Voxtorps kyrka
Foto: K Smedenfors

Voxtorps kyrka

Från kyrkans invigning har Knut Johansson följande skildring: -Tre kanoner voro uppställda norr om kyrkan. När prästen vid altaret sade ”Helig” första gången sattes luntan till den första kanonen och skottet gick av.

Allmänt

Voxtorp stavas 1236 Ouaxthorp. Namnet kommer förmodligen av mansnamnet Ovagh. Torp torde i denna sammansättning ha innebörden ”nybygge”, ”utflyttargård”.
Socknen bildade under medeltiden eget pastorat men kom sedan att höra till Värnamo pastorat fram till 31 december 1961. 1962 överfördes församlingen tillsammans med Tånnö till Gällaryds pastorat. Sedan 1 augusti 1986 är Voxtorp moderförsamling i pastoratet. Församlingen hör till Östbo kontrakt.

Äldre kyrka

Det går inte att exakt fastställa när socknens första kyrka kom till. Man vet att den kyrka av sten, som revs när den nuvarande kyrkan byggdes, hade rektangulärt kor tvärt avskuret i öster. Det fanns en fristående klockstapel med två klockor.
När den gamla kyrkan revs, fann man i koret fyra äldre silvermynt, präglade under 1200-talet. Två av mynten har bevarats till vår tid och finns i Statens Historiska Museum. Det ena av mynten är från Folkungatiden och dateras till omkring 1250. Det andra myntet kommer från Gotland. Det kan påpekas, att Nydalamunkarna hade ett dotterkloster i Roma på Gotland.
Den förste kände prästen var kyrkoherde Sigmundus, som tjänstgjorde som sigillvittne på ett dokument daterat till den 14 maj 1286.

 

Gamla kyrkan Voxtorp

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Nuvarande kyrka

Den befolkningsökning som skedde i landet blev märkbar även i Voxtorp. Den gamla kyrkan rymde c:a 400 personer och blev för liten för församlingen. I svar på Biskop O. Wallqvists frågor 1787 uppges, att kyrkan är "för senare tiders folkmängd nog liten och trång".
Som vanligt dryftades frågan om ny kyrka under lång tid, och den ekonomiska verkligheten var avgörande. I kyrkokassan fanns år 1829 1.576 riksdaler. Via kollekter från Växjö stift kom det in 1.604 riksdaler. Även Linköpings och Strängnäs stift bidrog med 295 riksdaler.
Ritning för ny kyrka utfördes 1839 av Samuel Ewander, som på Kungl.Maj:ts uppmaning fick gå ifrån sitt första förslag och istället följa ett förslag som församlingen sänt in. Detta förslag var utfört av en byggmästare Pettersson, som sedan kom att ansvara för bygget.
När själva kyrkbygget börjar vet man inte, men den 14 maj 1843 läggs grundstenarna. "Föreståndare" för kyrkbygget var riksdagsmannen Andreas Bengtsson på Åsen. Slutkostnaden för den nya kyrkan är inte känd.
Kyrkan invigdes Allhelgonasöndagen 1845 av häradsprosten och riksdagsmannen Daniel Nordin i Villstad (av biskop E.Tegner kallad "Biskopen i Västbo"). Komminister i församlingen var då Magnus Tollén, som tjänstgjorde i Voxtorp i nära 42 år. Kyrkoherde i pastoratet och förespråkare för kyrkbygget var prosten Jonas Israel Öhrnberg, Värnamo. Från kyrkans invigning har Knut Johansson följande skildring: -Tre kanoner voro uppställda norr om kyrkan. När prästen vid altaret sade ”Helig” första gången sattes luntan till den första kanonen och skottet gick av. Vid nästa ”Helig ” small andra kanonen och på samma sätt vid tredje ”Helig”. Även salvor med de vanliga bössorna avsköts.
Kyrkan renoverades 1930 efter upprättat förslag av arkitekten Paul Boberg. Nya golv i bänkarna lades och mittfönstret på norra sidan murades igen. Altarskåp och dopfunt placerades vid väggen. Ommålning enligt tidigare färgsättning gjordes och elektrisk uppvärmning sattes in. Den senaste renoveringen skedde 1977.

