Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion för Mariestads församling

Teologisk reflektion

I Skara stifts vision fångar biskop Ulrica några helt centrala tankar för kyrkan som vi känner igen oss i och därför också vill göra till vår egen.

”Tillsammans, med Jesus, för världens skull - kan vi hålla, hoppas och hela”.

Den första delen i visionen talar om identiteten eller vad vi är: ”tillsammans, med Jesus”. Den andra delen om uppdraget, det vill säga varför vi är här: ”för världens skull” och den tredje om något av vad och hur vi ska verka, ”hålla, hoppas och hela”.

Mariestads församling bärs också av 1 Pet 4:10-11, som anknyter till visionen.

"Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former". (1 Pet 4:10-11)

Också dessa ord talar om identitet och uppdrag. I de kommande styckena utvecklas hur församlingen förstår sig själv och sitt uppdrag utifrån texterna.

Tillsammans, med Jesus

Mariestads församling gillar kaka. Faktum är att vi tycker så mycket om kaka, att om vi inte får den har något gått fel.

Med kaka menar församlingen inte den bakade sorten i första hand, för den kan man ibland vara utan. KAKA är en förkortning, en slags precisering av begreppet KASAM, känsla av sammanhang, som Aaron Antonovsky myntade. KAKA utläses känsla av kyrka och är en målbild och spegel för hur vi vill vara och agera. Vi har pratat om kaka i olika sammanhang och fått många olika svar när vi sammanställer erfarenheterna.

KAKA handlar både om enskilda händelser som satt spår och en beständig kultur att delta i. Några gemensamma drag i våra berättelser är livsnära helighet, rum för andlig och existentiell längtan, varm gemenskap, hemhörighet, trygghet, äkthet och inte minst, upplevelsen av att vara inkluderad i ett vi. En av ungdomarna fångade det speciella i kyrkans gemenskap mellan generationer, där man får växa tillsammans i olika åldrar. KAKA uppstår när ett barn känner sig hemma i Marieholmskyrkan, eller när en volontär i Second hand-butiken upplever att deras insats är en del av att förändra livet för andra. Kakan har en omistlig ingrediens som inte alltid måste vara den som smakar mest. Det är den som märks i inledningen till visionen - ”Tillsammans, med Jesus”. Tillsammans är fint att vara, men det är med Jesus det blir kaka.

Uppdraget att förvalta Guds nåd angår hela församlingen, både dem av oss som syns lite mer och dem av oss som syns lite mindre. Förvaltandet av Guds nåd kan inte delegeras till ett fåtal utan angår oss alla, tillsammans och åt varandra. Det utförs oavbrutet på många sätt och på många platser, fler än någon annan än Gud känner till. Det görs på mångahanda sätt av var och en med sina gåvor och i många former.

I vår tid har församlingen möjlighet att anförtro begränsade delar av uppdraget åt en liten grupp anställda medarbetare. Somliga uppgifter är avskilda för ordningens skull, andra för att stärka helheten. Dessa anställda bär några särskilda ansvar kring det fyrfaldiga kärnuppdraget - gudstjänst, undervisning, diakoni och mission - samt stödfunktioner. Församlingen har också anförtrotts det statliga uppdraget att vara huvudman för begravningsverksamheten där nära nog hela uppdraget sker med anställda resurser. Vi har också ärvt och förvaltar våra kyrkorum och några andra byggnader till nytta för arbetet.

I Svenska kyrkan är vi noga med att understryka att församlingen är vi alla, utan centrum och periferi, utan över- och underordning. Reformationen avreglerade kyrkan från det som man såg som ett präst- och klostermonopol och underströk dess naturliga integrering i samhällslivet som helhet. Vi kallar det för det allmänna prästadömet. Kort sagt innebär det att alla har rätt och förmåga att tänka om och tala med Gud och att alla delar ansvar, rätt och förmåga att förvalta Guds nåd i dess många former. Det är lika fint och viktigt att bre en smörgås åt sitt barn som det är att sula en sko, predika i prästkrage eller skotta grannens uppfart fri från snö. Allt är former av Guds nåd.

