Prata med oss

Till innehållet

Frågor och svar om arbetet med migration och integration

Här hittar du vanliga frågor och svar om Svenska kyrkans arbete med människor på flykt, migration och integration.


Innehåll:

Arbetet i Sverige – grunder och finansiering
Kristna asylsökande
Migrationspolitiska ställningstaganden
Dop och konversion
Papperslösa personer
Ensamkommande barn

Arbetet i Sverige – grunder och finansiering

Varför engagerar ni er för människor på flykt?

Medkänsla och viljan att engagera sig för andra är grundläggande mänskliga egenskaper. Detta engagemang knyter an till en bärande tanke i kristen tro om att vi människor är skapade för att leva tillsammans. Som medmänniskor är vi varandras angelägenhet. Kristen tro bärs av övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att bemöta varje människa med respekt och omsorg.

Vad har Svenska kyrkan gjort hittills för flyktingar?

Mötet med asylsökande och nyanlända i Sverige sker i Svenska kyrkans församlingar. Vanliga aktiviteter är språkcafé och mötesplatser, hjälp med myndighetskontakter, sociala aktiviteter, samtalsstöd och lekgrupper för barn.

En rapport om Svenska kyrkans arbete med asylsökande och nyanlända under åren 2015-2016 visar att 8 av 10 församlingar haft verksamhet för människor på flykt och att 37 000 personer per månad deltagit i verksamheten. Regeringens utredning om flyktingmottagandet under hösten 2015 lyfter fram civilsamhället och Svenska kyrkans insatser som särskilt betydelsefulla.

Svenska kyrkans 13 stift och nationella nivå arbetar på olika sätt med att ge stöd till verksamheten i församlingarna. Svenska kyrkan verkar även internationellt och ger stöd i och omkring konfliktområdena samt längs flyktvägen. I Syrien, Irak och i dess närområden driver Svenska kyrkan både humanitära insatser och ett långsiktigt arbete för människor på flykt. Det handlar om både materiella behov som tak över huvudet, varma kläder och aktiviteter som ger mening och struktur i tillvaron. Svenska kyrkan gör även  humanitära insatser längs flyktvägarna i Europa.

Hur finansieras arbetet?

Församlingarnas verksamhet för asylsökande och nyanlända finansieras främst med egna medel, det vill säga via kyrkoavgiften. Arbetet genomförs inom ramen för den ordinarie verksamheten. Många verksamheter görs i samverkan med andra aktörer, med hjälp av ideella, och kostar därför inte särskilt mycket. En tredjedel av pastoraten och församlingarna har under 2015-2016 även haft stöd från stift och Svenska kyrkans nationella nivå.

Svenska kyrkan har satsat mycket egna medel till stöd för människor på flykt, i Sverige och internationellt. Under 2015 avsatte kyrkostyrelsen 15 miljoner kronor och inför 2016  75 miljoner kronor till arbete med asylsökande och flyktingar, varav drygt 46 miljoner kronor gick direkt till stiftens och församlingarnas arbete runt om i landet. För 2017 ges ett stöd på 60 miljoner kronor. Samma summa planeras för åren 2018 och 2019. 

Den internationella verksamheten finansieras till stora delar även genom gåvor från enskilda.

Innebär verksamheten för flyktingar och asylsökande att resurser tagits från det ordinarie arbetet med till exempel gudstjänster och hjälp till äldre?

Arbetet med människor på flykt har inte i stor utsträckning påverkat befintlig verksamhet. Outnyttjade lokaler har kommit till användning i verksamheten och många volontärer har varit engagerade i arbetet. Verksamheten har därför inte krävt stora extra kostnader eller omprioriteringar av eget arbete. Arbetet med asylsökande och nyanlända blir dessutom allt mer en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Verksamheten har finansierats av egna medel och extra medel från stift och nationell nivå.

Hur mycket pengar har Svenska kyrkan fått av regeringen?

Under 2015 fick Svenska kyrkan 17 miljoner från regeringens medel till civilsamhällets arbete med asylsökande och nyanlända. Tio miljoner gick till församlingars arbete, två miljoner till stiften och resterande fem till gemensamma utbildningssatsningar. För 2017 fick Svenska kyrkan åtta miljoner från staten, merparten gick till verksamhet och projekt i stift och församlingar. 

Det råder brist på boenden i Sverige. Vad har Svenska kyrkan gjort för att skaffa boenden åt asylsökande och nyanlända?

Att ordna bra boenden för asylsökande och nyanlända är en utmaning för kommuner och myndigheter. Svenska kyrkan vill gärna bidra på det sätt vi kan. Under den akuta situationen2015 bistod vi med sängplatser. När det gäller boenden på längre sikt samverkar vi med andra aktörer, till exempel med Migrationsverket och privata aktörer kring asylboenden eller med kommunen kring hem för ensamkommande barn. Svenska kyrkan stöttar även utvecklandet av modeller för en ny typ av boende, så kallade engagemangsboenden, som är mindre boenden med starka band till civilsamhället.

I våra verksamheter skapas kontakter och vänskapsband mellan människor. Det är inte ovanligt att enskilda, förtroendevalda, ideella eller anställda ordnar boende åt människor i asylprocessenför en längre eller kortare period.

