Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Växjö Besöksadress: Växjö pastorat, Domkyrkocentrum, 35234 VÄXJÖ Postadress: Växjö pastorat, Box 307, 35105 VÄXJÖ Telefon:+46(470)704800 E-post till Svenska kyrkan Växjö

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Domkyrkocentrums historia

Även om själva Domkyrkocentrum till viss del är en helt ny byggnad från 2010-talet så vävs dess historia samman med Karolinerhuset från 1700-talet och den 1000-åriga historien som följer området precis norr om domkyrkan.

Växjös äldsta plats

Domkyrkocentrum ligger på en av de allra äldsta platserna i Växjö. Historien tar sin början redan på 1000-talet då det fanns en gård vid Växjösjöns norra strand och det uppfördes en träkyrka i anslutning till gården. Under mitten av 1100-talet övergick gården i kyrkans ägo, Växjö stift bildades och träkyrkan ersattes av en domkyrka i sten. Genom Växjö stad rann Guldsmedsbäcken som avgränsade kyrkans mark från det övriga staden som växte alltmer. På 1200-talet byggdes stenkyrkan ut och gården användes som hantverkscentrum vid om- och tillbyggnader av kyrkan. Än idag finns rester kvar från gårdsbrunnen på den plats som nu utgör domkyrkocentrums Lilla torg. Ässjor och ugn vid gårdens hantverksområde låg ungefär där bostadshuset Strykjärnet ligger idag.

Hantverksgård och vallfärdsort

Under medeltiden och ett par hundra år framåt fungerade gården norr om domkyrkan som en samlingspunkt för hantverkare och arbetare som jobbade med att bygga ut och bygga till kyrkan. Platsen runt domkyrkan utvecklades även till en vallfärdsort och ett korsvirkeshus med stenkällare byggdes för att representera kyrkan. Med stor sannolikhet innehöll gården även bodar där det såldes pilgrimsmärken och förnödenheter. Ett pilgrimsmärke i bly från den här tiden, hittades vid utgrävningarna inför bygget av domkyrkocentrum.

Gården blir skola och landsväg

Under 1570-talet brändes domkyrkan och gårdsområdet ner av danska soldater men återuppbyggandet genomfördes omgående och domkyrkan stod färdigrenoverad redan 1577. Representationshuset på gården byggdes upp igen, liksom en smedja en bit därifrån. I början av 1600-talet byggdes en skolbyggnad och det anlades en landsväg som österifrån ledde in till Växjö. I och med detta förändrades den gamla gårdens karaktär och när det år 1690 beslöts att en ny gymnasieskola skulle byggas bredvid den gamla skolbyggnaden, revs det gamla gårdshuset, det vill säga representationshuset som byggts upp efter branden på från 1500-talet för att göra plats åt gymnasieskolan. Bygget som skulle gå relativt snabbt, kom i själva verket att ta många år på grund av krig, missväxt, dålig ekonomi och svågerpolitik. Gymnasiehuset, eller Karolinerhuset som vi säger idag, stod klart först år 1715. I samband med att det togs i bruk revs även den gamla skolbyggnaden och därmed fanns det inte längre någonting kvar av gården utan området kom att präglas av Karolinerhuset och av landsvägen som gick rakt över delar av den gamla gårdsplanen.

Karolinerhuset

Karolinerhuset, som alltså uppfördes under karolinertiden som en gymnasieskola, står kvar än idag. Byggnaden saknade till en början uppvärmning helt och hållet. De 90-150 eleverna som undervisades i den stora skolsalen direkt in till höger, fick värma bläckhornen mellan händerna för att bläcket inte skulle frysa om vintrarna. På ovanvåningen fanns det två auditorier där det största av dem låg in till höger, det vill säga den nuvarande Tegnérsalen. På vinden inreddes en anatomisal där Carl von Linné senare kom att hålla sin första undervisning i anatomi. När blixten slog ner i domkyrkan i maj 1740 förstördes stora delar av domkyrkan men också delar av Karolinerhuset. Återställandet av domkyrkan kom att ta lång tid och Karolinerhuset fick användas som gudstjänstlokal i ungefär 5 år innan domkyrkan återigen kunde tas i bruk. Karolinerhuset blev med tiden för trångt och omodernt som skola och därför flyttades skolverksamheten år 1859 till en nyare byggnad på Norrtull.

Bibliotek

Det gamla Karolinerhuset renoverades, fick bland annat uppvärmning genom kakelugnar på nedre plan och började användas som bibliotek. Dubbeldörrarna vid Karolinerhusets ingång kommer från denna renovering, liksom den svängda trätrappan i hallen. Under tiden 1954-1965 var biblioteket ett så kallat stifts- och landsbibliotek som var ett mellanting mellan forsknings- och folkbibliotek.