Svenska kyrkan är också noga med att församlingens ”vi” saknar tydliga gränser, eftersom smörgåsar bres i omtanke såväl hemma hos lekmän som anställda och bland medlemmar likaväl som icke-medlemmar. Det är det vi kallar folkkyrka. Gränslösheten kan kännas lite otydlig och besvärlig men passar bra för en Jesusrörelse, för han tycks i evangelierna inte vara mycket för det där med mänskliga gränser.

För världens skull

Det är lagstadgat att Svenska kyrkan ska finnas just precis här i Mariestad liksom på varje kvadratmeter av hela Sverige. Det är också utskrivet i lag hur vi ska fungera - att vi är en öppen, demokratisk och evangelisk-luthersk folkkyrka. I kyrkoordningen framgår också vad vi ska göra, nämligen fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt utöva diakoni och mission. Där finns också många andra reglerande svar om vårt varför, hur och vad. Vi vill särskilt lyfta fram församlingens syfte som är "att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas".

Mariestads församling är en liten kvist på den smala grenen Svenska kyrkan, som växer ur den grövre gren som vi kallar den världsvida kyrkan. Den i sin tur sitter på grov stam med djupa rötter och många namn men som vi här kan kalla Guds mission. Livet med Gud på kyrkogrenen berättas i de texter som vi delar med våra judiska syskon och i nya testamentets texter om Jesus och urkyrkan. Församlingen är här som en förlängning av att Gud blev människa i Marias mage, på en liten plats som låg lika perifert i romarriket som Mariestad gör i vår globala värld. Jesus verkade, dog och uppstod och sände sina lärjungar att berätta och fortsätta samla alla folk.

Efter knappt tusen år av samlande och berättande hade det som blivit kyrkan nått så långt att man vid Karleby kyrkplats lämnade beständiga spår. Sedan dess har det som skulle bli Svenska kyrkan under olika former oavbrutet verkat på vår plats med Guds hjälp och på Guds uppdrag.

Den långa historien talar trygghet i en föränderlig tid. Vi är inte först med att vara vilsna, för föränderlighet är något av en konstant i kyrkans historia. Hon har bestått många prov innan vi som nu verkar blev till och tog vid i arbetet. Nu är det vi som bär vidare åt samtiden och framtiden genom att såväl bevara och förvalta vår kärna som att reformeras i att ”förvalta Guds nåd i dess många former”. Vi beskriver de omständigheter och utmaningar som särskilt gäller oss närmare i vår omvärldsbeskrivning och -analys nedan.

Omvärldsbeskrivning

Mariestad omnämns vackert och träffsäkert i Carl Jonas Love Almqvists klassiska verk Det går an (1839), som numera ingår i den svenska kulturkanonen:

”Mariestad njuter förtjänt ryktet, att vara en av Sveriges skönast belägna småstäder. Vem minns inte den öppna, vidsträckta utsikten över Vänern, tagen i synnerhet ifrån kyrkvallen? Den stora, högt liggande kyrkan själv, som redan innan man hunnit in i staden, fängslar ögats uppmärksamhet.”

Mycket är sig likt än idag trots att staden har vuxit och moderniserats avsevärt sedan Almqvists dagar. Gamla stan räknas fortfarande till en av landets bäst bevarade trästäder med en unik bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Mariestads församling är dock mer än bara stadens historiska kärna; den omfattar en idag betydligt större stad, en levande landsbygd, Torsö, samt skärgård med ovärderliga natur- och rekreationsvärden. I församlingen är runt 17 500 personer folkbokförda, varav ca 10 400 är medlemmar i Svenska kyrkan.

Församlingens närvaro manifesteras i landskapet genom våra fyra kyrkor: Marieholmskyrkan från 1900-talet, Torsö kyrka från 1800-talet, Mariestads domkyrka från 1600-talet och Leksbergs kyrka från 1200-talet. Därtill förvaltar vi tre kapell: Skogskapellet för begravningar, Södra kapellet och det sommaröppna Fågelö kapell, även kallat ”Guds sommarstuga”. Församlingen sköter också sex begravningsplatser.

