Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Västerås Besöksadress: Domprostgården, V Kyrkogatan 3, 72215 Västerås Postadress: Svenska kyrkan Västerås, Box 5, 72103 Västerås Telefon:+46(21)814600 E-post till Svenska kyrkan Västerås

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Om Sparvens kapell

Läs om Sparvens kapell, om daghemmet som blev en kyrksal och om altartavlan med sparvmotiv.

Under 1960-talet ersattes den gamla jordbruksmarken i Kumla by med stadsdelen Råby. Redan tidigt etablerade sig Svenska kyrkan i området, men under många år fick arbetet ske i hyrda provisoriska lokaler. Det dröjde till 1995 innan de kunde inviga sin egen efterlängtade kyrksal, alldeles intill Råby centrum. Men det var bara en del av lokalen som var nybygd. Resten, där kyrkan redan haft verksamhet ett tiotal år, hade tidigare tillhört ett daghem.

Kyrksalen är ljus och enkel med dagsljus som kommer in ovanför altaret och från sidofönster. Bortsett från de träfärgade öppna takbågarna är kyrkan vitmålad, med en låg furupanel längs väggarna.

Namnen lever kvar

Som en del av miljonprogrammet, det statliga projektet som syftade till att bygga en miljon bostäder på 1960- och 1970-talet, kom grävskoporna till Kumla by 1964. Gårdarna Fredriksberg och Garp-Råby förvandlades snabbt till villor, radhus och flerfamiljsbostäder samt ett köpcenter med mataffär, bank, post och tandläkare. Men gårdarna lever ännu kvar som namn på och i stadsdelen.

Lägenhet Gråsparven

När Svenska kyrkan sökte sig hit kunde de till att börja med hyra en skolmatsal till sin verksamhet, men den var bara tillgänglig en gång i veckan. Nästa lokal som blev möjlig att använda var en trerumslägenhet i centrala Råby, och eftersom den låg på Gråsparvsvägen blev det naturligt att börja använda namnet Gråsparven. Därmed kunde arbetet utökas, och snart kunde också lokalen fördubblas genom att en angränsande lägenhet började användas. Men redan i slutet av 1970-talet hittade församlingen en lämplig kyrktomt intill Råby centrum. I väntan på att kyrkobygget skulle börja satte man upp ett fyra meter högt kors i metall på platsen.

Hyrt daghem

Innan bygget hann komma igång dök en annan, billigare lösning upp då församlingen fick erbjudandet att hyra ett kommunalt daghem, som stått tomt ett tag. Också det låg intill Råby centrum och på grund av byggnadens gula fasad började man använd namnet Gulsparven. Församlingen renoverade lokalen så att den bättre passade deras behov, och kunde snart utöka sin barn- och äldreverksamhet och börja hålla mer regelbundna gudstjänster.

Råbys nya mötesplats

Efter ett tiotal år inleddes en välbehövlig ut- och ombyggnad och den första oktober 1995 kunde kontraktsprost Bengt Lindvall inviga Sparvens kapell. Det gamla daghemmet hade då blivit dubbelt så stort och fått en stor kyrksal, nytt kök, samlingssal och entré. Inredningen finansierades till stor del av fonder skapade ur gåvor från församlingsborna Ebba-Sofia Andersson och Signe Lindhagens dödsbon.

Förhoppningen var att Sparven skulle bli stadsdelens nya mötesplats och fylla en viktig funktion i Råbybornas vardag, oavsett deras ursprung och bakgrund. Det är något som ytterligare förstärkts genom att den Sverigefinska verksamheten inom Svenska kyrkan Västerås flyttade dit hösten 2011.

4 saker du inte får missa


1. Altartavla
Väven bakom altarkorset är tillverkat av konstnären Inga Säterborg på temat ”Sparvarna, som lever av Guds omsorger.” Utöver det för kyrkan passande sparv-motivet finns också sädesax, kors och himmelskt ljus avbildat.

2. Snickerier
Församlingens medarbetare Ove Hedlund har tillverkat altarkorset, altarbord och talarstol, allt i furu, i enkel stil. Bortsett från altarkorset bärs de upp av korsställda trianglar, som symboliserar treenigheten.

3. Dopuntar
I kyrkan finns två dopfuntar. Ställningen till den ena är även den tillverkad av Ove Hedlund, med en skål i tunn keramik, skapad av Gunnar Hartman. Den andra, som är vit med en skål i glas, följde med den Sverigefinska verksamheten, och har tidigare stått i den numera nedlagda S:t Olofsgården på Skallberget.

4. Järnkors
På kyrktomten står ett fyra meter högt järnkors, som visar församlingens strävan efter en ny kyrka i Råby. Det restes först på andra sidan Råbyleden, där en kyrka från början var tänkt att byggas.

Text: historiebruket.se