Kristna människor på flykt

Vad gör ni för att hjälpa kristna på plats i mellanöstern?

Situationen för kristna och andra minoriteter i mellanöstern är mycket allvarlig. Som medkristna ser vi med sorg och förtvivlan på hur kristna förföljs för sin tro. Vi är engagerade på olika sätt i arbetet för att ge stöd till människor i regionen. Vi tror också att det är nödvändigt att arbeta med dialog mellan människor med olika religioner och detta är något som också efterfrågas av våra partner i regionen. Läs mer om vårt arbete för utsatta kristna här.

Varför hjälper ni inte bara kristna, i Sverige och i mellanöstern?

Alla människor är skapade till Guds avbild och älskade av Gud. Därför omfattar våra böner och vårt stöd alla. Ärkebiskop Antje Jackelén har formulerat det så här: ”Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna”.  

Vårt stöd omfattar alla människor i utsatthet. Som kristna har vi ett särskilt band till andra kristna och vi arbetar därför med att stötta kristna som lever som minoriteter i mellanöstern. Många som kommit till Sverige som asylsökande är kristna. De deltar i gudstjänster, själavård och får stöd i våra församlingar.

Kristna förföljs och hotas på många ställen. Varför kan ni inte hjälpa dem att få asyl i Sverige?

Vi önskar att vi kunde hjälpa varje utsatt människa. Men Svenska kyrkan har ingen möjlighet att hjälpa kristna i Mellanöstern att fly till Sverige eller att ge människor asyl. Asylprövningen hanteras av staten genom Migrationsverket. Det vi gör är att verka för säkra och lagliga vägar och att arbeta för att människor får en rättssäker asylprövning i Sverige.

Varför kan inte alla kristna i mellanöstern få asyl i Sverige, rakt av?

Bedömningen av vem som kan beviljas skydd som flykting görs utifrån den enskildas skyddsbehov. Ett skyddsbehov kan vara kopplat till en religionstillhörighet men religionstillhörigheten i sig ska inte vara en förutsättning för att beviljas skydd eftersom bedömningen ska göras utan åtskillnad gällande religionstillhörighet (enligt Genevekonventionen 1951). Det är alltså inte möjligt utifrån asylrätten att ge asyl enbart utifrån religionstillhörighet.

Media rapporterar om hot, våld och trakasserier som riktar sig mot kristna på asylboenden. Vad anser Svenska kyrkan om det?

Det är allvarligt och oacceptabelt att människor trakasseras på svenska asylboenden. De situationer som uppstår när olika värdegrunder och förhållningssätt kolliderar måste erkännas, och människors oro tas på fullaste allvar. Trakasserier kan inte bortförklaras som ett symptom på att människor lever i utsatthet utan måste ses för vad de är, en felaktig och ofta brottslig handling som en människa begår mot en annan.  

Vad gör Svenska kyrkan för att motverka otrygghet och trakasserier på asylboenden?

Många av Svenska kyrkans församlingar har lång erfarenhet av att arbeta nära de som bor på Migrationsverkets boenden. Vid fall av otrygghet och trakasserier kan församlingen agera på olika sätt. Bland annat genom att vara samtalspartners i diskussioner om svåra frågor, erbjuda verksamhet som bryter sysslolöshet, ordna alternativa boenden, samt att belysa situationen för beslutsfattare lokalt, regionalt och nationellt.

Vem anser Svenska kyrkan är ansvarig för att motverka trakasserier?

Ytterst är det Migrationsverket, i egenskap av ansvarig myndighet, som ska se till att ingen ska behöva känna sig otrygg på boendena. 

Har någon utsatts för ett brott ska det polisanmälas. Det är polismyndigheten som utreder och rubricerar eventuella brott. Om långvariga spänningar uppstår mellan olika grupper får boendets personal hantera situationen utifrån de förutsättningar som råder och en bedömning av lämpliga åtgärder får göras från fall till fall. Vid behov kan de som är drivande i konflikten flyttas till andra boenden för att tryggheten ska kunna återskapas.

Vill Svenska kyrkan att särskilda boenden för kristna asylsökande ska öppnas?

Grundläggande för Svenska kyrkan är att det är allvarligt och oacceptabelt att människor trakasseras på svenska asylboenden. Migrationsverkets personal måste vara lyhörd och snabbt förflytta de personer som utsätter andra för hot eller våld. Dock tror vi inte att boenden systematiskt organiserade efter exempelvis religion är en bra lösning i denna situation. Att vi måste arbeta för att hitta vägar för att leva tillsammans oavsett tro och bakgrund är inte något valbart eller ämne för debatt, utan ett faktum. Därför vill vi inte bidra till separata boenden för kristna asylsökanden.

När trakasserier förekommer måste man naturligtvis ingripa, men när så sker måste man även fundera noga på vilka lösningar som är bäst både för den utsatta gruppen eller personen och för samhället i stort. Vad skulle separata boenden få för konsekvenser långsiktigt? Vi vill inte medverka till ökad polarisering och segregering i samhället. Ansvariga för boenden och myndigheter behöver fördjupad kunskap om minoritetsgruppers ställning och förutsättningar i ursprungsländerna, för att få en djupare förståelse för den problematik som finns.

