Meny

Hallens kyrka

Kyrkan i Hallen har funnits på samma plats sedan medeltiden.

Under årens lopp har den ursprungliga stenkyrkan renoverats och byggts ut i flera omgångar till den magnifika byggnad som idag pryder sin plats centralt i byn. Kyrkan i Hallen är, som seden bjuder, byggd i öst‐västlig riktning med altaret mot öster.

Där det finns en kyrka begraver man även oftast sina döda, så också i Hallen.

Här fanns då en närmast kvadratisk kyrkogård med kyrkan i mitten.

På slutet av 1800‐talet blir den befintliga kyrkogården full och en ansökan skickas till konungen angående önskan om utvidgning. Ansökan godkänns och i samband med anläggningen rätas också byvägen, som går förbi kyrkogården, ut på församlingens bekostnad.

Tack vare den extra åtgärden att räta ut vägen får kyrkogården regelbunden utformning. Till följd av vägens sträckning, från nordväst mot sydöst, hamnar nu kyrkogården i rät linje mot vägen och i nästan 45 gradig vinkel mot kyrkan. Ursprungligen var kyrkogården i Hallen placerad i rät vinkel mot kyrkan.

Ungefär ett kvarts sekel senare, år 1918, finns åter behovet av en större begravningsplats. Efter att ånyo ha genomgått det byråkratiska, som seden kräver, utvidgas kyrkogården ytterligare. Man lägger till en bit i vardera änden längs byvägen och området blir mer rektangulärt. Det som vid det här laget är hallens hela begravningsplats refereras fortsättningsvis till som Hallens gamla kyrkogård.

På 1950‐talet händer det mycket med både kyrka och kyrkogård. Sakristian renoveras, orgeln i kyrkan byts ut och kyrkogården är full. Ytterligare en expansion blir nödvändig. Den här gången utökas kyrkogården ned emot Storsjön, mot nordöst. Med hjälp av en terrassering placeras den nytillkomna delen nedanför den gamla. En slänt samt ett par trappor sammanbinder delarna. Den nya delen av begravningsplatsen refereras fortsättningsvis till som Hallens nya kyrkogård.