Bild på biskop Mikael Mogren, Hédi Fried och dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke på Svenska kyrkans familjedag i Ludvika 2018.
Foto: Magnus Aronson

Ludvika samlar till konferens om tolerans

Den 28 januari bjuder Ludvika församling, kommun, Västerås stift och Dalarnas tidningar in till en konferens för tolerans och mot extremism.

Under 2018 och 2019 slöt civilsamhället i Ludvika upp i manifestationer mot Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som växt sig starka på orten. Arbetet väckte stort intresse i hela landet. I synnerhet när förintelseöverlevaren Hédi Fried anslöt sig till manifestationen i samband med första maj 2018.

Tillsammans visade trossamfunden, civilsamhället och offentliga aktörer att samverkan och förebyggande arbete spelade roll i den då mycket oroande utvecklingen lokalt. NMR:s stöd minskade, det nazistiska partiet tappade var tredje väljare valet 2022 och var långt ifrån att ta plats i fullmäktige.
Högskolan Dalarna har bedrivit forskning kring hur manifestationerna, och folkfesterna runt dessa, påverkade samhället. Resultaten presenteras på konferensen.

Petter Karlsson är stiftsadjunkt och samordnare mot våldsbejakande extremism. Han är en av dem som står bakom inbjudan. Han menar att utvecklingen i Dalarna är intressant att följa och frågar sig om det kanske finns en”Lex Ludvika” att ta vidare till andra prövningar.
– Tyvärr har det även hänt mycket när det gäller hoten mot demokratin. I Ludvika och Dalarna har problemen som plågade den lokala demokratin för några år sedan mattats. Andra problemär d ock på tillväxt i Sverige.
Våldet har blivit grövre och de kriminella gängen tar alltmer plats. I världen yttrar sig högerextremismen allt oftare i enskilda människor som begår extrema gärningar, men som inte sällan radikaliserats utan fysisk kontakt med extrema rörelser. Vi behöverhelt enkelt prata mer om hur extremism kan förebyggas – eller åtminstone upptäckas i tid så attradikaliseringen kan brytas, säger Petter Karlsson.

Hanna Wallsten