Tryde kyrkas medeltida dopfunt är ett av kyrkans mest värdefulla och kända föremål. Dopfunten kommer från den äldre kyrkan som revs på 1860-talet när den nuvarande kyrkan byggdes.
Dopfunten är tillverkad i sandsten och är från 1100-talet. Den är huggen av stenhuggaren Magister Majestatis, även kallad Trydemästaren.
Ett unikt konstverk
Dopfunten är rikt dekorerad med skulpturer i hög relief. Både skålen och foten är utsmyckade med bilder och figurer.
Dopfunten anses vara ett av Sveriges främsta exempel på romansk konst. Den fick representera Sverige på världsutställningen i Paris 1867 där den belönades med en bronsmedalj för sina konstnärliga kvaliteter. En kopia av medaljen finns vid dopfunten i Tryde kyrka.
Efter världsutställningen återvände dopfunten till Tryde och placerades i den nya kyrkan.
Vad föreställer bilderna?
Vad bilderna på dopfunten föreställer har länge varit omdiskuterat.
Runt dopfuntens skål finns en bildserie med olika figurer. Mellan bildfälten finns skulpterade par. Det finns olika tolkningar av vad berättelsen handlar om.
En äldre tolkning kopplar bilderna till det polska helgonet Stanislaus. En annan och mer omdiskuterad tolkning som konsthistorikern Torkel Eriksson har lagt fram är att bilderna berättar om munken Fridolin.
Berättelsen om Fridolin
Fridolin var enligt traditionen en munk som senare helgonförklarades. På 500-talet ska han ha skickats från Poitiers i Frankrike till Glarus i Schweiz för att sprida kristendomen. Där grundade han också ett kloster.
I Glarus bodde två bröder, Ursus och Landolf. Ursus hade bestämt att en del av hans egendom skulle gå till Fridolins kloster när han dog. När Ursus hade dött vägrade Landolf att lämna över egendomen. Frågan hamnade därför i domstol.
Fridolin hade svårt att hitta ett vittne som kunde styrka hans berättelse. Utan ett vittne riskerade han att förlora rätten till egendomen.
Då gick Fridolin till Ursus grav och väckte honom från de döda. Han tog med Ursus till domstolen, där Ursus vittnade om sitt testamente.
Efter vittnesmålet gick Landolf med på att lämna över arvet. Han gav dessutom sin egen del av arvet till Fridolins kloster.
Enligt Torkel Erikssons tolkning är det denna berättelse som skildras på Trydefuntens bilder.
Dopfat och uppvärmning av dopvatten
Vid dopfunten finns också ett dopfat av mässing från 1500-talet. Det skäntes till kyrkan i mitten av 1600-talet för att uppmärksamma ett barns födelse.
På golvet vid dopfunten ligger två stenar som på medeltiden användes för att värma dopvattnet. Stenarna värmdes upp och lades sedan i vattnet.
Besök Tryde kyrka
Vill du se mer om dopfunten på plats? Tryde kyrka är öppen för besök april-november, måndag-fredag klockan 8.00-15.30.