Bilder från Örnäsets kyrka

Örnäsets kyrka kallas också för "Portarnas kyrka". Porten som motiv går igen i takets tre valv, takarmaturens utformning där ljusen strålar som ur portar och inte minst i korväggens 100 kvadratmeter stora guldmosaik.

Foto: Gert Lundström

Kyrkan invigdes första söndagen i advent 1963 och blev då församlingskyrka i dåvarande Örnäsets församling. Byggnaden ritades av Bertil Franklin och känns lätt igen på dess speciella utseende, med bastanta bruna tegelväggar och taket med dess tre valv, det mittersta krönt av ett vackert kors. Vid kyrkan finns den fristående klockstapeln och den friliggande församlingsbyggnaden Örnäsgården.
I december 2003 besökte Länsstyrelsen Örnäsets kyrka för kulturhistorisk karaktärisering. Tanken med karaktäriseringen är att fånga den enskilda kyrkans helhetskaraktär och lyfta fram de speciella värden som just denna kyrka har. Följande text är ett utdrag ur karaktäriseringen:
"Kyrkan är en representant för sin tids påkostade och samtidigt återhållna kyrkoarkitektur, utåt sluten och stram, invändigt varm och välkomnande med sitt dunkla ljus och vackra utsmyckning med gedigna, tunga material med omsorgsfullt behandlade ytor och detaljer. Kyrkorummet domineras av den 100 kvadratmeter stora altarmosaiken, vars lyskraft förstärks av ljuset från det stora västfönstret och murarnas mörka färg.
Bärande karaktärsdrag:
- Kyrkomiljöns tydliga avgränsning med murar och församlingsgård.
- Exteriörens slutna, geometriska uppbyggnad och taksiluettens tunnvalv.
- Interiörens samstämda och genomförda modernism som kommer till uttryck i såväl form som materialbehandling i tak, golv och väggar samt inredningens utformning och materialbehandling.
- Kyrkorummets dunkla ljusföring och tydliga fokus mot koret med den väldiga, skimrande guldmosaiken.
- Sidoutrymmenas tydliga avgränsning mot kyrkorummet trots avsaknad av avskiljande väggar."

Foto: Gert Lundström

Örnäsets kyrkas kormosaik
Mosaiken, som är 100 kvadratmeter stor, komponerades av Pär Andersson och har hämtat sitt motiv ur Uppenbarelsebokens 21 och 22 kapitel. Man ser det himmelska Jerusalem omgivet av en mur med tolv portar - tre i varje väderstreck - motsvarande Israels 12 stammar. Högst upp ser man Guds tron, Guds ena hand som pekar på livets bok och den andra handen som är höjd till välsignelse. Guds ansikte kan skönjas i en sol. Över tronen ses löftesbågen och paradisets trädgård. Från tronen utgår en flod med livets vatten och vid dess stränder står livets träd som bär frukt tolv gånger om året och vars blad är läkemedel för folken. Altarmosaikens bildspråk vill alltså berätta om målet för vår vandring genom livet. Kyrkans mittgång blir vägen fram och på altaret finns Jesus som porten in i den himmelska staden.

Foto: Gert Lundström

Mariakoret
Mariakoret är namnet på det lilla kapellet längst ner i kyrkan. Det används vid veckomässor och mindre gudstjänster.

Foto: Gert Lundström

Dopfunten
med sitt korsformade fundament och den runda övre delen kan ses som stenen framför Jesu grav. Den visar på det kristna livets grund i döden och uppståndelsen med Kristus. Över dopfunten svävar en symbol för den helige ande - duvan som sänkte sig ned över Jesus vid hans dop eller eldslågan som fördelade sig över apostlarna och de fylldes av den helige ande. Denna skulptur är utformad av Birger Boman.

Foto: Kristina Sjöström

Predikstolen
På predikstolen kan man se tre av de symboler som traditionellt förknippas med evangelisterna. Där är ängeln för Matteus, Lejonet för Markus och Örnen för Johannes. Lukas symbol oxen finns inte med.

Foto: Kristina Sjöström

Altarkrucifixet
Krucifixet på altaret - med en port som bakgrund - vill påminna om att Jesus är porten till himmelen och är skapat av Ulla Sirén-Boman.

Foto: Kristina Sjöström

Glasfönster i Mariakoret
I Mariakoret finns ett vackert blått glasfönster - tre kors - skapat av Stig Pettersson.

Foto: Kristina Sjöström

Mariaikon 
I Mariakoret finns ikonen "Heliga Guds Moder av Vladimir" målad av Monica Pohjanen. Den visar ömheten mellan Modern och Sonen, men ett vemod i Marias ansikte antyder också att hon anar Jesu kommande lidande.

//