Foto: Linda May D.

Stiftsstyrelsen har fattat beslut om fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för ramår 2024

Stiftsstyrelsen har fattat beslut om fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för ramår 2024 och delvis ramår 2022-2023 och 2025. Att fatta beslut om flera ramår har möjliggjorts av den nya fördelningsmodellen. –Nu vet vi ganska väl var pengarna fram till ramår 2025 kommer att användas till. De större restaureringarna är Ala, Alskog, Fröjel, Gothem, Tofta och Väte kyrkor säger stiftsantikvarie Rebecka Svensson. Utöver detta har pengar beviljats till att byta fyra tornspiror, 3D skanna ett par kyrkor, lägga om taket på Othem kyrka, renovera åskskyddet i Silte kyrka, tjärstryka ett antal tak och tornhuvar, inventering av Visby stifts orglar och konservering av glasmålningarna i Endre kyrka.

–Det projekt som sticker ut mest är konserveringen av glasmålningarna i Endre kyrka berättar Rebecka Svensson. Tidigare skickades de arbetena till Tyskland men sedan några år finns den kompetensen i Sverige. Vi har ett särskilt stort ansvar att bevara och vårda de medeltida glasmålningarna då 93% av det som finns bevarat kommer just från Gotland, en del av det finns på museer och i privata samlingar. Men det är extremt kostsamma åtgärder vilket är besvärligt.

I slutet av februari 2018 beslutade kyrkostyrelsen att införa en ny modell för fördelning av KAE. Detta innebär att fördelningen av KAE mellan de olika stiften bygger på statistiskt säkerställda nyckeltal som beslutas i femåriga fördelningsperioder. Visby stift får årligen 15 117 000 kr att fördela ut 2021-2025. Pengarna får användas under en två-årsperiod. Fördelningen inom stiften sker på våren och beslutas av stiftsstyrelsen, vilket nu har gjorts.

– Att en restaurering blir dyr beror på att vi värnar om de kulturhistoriska värdena, vilket vi också får den kyrkoantikvariska ersättningen till berättar Rebecka. Billiga och enkla lösningar fungerar sällan, de flesta åtgärder behöver specialistkompetens för att utföras. Ny teknik behöver anpassas till den miljö de skall vara i och som vi alla vet är våra kyrkor på Gotland lika varandra men inte så lika att man kan applicera samma lösning överallt.

Ett räkneexempel - Det kyrkliga kulturarvet räknas som Sveriges största sammanhållna kulturarv och består av ca 3300 kyrkor, av dessa kan åtgärder på ca 2950 kyrkor bekostas med KAE. Till detta får Svenska kyrkan årligen 460 miljoner kronor vilket är väldigt mycket pengar säger Rebecka Svensson men om man betänker att bara Stenkumla kyrkas restaureringen beviljades närmare 11 miljoner i KAE så skulle pengarna räcka till 41 kyrkor årligen. Det skulle innebära en renovering vart 70:de år. Ett tegeltak har en förväntad livslängd på ca 40 år.

Fakta om KAE

Vid relationsförändringen år 2000 kom Svenska kyrkan och staten överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till och en kompensation för det ansvar som Svenska kyrkan tar för de kulturhistoriska värdena i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Kyrkokansliets pressmeddelanden angående fördelningen av KAE. 460 miljoner årligen för att bevara kyrkligt kulturarv | Svenska kyrkan

Svenska kyrkans årliga redovisningsrapporter till regeringen om KAE. Rapporter till regeringen - Svenska kyrkan

Har ni ytterligare frågor vänligen kontakta