En kyrkvärds tankar: Tillbaka, 2015-10-30

2015-10-30, publicerades 2015-11-09

- Är det skrämmande att komma tillbaka?
- När känns det behagligt att komma tillbaka?
- Hur använder man ordet tillbaka idag?

Hej kära läsare, det var nu ett tag sedan som  jag sist lät min tanke publiceras på vår bloggsida, närmare bestämt 5 månader sedan. Men nu är jag tillbaka för att kanske förnöja Er med mina tankar om vardagen men även helgdagen.

Ordet tillbaka för dagen har dubbla budskap. Vi läser dagligen i tidningen om hur flyktingströmmen är ett problem och oavsett vem som debatterar så uttrycks ordet tillbaka vid flertal tillfällen. Allt detta känns negativt. Utifrån de repportage som rullar i TV-rutan och UNT, kan man fundera över dom som flyr för deras liv. Att utsätta sig för en sådan strapats med äldre och mycket unga i flera månader för att sedan vid ankomsten stå där utan tak över huvudet, brist på mat, kläder och mediciner. Många blir transporterade till tältläger. Visserligen en kort period sägs det men många tar saken  i egna händer bor i primitiva kojor eller en uttjänt husvagn. Oavsett detta så kan man få en uppfattning om vad dom egentligen flydde ifrån.

I mitt fall, just nu har det varit lite kärvt att komma tillbaka. Det känns som om man måste ta tag i detta mera kraftfullt för att dela med sig av en tanke. Tidsaspekten har också gjort sitt, sina egna ställda krav har också känts omöjlig att nå, men nu är jag tillbaka.
Vi har passerat en fin höst och i helgen fick Vi också helt och hållet ägna oss åt våra bortgångna, tänka extra på de nära och kära, och visst Vi vill ha tillbaka dom. Verkligheten är förstås en annan men bilden, minnet och kärleken till våra närmaste har manifesterats i och med Allhelgonahelgen.

För att inte tala om sommaren som också då har passerats, den med alla lediga stunder, underbara äventyr och fantastiska möjligheter till att se och uppleva något annat än vardagen. Efter en sådan välkommen lång ledighet kan det för många vara ängsligt att komma tillbaka till; var är matlådan? måste skaffa bussbiljett! vilket klassrum gällde för Lisa? var slutade jag i produktionen o.s.v.
Konstigt nog är detta återkommande, ja minst 1 gång varje år och man anpassar sig förvånansvärt fort. Efter en sådan bekräftelse kan tillbaka gången kännas behaglig. Man vet liksom hur vardagen fungerar och vad som gäller.
Jag i min vardag förlitar mig på kollektivtrafiken, men tyvärr och det är väl tur, så förlitar sig inte kollektivtrafiken sig till mig eller gemene man, ja då skulle inga tåg förmodligen gå. När man äntrar perrongen och ser bara bakändan på tåget som lämnar perrongen finns det bara ett svar. Planeringen var inte bra, optimismen i mig höll inte och jag prioriterade helt enkelt fel. En sak är säker, det går inte att få tåget tillbaka utan man får vackert vänta på nästa avgång.  

Lär man sig något?
Ja, känn tacksamhet över den situation man skapar.
Ta god tid på Er.
Bär med Er det goda av minnet och försök förvandla det negativa till något positivt    

Vid tanken.  
Bert-Ove Lindkvist.               

En kyrkvärds tankar:
tillbaka