Det är ord som flera av oss kanske mest förknippar med scouterna. En scout är alltid redo att hjälpa och kan lösa många olika situationer. De orden har dock blivit aktualiserade på flera sätt i våra dagar.
I slutet av hösten drabbades kyrkan av en cyberattack. Vi hade rustat oss men det går inte att skydda sig för allt. Däremot fanns en beredskap på nationell nivå och insatser sattes in som räddade upp ganska mycket. Nu var det datasystemen som drabbades och det hindrade oss inte från att möta församlingsbor och fira gudstjänst tillsammans. Det är ändå det som är att vara kyrka. Genom att vi nyss varit med om krisen som pandemin skapade så var vi också lite luttrade i att allt inte kan planeras och att en
ibland måste tänka om, finna nya vägar. Vi gör vad vi kan för att vara redo.
Att leva är att vara på väg och vi vet inte alltid vad som väntar runt kröken. När ett nytt år kommer ser vi tillbaka på det som gick. Kanske var ditt år 2023 ett glädjens år då du mötte kärleken, kanske var det ett sorgens år. För många var det ett år då vi fick kämpa med ekonomin, förmodligen innehöll det lite av varje såsom livet oftast är.
Vi är alltid på väg, i livet och i kyrkan. I Jesu namn börjar vi nu ett nytt år. Vem vet vad som väntar längs vägen, men vi får gör oss redo genom att ta med oss det som är bland det viktigaste: kunskap, medkänsla, tro, hopp och kärlek. Tillsammans med Gud och varandra blir vi redo.
Dietrich Bonhoeffer som levde under andra världskriget skrev det som i svensk översättning står i psalm 817: Gud är hos oss var afton och var morgon, Guds kärlek genom varje dag oss bär.
Kerstin Almegård, kyrkoherde