen uppstå och gå segrande över död och mörkermakter. Hans tålmodiga vänner och följeslagare får se allt detta hända och liksom vi är de ibland lamslagna och utan hopp. Då visar Jesus vägen, med kärlek tar han på sig både ondskan och lidandet. Han rider in i Jerusalem och vet vad han ska möta. Han går i tro, hopp och kärlek med full tillit till den Gud som bär och som vill våra liv.

Må vi också gå i tro, hopp och kärlek i dessa svåra tider. Det hjälper!

Lotta Damm