Domkapitel, stiftskontor och planer på ett domkyrkocentrum

Efter att ha stått tomt i några år fungerade huset mellan 1971-2000 som sammanträdeslokaler för domkapitlet och tjänsterum för biskop och stiftssekreterare. När Svenska kyrkan år 2000 skildes från staten blev Karolinerhuset kvar i statens ägo och inte förrän 2004 kom Statens fastighetsverk och Svenska kyrkan Växjö (dåvarande Växjö kyrkliga samfällighet) överens om en försäljning. Karolinerhuset med sin närhet till domkyrkan, ansågs kunna bli en viktig lokal för församlingslivet och i samband med att huset köptes dök tankarna upp om ett större domkyrkocentrum alldeles i anslutning till domkyrkan. Ett centrum som kunde komplettera verksamheten i domkyrkan och vara en spännande och levande mötesplats för såväl Växjöbor som turister.

Domkyrkocentrum blir verklighet

Bygget av domkyrkocentrum inbegrep upprustning av Karolinerhuset samt ett nybygge på marken mellan Karolinerhuset och Skolgatan. Planerna visade sig inte vara helt lätta att genomföra. Under de kommande åren diskuterades renoveringen och nybygget med såväl Växjö kommun som med Länsstyrelsen. Till sist ledde detta fram till en arkitekttävling som vanns av Arkitektbolaget. Deras tävlingsbidrag låg till grund för den detaljplan som sedan arbetades fram för området kring Karolinerhuset. Detaljplanen för i huvudsak nybygget rörde upp en del känslor och överklagades i omgångar under 2008-2011 vilket innebar att projekteringen, nybygget och därmed renoveringen av Karolinerhuset inte fick klartecken förrän 2012.

Arkeologiska utgrävningar

Växjö är en gammal stad vilket innebar att det är nödvändigt att göra arkeologiska utgrävningar när det ska byggas eller grävas inom det som räknas som fornlämningsområde. I det här fallet skulle det byggas nytt på en relativt orörd och obebyggd stadsyta, vid en plats man redan innan visste hade en lång historia. Därtill skulle nybyggnationen vara av en omfattande storlek. Detta innebar att utgrävningarna blev de största arkeologiska undersökningar som någonsin gjorts i Växjö. Utgrävningarna blev i sig ett omfattande projekt som genomfördes av arkeologer och personal från Statens Historiska Museer, Kulturen i Lund, Kulturparken Småland och Museiarkeologi Sydost. Under hela utgrävningen fanns ett stort intresse från allmänheten och därför skapades ett publikt projekt som innebar föredrag och visningar, informationstorg intill utgrävningarna, en projektblogg samt inbjudningar till lokala skolor att komma och delta i arbetet.

Resultatet från utgrävningarna är den huvudsakliga källan till den information som idag finns om platsen alldeles norr om Växjö domkyrka. På 1000-talet låg det här en privatägd större gård som på 1100-talet övergick i kyrkans ägo och fungerade som lagerutrymme för de jord- och skogsbruksprodukter som kyrkan fick in i skatt. Sedan blev gården ett centrum för uppbyggnad och tillbyggnad av domkyrkan med många hantverkare och hantverkshyttor. På 1400-talet byggdes ett boningshus på gården och på 1600-talet drogs en ny landsväg in över ytan och på 1700-talet byggdes Karolinerhuset som ca 300 år senare skulle bli en del av domkyrkocentrum.

Första spadtaget

Den 23 oktober 2013 blev det så dags att ta det första spadtaget och sätta igång med bygget av domkyrkocentrum. Spadtaget tas gemensamt av biskop Jan-Olof Johansson, domprost Thomas Petersson och byggentreprenören Peabs ombud Michael Johansson. Renovering och ombyggnad av Karolinerhuset samt nybyggnationen av domkyrkocentrum pågick till våren 2015 och under tiden hann Växjö kyrkliga samfällighet uppgå i det nybildade Växjö pastorat som omfattar hela Växjö kommun, från Lammhults församling i norr till Ingelstad församling i söder.

Invigningen

Växjös domkyrkocentrum stod klart under sommaren 2015. Kontorslokalerna togs i bruk i juni då domkyrkans personal samt pastoratets kansli flyttade in. Vid invigningen den 12 september 2015 öppnades lokalerna upp för allmänheten och utgör nu med sina tre samlingslokaler, biblioteket, butiken och caféet, en mötesplats för hela Växjö med omnejd samt pastoratets alla församlingar.