 

 

 

 

Altartavla

Altaruppsats är tidstypisk. Målningen är utförd av konstnären Kilian Zoll. Efter sitt arbete erhöll Zoll 100 riksdaler. Lägg märke till jordklotet på vilket korset står.
Zoll var född i Hyllie, Malmöhus län 1818. Han dog 1860. Han var utbildad vid konstakademierna i Stockholm, Köpenhamn och Düsseldorf. Han arbetade som målare, tecknare och grafiker.

 

Altare Voxtorps kyrka Foto: K smedenfors

 

 

 

 

 

Processionskrucifixet

Krucifixet är troligen tillverkat i slutet av 1100-talet. Forskningen antyder, att korset kan vara ett arbete av cisterciensermunkar. Korsets hela höjd är 335 cm. En relikgömma finns i huvudet. Ursprungligen var korset ett Triumfkrucifix i romansk stil men har sedan ändrats till en bild av den lidande Kristus.

Foto: K Smedenfors

 

 

 

 

Orgeln

Socknen hade haft stora kostnader för kyrkbygget men skriver ändå ett kontrakt med NJE & c Söderling, Göteborg. Kontraktsumman uppgick till 2500 riksdaler. Orgeln var klar för besiktning 1853. Den har 17 stämmor. Ovanligt är att flera pipor i fasaden är ljudande. Denna orgel räknas som en av det bäst bevarade Söderlings-orglar i landet. Detta orgelbygge intog en dominerande ställning i västra och södra Sverige. Johan Nikolaus Söderling var född i Mariestad 1802 och dog i Göteborg 1890. Orgeln har renoverats 1877,1936, 1959 och 1992.

Den intresserade hänvisas till Einar Ericis Orgelinventarium, nyutgiven 1988 av R Axel Unnerbäck.

 

 

 

 

 

Kyrkkistan

Till kyrkans äldsta inventarium hör kyrkkistan från 1100-talet. Den finns nu i Statens Historiska Museum i Stockholm. I kyrkans väntrum finns ett foto på kistan. Smidet är gjort av den sk "Roglösamästaren". År 2005 skänkte hembygdsforskaren Karl Hedkvist och smeden Gunnar Karlsson en kopia av den medeltida kistan. Efter många års arbete hade de åstakommit ett "mästerverk", de också. Kistan står placerad i en av kyrkans sidogångar.

 

 

 

Trollatavlan

Motivet är med säkerhet hämtat från Trolleklippa söder om Bors samhälle och skildrar bland annat en fest som hålls vid Trolle klippa. Sägen berättar om en herre till Ed, Herve Ulf, som julnatten, på väg till kyrkan kom i strid med trollen och då lyckades ta ifrån trollen ett av deras dryckeshorn. Jagad av trollen lyckades han genom att rida över en korsgärd-åker, skaka av sig dem och kom välbehållen till kyrkan. Hornet kom så i släktens ägo. Forskningen nämner, att första gången sägnen nämns är i mitten av 1300-talet . Släkten Ulf som då hade en upprättstående varg i sin vapensköld, skall efter denna händelse ha bytt ur vargen mot det huvudlösa trollet och kallar sig fortsättningsvis för TROLLE. Denna vapensköld är första gången omnämd år 1403 av den Trollesläkt som under 1400-talet residerade på Ed. Sägnen förmäler vidare, att det horn som Herve Ulf tog från trollen så småningom hamnade i Växjö domkyrka och därifrån bortrövades av danskarna, som år 1570 härjade och plundrade i Småland. Kanske kan sägnen om hornet från Trolleklippa ha anknytning till det "Horn och Pipa" som nu finns på Trolle-Ljungby Slott i Skåne. Bevisat är, att släkten Trolle som på 1400-talet fanns på Ed, genom giftermål fick förgreningar just till slottet Trolle-Ljungby.

Trolltavla Foto: K Smedenfors

 

 

Gamla altaruppsatsen

Altaruppsatsen "förärades" Voxtorps kyrka 1735 av friherrinnan och generalinnan Magdalena Eleonora Rostenstierna Liljehög på Edh. Enligt inventeringsprotokoll 1829 fanns en ängel på vardera sidan om altartavlan. Hur och när ängeln på vänstra sidan försvunnit är inte känt. Konservator Sundbaum får år 1931 i uppdrag att utföra felande skulturer till altarskåpet, men uppdraget verkställs inte.

Gamla altaruppsats Voxtorps kyrka

 

 

 

 

Mässkrud från slutet av 1600 talet

Äldsta mässkruden i Voxtorp

En av kyrkans viktigare rariteter är den röda mässkruden från slutet av 1600-talet.