Det finns en berättelse om en prins som skulle finna sig en hustru. Det kan vara svårt för oss alla men kanske särskilt för prinsar. Han vill hitta någon som älskade honom för den han var som person. Så han skaffade sig en förklädnad för att vara mer som vem som helst, eller som en vanlig människa. Den berättelsen blir ibland en liknelse för vad som sker när Jesus föds under julnatten. Gud vill komma oss nära och föds därför som ett barn och lever sedan som en människa bland människor med allt vad det innebär. Att Gud blir människa kallas för inkarnation.
Det kristna budskapet är att Gud är med oss, vi kan möta Gud där vi minst anar. Visst kan det vara svårt att tro ibland. Det kan vara svårt att se i allt julstök eller i världens alla bekymmer. Men i julens kärna finns julens stjärna, ljuset från himlen som visar på Gud.
Därför präglas julens sånger av glädje och tillförsikt. Vi får fira att Gud är med oss tillsammans i kyrkan eller vart vi än är. Budskapet gäller för alla och i alla stunder. Det är skönt att ta med sig in i det nya året också:
Ur sången En stjärna lyser så klart:
”Kärleken världen behöver, vet vi att barnet bär. Vår långa vandring är över. Stjärnan har stannat här.”
Kerstin Almegård, kyrkoherde