Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter 1990, och 2018 blir den dessutom svensk lag. I alla situationer där vuxna har ansvar för barn har de också ansvaret för att konventionens ord blir verklighet: barnets bästa, barnets rätt att göra sig hört, barnets rätt till religionsfrihet ... Lars H Gustafsson berättar i boken Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan om vad det kan innebära i Svenska kyrkans församlingar.
Hur har barnen det i Svenska kyrkans församlingar? Kan man tillämpa barnkonventionen där? Alla barns rätt till andlig utveckling – vad är det? I boken Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan berättar Lars H Gustafsson om FN:s konvention om barnets rättigheter och om vad dess ord innebär i en församlings vardag. Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter 1990, och 2018 blir den dessutom svensk lag. Alla beslut i Svenska kyrkan ska föregås av en barnkonsekvensanalys – det bestämde Kyrkomötet redan år 2012. Men vad betyder barnkonventionen i församlingarna? Krockar inte formuleringarna om barnets rätt till religionsfrihet med dopgudstjänsterna där nyfödda döps? Vad innebär det att barnet har rätt att göra sin röst hörd – och rätten till andlig utveckling?
Jonas Eek, utgivningschef på Verbum, säger:
– Vi bad Lars H Gustafsson att skriva en bok om barnkonventionen för Svenska kyrkans medarbetare, förtroendevalda och andra vuxna bland annat därför att många säger att de behöver hjälp i arbetet med barnkonsekvensanalyserna. Han var med i arbetet med konventionen och har arbetat för barns rättigheter i många sammanhang.
I boken får händelser och människor i en fiktiv församling, Ängarö, gestalta de delar av barnkonventionen som kan bli extra aktuella i kyrkan.
– Man kan läsa barnkonventionen på olika sätt, säger Lars H Gustafsson. Dels är den ett folkrättsligt dokument, en internationell lag. De stater som anslutit sig till den har åtagit sig att följa det som står i den. Dels är den en etisk plattform som kan få stor betydelse när vi samtalar om hur vi ska leva med varandra, barn och vuxna, i Sverige och internationellt – och det är så den blir riktigt relevant för kyrkan.
Sedan tidigare finns det två handböcker för arbete med barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan, men detta är första gången som hela barnkonventionen sätts samman med församlingens liv.
– Tanken är inte att boken ska redogöra för Svenska kyrkans officiella syn på barnets rättigheter i kyrkan, säger Lars H Gustafsson. Det här är mitt bidrag, och syftet är att få igång ett samtal. Jag hoppas också att min genomgång av barnkonventionens mysterier kan bidra till att kyrkan får syn på sina egna texter om barnen och tar dem på större allvar också i vardagsarbetet. K an konventionen dessutom bidra till ett gemensamt agerande till försvar för barnets mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt – så desto bättre!