Sofia Albertina kyrka

Sofia Albertina kyrka tillkom i samband med planen att vid fästningsbygget flytta hela staden ut i havet. Stads– och befästningsplanen av år 1747 omfattade till största delen mark som inte fanns, utan måste vinnas från havet genom indämning och utfyllning. Linné, som besökte Landskrona 1749, berättar hur stengatorna lades ut i själva havet.

Platsen, där kyrkan byggdes, var omgiven av vatten. Ännu fram på 1830-talet sägs det om kyrkan att ”den låg på en holme. Kyrkan är ritad av den kände arkitekten Carl Hårleman och uppförd av fortifikationen. Dess grundplan utgörs av ett latinskt kors med förhall, två västtorn, enskeppigt långhus, tvärskepp med breda korsarmar, kor och absid. I vinklarna mellan korsarmar och kor finns utbyggnader.

Grunden till den nya kyrkan lades 1754. Den invigdes andra söndagen i advent (den 7 december) 1788 och fick efter Gustav III:s syster namnet Sofia Albertina.

Tornen blev inte färdiga förrän 1816. Kyrkan är 53 meter lång, 14 meter bred och 17 meter hög. Tornens höjd är 37 meter (inkl spiror). Bredden över tvärskeppet är 32 meter. De intressantaste detaljerna i kyrkans arkitektur är de tre portalerna.

Sevärdheter i Sofia Albertina kyrka

Altartavlan med motivet ”Christus consolator” är målad av den kände danske konstnären och professorn Carl Block och donerad till kyrkan av grosshandlare C.F. Neess och hans maka i samband med en genomgripande inre renovering av kyrkan åren 1883-1884. Då tog man bort en tidigare altaruppsats tillverkad av ornamentbildhuggaren, professor A.M. Fahlcrantz. Det centrala motivet i denna tidigare altaruppsats från 1831 utgjordes av ett förgyllt kors uppburet av änglar.

Predikstolen är också ett verk av A.M. Fahlcrantz, som även ritat orgelfasaden. Såväl predikstol som orgelfasad är från samma tid som den ovan nämnda tidigare altaruppsatsen.

Kyrkans nuvarande orgel, byggd av D.A. Flentrop, Holland och invigd 1960, är med sina fyra manualer och 53 stämmor en stor mekanisk orglel. Orgelns huvudfasad är av A.M. Fahlcrantz (liksom gamla altaruppsatsen och predikstolen). Ryggpositivet kom till i samband med att den nya orgeln byggdes av Flentrop.

Dopfunten, från 1100-talet, har ursprungligen troligtvis tillhört någon lantkyrka, varifrån den kommit i enskild ägo och en tid varit placerad i en trädgård i staden innan den kom till Sofia Albertina.

I passagen i korets södra sida, till höger om dopfunten, är insatt ett från den gamla kyrkan överflyttat epitafium över prosten Petrus Qviding (död 1771). Den latinska inskriptionen berättar bland annat att Qviding tre gånger blivit vald till riksdagsman i prästståndet och att han med kraft hävdat ståndets intresse och väl.

Kororgeln är från 1975 och tillverkad av Mårtenssons orgelbyggeri i Lund.

Av kyrkans ljuskronor är de två som hänger närmast koret överflyttade från den gamla kyrkan och daterade till 1600-talet.

Det stora väggkrucifixet är från Oberammergau och är en gåva från de kyrkliga ungdomskretsarna och scoutkårerna.

Votivskeppet i norra korsarmens västra fönster är tillverkat och skänkt till kyrkan under 1800-talets senare del av f. milismajoren Fredrik Wirth. Efter att en längre tid ha förvarats på Landskrona museum återfördes det till kyrkan år 1976.

Dekorationsarbetet i kyrkans innertak är utfört av dekorationsmålaren Svante Thulin på 1880-talet.

I kyrkan finns tio glasmålningar. Två har sin plats i koret. Den i korets sydsida är målad efter en skiss av professor E. Johansson-Thor och skänkt av grosshandlare A.J. Petersson och hans maka. Glasmålningen i korets norrsida är utförd av konstnär Erik Olson och skänkt av Landskrona Lottakår. De båda i sidoskeppen är utförda av konstnären Hugo Gehlin och skänkta av syskonen Lindegren. De sex i långskeppet är verk av konstnären Martin Emond (1953). De föreställer Barndomen, Ungdomen, Mannaåldern (södra sidan) och Lidandet, Döden och Evigheten (norra sidan). Tre av dessa fönster är gåva av fabrikör Alvar Lindegren, två är bekostade av församlingen och ett är en gåva av konstnär Martin Emond.

Kyrkbänkarna är från 1880-talet men fick helt ny färgsättning 1980, då kyrkan genomgick en genomgripande inre renovering enligt förslag utarbetat av Lennart Strömbecks arkitektkontor i Lund. Kyrkbänkar och läktarbarriärer fick nya färger i vitt och guld. Utrymmena under kyrkans sidoläktare byggdes in.

Kyrkan fick nytt kalkstensgolv i långhus och sidoskepp. I samband härmed ersattes det gamla värmesystemet med golvvärme.

4:e söndagen i advent 1980 återinvigdes kyrkan av biskopen i Lund. Kyrkan äger skrudar och antependier i kyrkoårets olika färger samt korkåpa inköpt 1980 för medel ur makarna Helga och Ragnar Lindströms fond.

Kyrkans nyare skrudbestånd samt kormattan från Måås-Fjetterströms textilindustrier i Båstad är gåvor från församlingssyföreningen.

Av kyrksilvret märks den dyrbara vin-(altar)kannan från år 1676 och den likaledes mycket värdefulla dopskålen, tillverkad i Stockholm 1695, samt ett par ljusstakar från 1767, tillverkade av Landskronaguldsmeden Joh. Schröder.

Dopfatet är skänkt av församlingssyföreningen 1955 och tillverkat av silversmeden Börge Nilsson i Landskrona.

Altarkrucifixet av förgylld mässing är från 1980, gjutet som en exakt kopia av ett tidigare träkrucifix.

Från samma år är altarvaserna, tillverkade av silversmeden Börge Nilsson i Landskrona och skänkta av församlingssyförenigen till kyrkans återinvigning.

Kyrkans klockor är tagna i arv från gamla kyrkan, även om de givetvis under årens lopp blivit omgjutna.

Ett klockspel, bestående av 43 klockor, sattes år 1967 upp i kyrkans norra torn. Den största klockan (ton G) väger 650 kg och den minsta (ton diss4) väger 15 kg. Klockspelet är en donation av framlidne advokaten Povel Grönvall och levererades av klockgjutare Gösta Bergholtz i Sigtuna. Det spelar automatiskt fyra gånger dagligen, med undantag för Stilla veckan, kl. 09.00, 12.00, 15.00 och 18.00 och kan dessutom spelas manuellt från två olika klaviaturer. Klockspelet invigdes Nyårsdagen 1968.