Hidinge Gamla kyrka

Gamla kyrkan i Hidinge lär vara en av de äldsta kyrkorna i landskapet. Med sina sneda och tjocka murar och sin smala sydportal, får besökaren intrycket av, att det är en gammal kyrka.

Hidinge Gamla kyrka

Hidinge Gamla kyrka Foto: Stefan Öberg


  Fackmännen anser kyrkans äldsta del vara uppförd på slutet av 1100 -talet. Ett bevis för det antagande pekar på sockeln till kyrkans gamla dopfunt, vilken påträffades och återfördes till kyrkan sommaren 1935. Kyrkan skulle då vara omkring 800 år, men några skriftliga dokument angående kyrkan föreligger inte förrän vid början av 1500 -talet.
Gamla kyrkan (som kyrkan kallas) är en av de få kvarvarande rent romanska kyrkobyggnaderna i Närke. Den har fått bibehålla sin medeltida prägel och sin ursprungliga stil med undantag av en dörr, som upptagits i västra gaveln, ett fönster på norra sidan. Fönstren på östra och södra sidan har utvidgats. Den äldsta delen av kyrkan utgörs av ¾ av nuvarande kyrkan, från västgaveln räknat. Denna del av kyrkan har sannolikt haft tunnvalv av trä. Man kan se spår av det på västra gavelmurens insida ovanför det nuvarande valvet. Redan under tidig medeltid utökades kyrkan åt öster med det nuvarande koret. Ungefär samtidigt torde man ha slagit de tre tältformiga kalkstensvalven över kyrkan, samt uppfört sakristian.
 
I Hidinge fanns vid slutet av 1860 -talet en folkmängd på 2200 personer. Gudstjänstbesökarna fick inte rum i den lilla kyrkan, trots utbyggnad och läktare. Kyrkogården vid kyrkan kunde inte längre användas, den var genomgrävd flera gånger och kunde inte omgrävas. Skulle man anlägga en ny kyrkogård, måste man bygga en ny kyrka. Kyrka och kyrkogård hörde liksom ihop, tyckte man. Bergslagsdelen av socknen var mycket mer befolkad än i dag och befolkningen ville gärna ha en ny kyrka på närmare håll. 
P J Hinnersson på Garphyttan, som ägde skogar och gårdar i Hidinge erbjöd församlingen år 1864 en tomt, 5000 riksdaler samt 5000 murtegel med förbehåll, att församlingen påbörjade ett kyrkobygge under år 1865. Med det beslöts att en ny kyrka skulle uppföras på den skänkta tomten. Efter nära fem års arbete var den nya kyrkan färdig. Den nya Hidinge kyrka invigdes den 12 september 1869. Sista gången gamla Hidinge kyrka brukades som sockenkyrka var söndagen den 5 september 1869. Inventarierna från gamla kyrkan såldes på auktion på hösten 1869 och inbringade en summa av 144 kronor.

Nästa steg togs 1872, då man rev ner tornet och tog bort läktaren i kyrkan. Sedan dröjde det till år 1875 innan frågan om kyrkans vara eller icke vara togs upp på stämma igen. Grosshandlare Flodin, Hidingebro, erbjöd sig på stämman , att riva ner kyrkan och använda stenen till byggnadsändamål (det var så gott som klart).
  Bönderna Jakob Nilsson och Carl Ekbom tyckte det var dags att gripa in och lyckades få prosten att upprätta ett kontrakt, att de skulle ta hand om kyrkan , sätta den i stånd och underhålla den och ge församlingen en ersättning av 200 kronor. Så blev den gamla kyrkan åter upprustad och användes under många år som bönehus.
När ett bönehus uppfördes i Lanna 1895, övergavs gamla kyrkan och förfallet började. Kyrkan användes ibland som både lada och vedbod för skolan.

  Det dröjde ända fram till 1922 innan någon åtgärd vidtogs för kyrkans bevarande och från förfall. Lands- hövding K J Bergström m. fl. utfärdade 1923 ett upprop för insamlande av medel för konservering av den gamla kyrkan. En insamling inbringade 1100 kronor och stiftskollekt gav närmare 700 kronor. Under sommaren 1924 reparerades kyrkan, som kostade 3800 kronor. Ungefär hälften av kostnaden betalades av Örebro Läns museiförening. 
Hidinge Gamla kyrka återinvigdes -efter flera renoveringar- 27 juni 1937 av dåvarande Biskopen i Strängnäs stift. I dag är Hidinge Gamla kyrka till glädje och välsignelse för nu levande släkten.
 
Uppgifterna är hämtade ur boken, Gamla kyrkan i Hidinge och dess minnen. En bok tillägnad Hidinge församling av Daniel Harbe.

//