I Mariestads kommun som helhet bor drygt 25 000 invånare. Mariestad är centralort för omgivande samhällen och samlar elever från högstadiet och uppåt, har stora arbetsplatser och erbjuder vård, kommers och kultur. Sommartid märks ett stort tillskott av människor genom hemvändande, stugvistelse och turism.

Befolkningen är åldrande i jämförelse med riket, men kommunen står inför en förväntad befolkningsökning och förändrad ålderskurva kopplad till pågående byggnation, den stora etableringen av Volvo lastvagnars batterifabrik och nya arbetstillfällen i en växande kriminalvård. Det innebär en historisk befolkningstillväxt och ökad internationell prägel i Mariestad.

Vi verkar i en orolig samtid präglad av global polarisering, eskalerande klimatförändringar och en teknisk utveckling som utmanar samhällsstrukturer. Lokalt ser vi ökad otrygghet och psykisk ohälsa bland unga (16–29 år), samt en växande grupp som lever i existentiell och ekonomisk utsatthet utanför myndigheternas skyddsnät.

Men den lokala tillvaron är förhållandevis trygg, även om vi har inslag av missbruk och social utsatthet. Enligt polisen och socialtjänsten är undantaget unga i åldern 16-29 som upplever högre grad av otrygghet. Vi ser också i Mariestad det mönster som syns i hela landet och i delar av västvärlden att unga människor mår allt sämre och oroar sig mer för framtiden. Våra medarbetare delar uppfattningen och möter också en hel del människor med existentiella och ekonomiska bekymmer som inte söker sig till myndigheter.

Sett till församlingens handlingsutrymme och relation till övrigt samhällsliv är vi sedan många år i långsam men stor förändring. Kyrkan har sedan 90-talet en dramatiskt förändrad ställning i samhället. Tillhörighetsreligiositeten minskar, samtidigt som behovet av mening, gemenskap och existentiella samtal ökar. På 50 år har medlemstalen i Svenska kyrkan minskat från 95% till hälften av befolkningen sett till riket. Hos oss ligger vi ännu på 59% men det lär fortsätta minska. Till 2050 spås talen ligga runt en tredjedel.

I församlingen finns ett brett engagemang i föreningar kring kultur, idrott, friluftsliv och andra frågor.

Omvärldsanalys

Lokal samverkan – utmaning och möjlighet

Församlingen har länge värnat om att vara del i lokala nätverk tillsammans med kommun, polis, skola och civilsamhälle. Detta kan upplevas som en utmanande och ibland svår uppgift. Där kyrkan historiskt, till exempel i skolväsendet, har haft en självklar plats som ledare och medarbetare, har vi upplevt gränsdragningar under en tid. Det har nog behövts som ett sätt att slutföra relationsändringen mellan kyrka och stat. Församlingen upplever att det nu är ett nytt tonläge från båda parter och att vi hittar former för en relation där vi kan mötas och verka tillsammans.

Minskande resurser – utmaning och möjlighet

Det sätt att arbeta som kyrka, som många av oss vuxit upp med, kommer att behöva förändras under det närmaste årtiondet. Minskade ekonomiska resurser kräver prioriteringar av personal och fastigheter. Samtidigt som det hotar mycket av det vi tycker känns viktigt samverkar det med utveckling som vi längtar efter - idealitet och nya sätt att samverka kring både personal- och lokaltillgång med andra aktörer. Vi vill även med oförändrad ekonomi få till ett paradigmskifte, där anställda återgår från att skapa och genomföra verksamhet, till att främja gemenskaper med delat ansvar utan tydlig producent – konsumentrelation. För att vara en stark kyrka behövs rum för engagemang och kompetens ur hela församlingen.

