Sommaren 1987 - alltså för 30 år sedan - var min fru Gitte och jag det första paret som gifte oss under Pär Anderssons vackra centralglasmålning i Stora Kapellet i Visby domkyrka.
Jag minns väl hur man i kyrkan slet för att få kapellet i ordning för oss, vårt giftasdatum den 27 juni var ju förutbestämt sedan länge. Det är vi tacksamma för än i dag. Gitte och jag firar 30 lyckliga år i år och vi har även haft barndop i kapellet lett av Monika May som jag själv till och med döptes tillsammans med i domkyrkan för 57 år sedan.
Alla som tagit sig tid och kanske suttit ner en stund i kapellet vet vilka vackra fönster jag talar om. Slagljuset speciellt på eftermiddagarna in genom fönstren ger färgskiftningar i hela kapellet. Det färgade ljuset leker och danser runt i valven och kittlar ens intellekt och berättar sin historia. De stora glasbilderna talar direkt till en på ett eftertänksamt och tydligt sätt. Ofta är man ensam i kapellet, så det finns tid att fördjupa sig och tänka tankarna hela vägen. Existentiella funderingar blir med ens tydligare och kanske lösta, och man får ro för kontemplation.
Det är så härligt skönt och rogivande att bara sitta där en stund. Lova mig att du också provar…
Hälsar
Peter Daun, Visby