I kyrkovalet den 20 september kan medlemmar över 16 år göra sin röst hörd. 
5,6 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan har rösträtt den 20 september. 
Den 20 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan. 
Var ska Svenska kyrkan ska lägga kraften?
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Kyrkoval 2021

Den 19 september 2021 är det val i Svenska kyrkan. Här får du veta hur du gör för att ställa upp och hur valet går till.

EN DEMOKRATISK ORGANISATION - Var med och påverka

Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Vi är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har människor en möjlighet att påverka.  

Kandidater och nomineringsgrupper
Personer som ställer upp i kyrkovalet kallas för kandidater. De representerar olika nomineringsgrupper. Nomineringsgrupperna driver de frågor som de tycker är viktiga för Svenska kyrkan och i kyrkovalet röstar man på de nomineringsgrupper och kandidater som man tycker bäst representerar ens egna åsikter.

Vill du vara med och påverka hur din församling bedriver öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter? Brinner du för kulturarv, byggnader och traditioner eller för kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg? Vill du engagera dig för alla människors lika värde och för ett aktivt miljö- och klimatarbete? Värna om dop, bröllop, gudstjänster och begravningar? Vill du vara med och göra skillnad i Värmdö församling?

Var med och påverka - Ställ upp som kandidat i kyrkovalet!

Om du har frågor, kontakta valnämdens ordförande i Värmdö församling Britt-Marie Rasmusson

DET HÄR ÄR KYRKOVALET

För Svenska kyrkan är medlemmarnas inflytande viktigt. För att kunna kalla sig folkkyrka måste folket vara med och styra. Det gör man på tre olika nivåer: lokalt, regionalt och nationellt. Parallellt med de nivåerna finns också ett religiöst, teologiskt, ledarskap i form av kyrkoherdar, biskopar och ärkebiskopen.

När Svenska kyrkan går till val fungerar det på samma sätt som i ett val till kommun och riksdag. Du som är medlem röstar på tre olika nivåer: församling, stift och kyrkomöte. Du röstar på kyrkans motsvarighet till partierna, så kallade nomineringsgrupper. Vissa grupper finns bara lokalt medan andra finns över hela landet.

För att rösta i kyrkovalet behöver du vara medlem i Svenska kyrkan och fylla 16 år senast på valdagen. 

Det lokala valet
På den lokala nivån är det kyrkofullmäktige som man väljer. Kyrkofullmäktige utser sedan ett kyrkoråd, som är som församlingens styrelse. Där sitter också kyrkoherden med, som leder församlingens arbete. Kyrkofullmäktige fattar de beslut som påverkar medlemmarna mest. Det handlar till exempel om vad församlingen ska arbeta mer med, om det är nya inriktningar och stora satsningar som ska göras, eller om det är verksamheter som ska läggas ned eller slås ihop. Ska församlingen samarbeta med det lokala flyktingboendet? Ska det göras en stor satsning på barn som lever i fattigdom? Ska församlingen anställa ytterligare en diakon för att utöka hembesöksverksamheten hos äldre och sjuka? Det är sådana frågor som beslutas om på lokal nivå.

Det regionala valet
På regional nivå väljer man ledamöter till stiftsfullmäktige. Det finns 13 stift och deras uppgift är att stötta församlingarnas arbete och att se till att församlingarna följer lagar och regler som finns om deras verksamhet. Ska en kyrka renoveras kan stiftet hjälpa till med expertiskunskap. Finns stora behov som till exempel många hemlösa, kan stiftet samordna hjälpinsatser. Stiften utser också församlingar som bedriver verksamhet på finska, samiska och teckenspråk till exempel.

Det nationella valet
Högsta beslutande organ inom Svenska kyrkan är Kyrkomötet med 251 ledamöter. Det har möten två gånger om året och kan jämföras med riksdagen. Här tas principiella beslut som är viktiga. Vilka psalmer ska finnas i psalmboken? Hur ska gudstjänsterna genomföras? Vilka riktlinjer ska finnas för Svenska kyrkans arbete för klimatet? Det är exempel på frågor som kyrkomötet har hand om.

Mer om kyrkovalet