Barn och ungas livssituation – utmaning och möjlighet

Våra unga har det tufft med sin framtidstro och sitt mående. Församlingen upplever att de inte rustats för livets svårare sidor utan snarare förberetts för ett liv som ”går bra”. I stället får de själva söka efter berättelser och verktyg för att hantera livets svårare sidor. I sociala medier och i musik och annan kultur finner man såväl goda som mer destruktiva sätt att hantera livet. En av våra ungdomar beskriver hur hen berövats rätten till andlig växt med ett tämligen drastiskt ordval - ”det är viktigt att barnen kommer tidigt till kyrkan, för att skolan motarbetar Gud”. Våra anställda medarbetare upplever att arbetet har fått förändras det senaste årtiondet där deltagarnas förförståelse i konfirmandarbetet har minskat. Vi möter en generation med lägre erfarenhet av kyrkans liv, vilket gör att vi förmedlar Bibelns berättelser som något helt nytt. Å andra sidan finns en nyfikenhet hos deltagarna efter andlighet och för dem helt nya svar på hur man kan förstå livet. Vi ser att det bland lite äldre unga finns ett ökat behov och möjlighet till fördjupande gemenskaper och samtal som vi ännu inte hittat former för. Att säkra barnens behov av meningsfullhet och vuxenkontakt måste prioriteras för att motverka utanförskap och psykisk ohälsa.

Klimatförändringar -utmaning och möjlighet

Klimatförändringarna innebär en akut prövning för Mariestads församling likaväl som för hela samhället och världen. Ekosystemen pressas och en omställning behöver ske snabbt för att säkra människans och resten av skapelsens livsmiljö för kommande generationer. Församlingen bör här ta ett inspirerande ledarskap. Vi ska, som det står i Svenska kyrkans färdplan för klimatet ”vara en modig röst för rättvis omställning med omsorg om hela skapelsen, som i ord och handling tar sitt ansvar lokalt och globalt”. Vi kan visa att klimatoro inte behöver leda till apati, utan kan vara en väg till praktisk handling.

Församlingen kan med ett andligt och praktiskt ansvarstagande i frågorna fördjupa lokal samverkan, inspirera till aktivitet och så väcka och hålla liv vid hoppet om en hållbar framtid.

En kommun i förändring – utmaning och möjlighet

Den stora förändring som kommer ske i vår och omgivande kommuner runt Volvofabrikens etablering kan direkt jämföras med samhällsutvecklingen kring bygget av batterifabriken i Skellefteå. Staden kommer växa snabbt och de nya invånarna väntas komma från hela världen. Detta kan skapa slitningar, riskera social utsatthet för den som kommer hit utan nätverk. Befolkningsökningen medför ökat ansvar men inte nödvändigtvis fler medlemmar. Många av de nyinflyttade kommer ha med sig eller bilda familj. Vi ser att församlingen har en unik kompetens och ojämförbara resurser att vara integrationsmotor och brobyggare även med kristna från andra traditioner och i en multireligiös gemenskap.

Det pastorala programmet och våra fokusområden

Mission

Missionen genomsyrar allt i församlingen. Den sker ständigt där Guds nåd får framträda – både där namnet Jesus sägs högt och där han är medskapande på ett mer underförstått sätt. Det sker genom många gåvor och har många former.

Vi betraktar det som mission när församlingen samverkar med andra aktörer i samhället, anordnar konserter och övar körsång. Men också i fastighets- och kyrkogårdskötsel eller när vi möter varandra med respekt i vår vardag.

Missionen är tydlig i musiklivet och det internationella engagemanget. Den inbjuder till och är ett föredöme inom samverkan mellan anställda, ideella, andra kulturutövare och institutioner. Musikens särskilda språk öppnar våra hjärtan såväl för den som är medverkande som den som deltar som lyssnare och berikar tro och gemenskaper. Mariestads församling är stolta över den rika tradition vi bygger på och musiken ska fortsätta genomsyra alla led i kyrkans uppgift. Församlingen ska samverka och folkbilda kring kyrkans musikaliska tradition.

