Visby domkyrkoförsamling

Prata med oss

Kontakt

Visby domkyrkoförsamling Besöksadress: Norra Kyrkogatan 4, 62155 VISBY Telefon: +46(498)206800 E-post till Visby domkyrkoförsamling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Interiör

Visby S:ta Maria domkyrka är ett levande gudstjänstrum och samtidigt en rik kulturskatt.


Ljusträd

De tre, som är lika till utformningen (två i domkyrkan och ett i stora kapellet) är alla tillverkade av smedfirman Lundgren i Eke. Det första ljusträdet skänktes av S:t Mikaels arbetskrets 1982 under den pågående restaureringen av domkyrkan. Det andra och tredje är beställda av domprost Ove Lundin under hans tjänstgöringstid.

Det fjärde ljusträdet - det vid Maria - är tillverkat av smedfirman Wickman & son i Visby.

Barockaltare

Bilden föreställer Adams och Evas utdrivande ur paradiset. I den övre delen syns två änglar med en uppslagen bok, i vilken läses: ”Salige äre the som höra Guds ordh och göma the”.

Altaruppsatsen är en gåva från landshövdingen Johan Cedercrantz. Tillverkad av målad sandsten – ett arbete från stenhuggarverket i Burgsvik.

1682 sattes den upp som högaltarets altaruppsats. Sedan 1911 pryder den istället ett altare i domkyrkans södra sidoskepp - barockaltaret.

Dopfunt

Dopfunten är daterad till år 1240. Tillverkad i röd och grå gotländsk kalksten.

Funten tillhör musselcups- eller paradisfuntarnas grupp, som under 1200- och 1300-talen utvecklades till en viktig gotländsk exportartikel till länderna kring Östersjön. Av de exemplar som stannade på Gotland är Visbyfunten den allra ståtligaste.

Gravminnen

Domkyrkan äger för närvarande 27 stycken epitafier från 1300-1700-talet - 19 av dessa finns uppsatta i kyrkan. De sattes upp till minne av borgare, ämbetsmän, präster och adliga i nämnd ordning men också för att göra kyrkan vacker.

De flesta epitafier är tillverkade av trä, troligen i Visby men det har ej varit möjligt att knyta någon målares namn till ett bestämt epitafium eftersom de ej signerats. Några epitafier är tillverkade av sandsten och en av kalksten.

Hansakoret

Kapellet är byggt som gravminne över borgmästaren Swerting vars familjevapen hänger på den södra väggen.

Kapellet är idag bland annat minnesplats över dem som omkommit vid förlisningar på Östersjön. Här hänger exempelvis minnestavlor över offren från Å/F Hansa 1944 - en av den tidens reguljära gotlandsfärjor, de omkomna baltiska flyktingarna från andra världskriget, omkomna från M/S Estonia 1994 och nu senast de gotländska offren vid flodvågskatastrofen i Thailand 2004.

Högaltare

Högaltaret smyckas, sedan 1905, av en altarprydnad ritad av den gotlandsfödde arkitekten och konstnären Axel Herman Hägg.

Huvudmotivet är konungarnas tillbedjan av det nyfödda Jesusbarnet omgivet av fyra stående helgon under baldakiner: till vänster: Sankt Birgitta och Sankt Olof, till höger: Sankta Katarina av Vadstena och Sankt Nikolaus.

Axel Herman Hägg föddes 1835 vid Katthamra gård i Östergarn socken. Död 1921 i England – där han levde och klassades som ett geni inom arkitektur. Till Gotland kom han ofta tillbaka på besök och har bland annat också ritat Gotlands folkhögskolas skolhus i Hemse och Östergarns folkskola.

Kristusbild

Original i ek från 1200-talet. Har tillskrivits en mästare närstående den som tillverkat det berömda krucifixet i Öja, på södra Gotland.

Den uppståndne Kristus har förmodligen hållit en uppståndelsefana i väster hand och lyfter den högra handen i en välsignande gest. Han har enbart en mantel - hängande över sin vänstra axel - på sin bara kropp. På bröstet ses ett blödande sidosår och på händer och fötter märken efter spikar. Bakom huvudet sitter en till hälften rekonstruerad veckad korsgloria.

Kristusbilden står på en trabes, en bjälke - ritad av arkitekten Jerk Alton - där man tror att det kan ha funnits ett triumfkrucifix på medeltiden.