Här sorterar också vårt miljöarbete genom miljödiplomeringen, där församlingen sedan 2021 kontinuerligt sätter och förnyar mål, utvärderar och fördjupar oss. Församlingen har antagit en vision för en hållbar utveckling: ”Församlingen värnar och främjar hela skapelsen. I allt vi gör har vi med oss att vi är en del av en levande helhet. Församlingen ger också andlig energi och inspiration till att leva hållbart”. I hela den grundläggande uppgiften ska klimatfrågan vara levande och lyftas för att uppfylla färdplan för klimatets mål att ”bidra till den nödvändiga värderingsförändring som krävs för skapelsens framtid”. Församlingen ska fortsätta miljöarbetet med hjälp av miljödiplomeringen.

Församlingens internationella utblick och hjälpverksamhet kring krig, katastrofer, utvecklingsarbete och klimaträttvisa är viktig att tillsammans med dess lokala fokus. Vår internationella grupp samordnar församlingens arbete och engagemang i Act Svenska kyrkan, Svenska kyrkan i utlandet, Världens barn och kontakter med andra projekt och aktörer. Församlingen ska fortsätta utveckla möjligheter till internationellt engagemang.

Genom det goda gemensamma arbetet i Mariestads ekumeniska råd drivs Kyrkornas Second hand-butik som engagerar stora delar av stadens befolkning i internationellt hjälparbete genom att lämna in och köpa föremål, bidra med ideell tid samt att minska vårt klimatavtryck genom cirkulär ekonomi. Tack vare stort ideellt engagemang och en betydande omsättning skänks genom butiken årligen flera miljoner till internationellt bistånd genom församlingarna. Församlingen ska fortsätta leva och arbeta ekumeniskt.

Diakoni

Nära missionsperspektivet står diakonin, där församlingen ska utrusta, arbeta i och synliggöra det diakonala livet i församlingen. Här påminner vi om orden ur första Petrusbrevet, "tjäna varandra, var och en med sina gåvor, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former". För att räcka till med de många och djupa behov som finns bland oss kring ensamhet, ekonomiska svårigheter, själslig nöd och kroppsliga sjukdomar behöver vi vara många som hjälps åt. Vi har alla inneboende resurser och förmågor där vi som medvandrare kan bidra till att stötta varandra.

Församlingen vill synliggöra det diakonala perspektivet, ge röst åt utsatta och verka för strukturell förändring. Diakoni rymmer även pilgrimsliv, meditation och retreat. Vi arbetar med mötesplatser och grupper som trygga rum där KAKA präglar gemenskapen.

Församlingens medarbetare har många enskilda samtal och hembesök. Vi arbetar inom nämnden för andlig vård gentemot kriminalvården för att skingra ensamhet och isolering bland dem av oss som annars kan hamna mest utanför.

Undervisning

Kyrkans undervisningsuppdrag är livslångt och brett, spänner över alla åldrar och inkluderar perspektiv ur mission och diakoni. Särskilt för de yngre åldrarna är ansvaret delat mellan föräldrar, faddrar, anställda och övrig församling att introducera tro och andlighet och ge trygga rum för fördjupning. Vi vill fördjupa samverkan med förskola och skola efter de särskilda villkor som råder där för att understödja och bredda det goda arbete som redan utförs. Detta för att bidra till kunskaper och erfarenheter som är livsbärande.

Vi lägger stora resurser i konfirmandåret där vi vill att konfirmanderna ska förankras och fördjupas i det lärjungaskap som de kallats till i sitt dop. Såväl i den undervisningen som genom hela livet är metoden att möta varandras livsfrågor, egna berättelser och kyrkans stora berättelser på mångfaldiga sätt. Vi ska fortsätta med och utveckla det goda samarbetet med omgivande pastorat.

Gudstjänst

I gudstjänsten samlas och möts vi på ett särskilt sätt. Församlingens gudstjänstliv ska präglas av bredd och djup, berikas av och berika det övriga liv som pågår i den synliga likaväl som den osynliga församlingen. Här rustas vi för livet i Guds stora mission. I gudstjänsten vill vi att alla ska få känna sig hemma och berörda.

Vi firar som regel vår huvudgudstjänst i form av mässa i Domkyrkan på söndagar och kyrkliga helgdagar. Vid sidan av denna vill vi fira gudstjänster av olika karaktär utifrån kyrkoårets rytm och människors längtan och behov. Här kan nämnas vardagsmässa, middagsbön, pilgrimsmässa, himmel och pannkaka och sinnesromässa som rytmiskt återkommande händelser. Församlingen ska också fortsätta fira gudstjänst och mässa regelbundet inom NAV-arbetet.

Församlingen ska utveckla tillgängligheten för bokning av och generositet kring utformning av gudstjänster i livets brytningsskeden, det vill säga dop, konfirmation, vigsel och begravning. Detta då vi vet att dessa gudstjänster för många av oss hör till de viktigaste mötena med den organiserade kyrkan och har stor betydelse i relationen till resten av församlingen.

Fokusområden

För de år denna instruktion gäller vill Mariestads församling särskilt koncentrera oss på tre fokusområden utifrån vår teologiska grundsyn och vår omvärldsanalys. Områdena är idealitet, samverkan och barn och unga.

Idealitet

Mot bakgrund av det som nämnts i den teologiska reflektionen vill församlingen att fler ska få rum att med sina gåvor vara med och förvalta Guds nåd. Församlingen behöver växa till ett vi som arbetar tillsammans, där vi allt mindre skiljer på utförare och ”erfarare” av församlingsliv. Vi behöver struktur och ordning men behöver vara försiktiga så att ramarna ger rum för det oväntade ur vår stora och mångfacetterade gemenskap.

Församlingen vill bredda möjligheterna att få tjäna varandra, bära ansvar och låta de gåvor och erfarenheter som människor har bära frukt i förvaltande av Guds nåd i dess många former i församlingens synliga liv. Därför vill vi att:

Ideella, anställda medarbetare och förtroendevalda ska fortbildas, genom kursen spår av idealitet.
Strukturer ska utvecklas som stöttar och förenklar ideellt engagemang.
Församlingen ska utveckla fler och mer flexibla sätt att vara ideell i församlingslivet. Exempelvis i projektform.

Samverkan

Församlingen vill utveckla samverkan med andra organisationer som ett sätt att ”sudda gränser” mellan församlingsliv och det mer oorganiserade livet i dopets kallelse till tjänst. Vi vill utforska fler sätt att samverka med föreningsliv, organisationer, kommun och församlingar. Därför vill församlingen att:

Församlingen ska bjuda in andra aktörer att samverka inom det vi själva organiserar.
Församlingen finns närvarande vid evenemang och marknader.
Anställda medarbetare ska i sin tjänst kunna medverka på andras arenor där vi känner igen Guds mission.
Församlingen etablerar eller ingår i lämpliga samverkansorgan med så många aktörer som möjligt kring till exempel barn och ungas livssituation och livet på Torsö.
Församlingen uppfattas som en villig och självklar partner att samverka med i många områden i vår stad.
Församlingen är öppen för att ofta ta emot praktikanter och prao-elever.

Barn och unga

Barnens församlingsliv och möjligheter till andlig växt är till glädje för hela församlingen. Församlingen vill erbjuda rum som präglas av KAKA och som också rustar med såväl hopp som verktyg för att hantera livets svåra sidor.

Därför vill församlignen att:

En levande lokalavdelning i Svenska kyrkans unga etableras och understöds.
Former för fördjupning bland unga etableras, med möjlighet till konfirmation.
Utöka konfirmandernas delaktighet i församlingsverksamheter.
Församlingen uppnår eller överträffar rikssnittet för konfirmanddeltagande.
Församlingen fortsätter arbeta strategiskt med ett utökat skolarbete.
Församlingen är en plats för andlig och existentiell utveckling för barn, där de får tillgång till de resurser som Bibeln och traditionen bär.

Godkänd av Mariestads kyrkoråd § 82
den 18 maj 2026.

Fastställd av Mariestads Kyrkofullmäktige
den 8 juni 2026.

Kyrkoherde Olle Ohlsson, Kyrkofullmäktiges
ordförande Johannes Ekström.

Utfärdad av Skara domkapitel
den 24 september 2026.