En teori är att bilden använts vid medeltida kyrkospel. Den himmelsfarande Kristus skulle då ha firats upp i det hål som finns i korvalvet. 

Mariabild

Detta är en rekonstruktion av orginalet från 1200-talet som idag finns på länsmuseet i Visby.

Maria sitter på en tron iförd en gyllene klännig med guldmönstrat smalt bälte och pälsfodrad gyllene mantel med rödbrun krage. I höger hand håller hon en spira. På sitt vänstra knä håller hon Jesubarnet som är klätt i en fotsid, gyllene skjorta med mantel i fodrad blått. I sin högra hand håller han en bok. Under sina fötter trampar Maria två odjur - symboliserande onda makter.

Av tradition har Maria placerats på norra sidan, utifrån tanken att hon sitter på den tronande Kristus högra sida - hedersplatsen.

Skulpturen, som invigdes 1998, är skuren i lindträ av Fred Fleming. Den rekonstruerade polykromeringen, dvs förgyllningen och målningen, är utförd av konservator Carl Henrik Eliason.

Instrument

Stora orgeln (norra skeppsläktaren)
Ursprungligen byggd av P.L. Åkerman & Lund, Stockholm, 1892. Omdanad av Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund, 1948. Återförd till autentisk gestalt med viss utökning av stämmonumerären av orgelbyggmästaren Lars Norgren, Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, Knivsta, 1999. Intonationsarbetet utfört av Helmuth Gripentrog och Kalevi Mäkinen.

Maria-orgeln (invid predikstolen)
Byggd av A. Magnussons Orgelbyggeri AB, Mölnlycke, 1984. Omdanad av Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB, Härnösand, 1999. Intonationsarbetet utfört av Mads Kjersgaard, Uppsala.

Guldrupe-orgeln (södra sidokoret)
Byggd under 1860-talet av Olof Niclas Lindqvist, Visby. Restaurerad av Orgelbyggare Tomas Svenske AB, Brunna, 1994. Instrumentet har under en period gjort tjänst i Guldrupe kyrka, Visby stift.

Continuo-orgeln (norra sidokoret)
Byggd av Sunde Fondell, Ålems orgelverkstad AB, 1996

Klinte-orgeln (Stora kapellet)
Instrumentet har 1870-1977 gjort tjänst i Klinte kyrka, Visby stift, och därefter varit magasinerat intill 1998. Byggt av P.L. Åkerman & Lund, Stockholm, 1870. Restaurerat av Orgelbyggare Tomas Svenske AB, Brunna, 1998.

Cembalo (Invid predikstolen)
Domkyrkans Cembalo är byggd av Mats Arvidsson och har tidigare tillhört den framlidne cembalisten Eva Nordenfeldt.

Predikstol

1684 skänkte rådmannen Johan Wolters och hans hustru Catharina den praktfulla predikstolen till kyrkan. Dess föregångare, från 1548, såldes till Grötlingbo kyrka på södra Gotland, där den alltjämt är i bruk. Predikstolen i S:ta Maria är tillverkad av valnötsfanerad ek. Sannolikt ett nordtyskt arbete – troligen importerad från Lübeck.

Noteras akn änglahuvuden på underrede och ljudtak. Högst upp en krönande kvinnogestalt med naken överkropp, lagerkrans på huvudet, en palmkvist i ena handen och stövlar på fötterna (segergudinna).

Silverkammare

Kyrkans många bruksföremål i silver kommer från skilda tidsperioder. Kalkar och patener i silver från 1600- och 1700-tal, vinkannor från 1700-tal och oblatask från 1600-tal används fortfarande vid mässorna. Kyrkans dopskål är från 1900-talets början och dopvattenkannan från 1996. Biskopens kräkla är från 1886 med inskriptionen ”Förd av Biskop Schéele vid invigningen av Erlöserkirche i Jerusalem den 31 oktober 1898”.

Skrudkammare

Här förvaras kyrkans textilier, bland annat en biskopkåpa från 1751, inköpt från Paris till konung Adolf Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas kröning. Den är av brokad mot en bakgrund av vit sidendamast.

Vid kyrkans återinvigning efter restaureringen 1979-1985 överlämnades som gåva en biskopskåpa av blå ylledamast med mottot ”Marias lovsång”. Den är komponerad och vävd av Åsa Martinsson.