Det finns också risker för att motsättningar ökar ytterligare och att människor blir ännu mer utsatta. Även andra människor än kristna trakasseras, och med kristna värderingar som grund bör vi inte göra skillnad på människor. Fokus behöver vara att stärka säkerheten på boendena och att skapa förutsättningar för att vistelsen där ska vara uthärdlig trots de stora påfrestningar som det innebär. Här bidrar Svenska kyrkans församlingar genom det diakonala arbete som vänder sig till asylsökande och nyanlända.

Migrationspolitiska ställningstaganden

Varför har ni tyckt till om migrationspolitiken?

Svenska kyrkan verkar inom demokratiska samhällets ramar och respekterar tagna beslut. Vi ser oss som samarbetspartners till det offentliga: lokalt, regionalt och nationellt.  Att verka inom ett demokratiskt samhälle innebär samtidigt rätten att bilda opinion och bidra med perspektiv på samhällets utveckling. Vårt agerande grundar sig i en kristen människosyn, inte i partipolitiska ställningstaganden.

Inom svenska kyrkan finns det naturligtvis ett brett spektrum av politiska uppfattningar. Det är inte vår uppgift att berätta för regeringen hur de ska styra. Däremot vill vi berätta om det vi ser och visa på att det finns en annan opinion än den som ofta förmedlas i media och genom andra kanaler.

Sveriges regering har begränsat möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige genom en tillfällig lagstiftning. Varför är Svenska kyrkan emot den?

I juli 2016 trädde en tillfällig och restriktiv asyllagstiftning i kraft. Svenska kyrkan anser att den nya lagen, och grunderna varpå den antogs, innebär en oroande utveckling av svensk asyl- och flyktingpolitik, där mänskliga rättigheter riskerar att urholkas. Svenska kyrkan har särskilt kritiserat införandet av tillfälliga uppehållstillstånd och begränsningen av möjligheten till familjeåterförening.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd påverkar både individen och samhället negativt. Den som får ett tillfälligt uppehållstillstånd hamnar i en osäker och otrygg situation och om man inte vet hur länge man får stanna blir integrationen oftast svårare. Det är olyckligt att familjeåterföreningen, en av få lagliga vägar till Sverige, kraftigt har begränsats. Att ha närstående kvar i ett konfliktområde innebär ett mycket stort lidande, och drabbar barn särskilt hårt.

Familjeåterförening är dessutom erfarenhetsmässigt en betydelsefull faktor för en lyckad integration. Vi är oroliga för att Sverige med dessa förändringar inte längre kommer att uppfylla sitt åtagande enligt FN:s barnkonvention.

I den nya lagen avskaffades två kategorier för skydd (övriga skyddsbehövande och särskilt ömmande omständigheter). Detta drabbar särskilt redan mycket utsatta grupper och slår hårt mot ensamkommande barn, som ofta har fått asyl på de här grunderna.  

Hur har ni arbetat mot den tillfälliga lagen?

Den 24 november 2015 presenterade regeringen ett antal åtgärder för att tillfälligt begränsa antalet människor som tar sig till Sverige och att tvinga andra EU-länder att ta ansvar. Den 20 juli 216 trädde den tillfälliga lagstiftningen i kraft. Svenska kyrkan har under den här perioden tagit fram ett remissvar, och med den som grund uppvaktat riksdagsledamöter i socialförsäkringsutskottet samt skrivit ett antal debattartiklar.

Efter det att lagen trädde i kraft har medarbetare i Svenska kyrkan följt hur lagen drabbat människor på flykt. I slutet av november 2016 fick vi alltfler indikationer på hur lagen slår mot barn och unga. I december 2016 samarbetade vi med Sveriges kristna råd kring namninsamlingen Juluppropet, vars fokus var den just hur den tillfälliga lagen påverkar barn och unga. Vi följer även löpande asylpolitikens utveckling i EU, vars nya utformning tros ha en inverkan på den möjligheterna att återgå till tidigare lagstiftning. 

Vill ni att Sverige ska ta emot alla människor på flykt?

Idag befinner sig 65 miljoner människor på flykt. De allra flesta befinner sig i konflikternas närområden eller är kvar inom sitt hemlands gränser. Under 2015 sökte en miljon människor sig till Europa för att söka asyl. Av dem var det 160 000 som kom till Sverige. Sverige tog ett stort ansvar för situationen i Europa under hösten 2015, men det är viktigt att komma ihåg att det är förhållandevis få som tar sig till Europa och Sverige.

Precis som FN gör i New York-deklarationen om flyktingar och migranters rättigheter, så vill vi se ett globalt ansvarstagande för människor på flykt. Liksom regeringen anser vi att Europa och EU behöver dela solidariskt ansvar för mottagandet av människor på flykt. Men det fråntar inte Sverige ansvaret att ta emot människor som tvingats fly och ge dem en rättssäker asylprövning och ett humant mottagande.

Vill ni att den situation som rådde under hösten 2015 ska upprepas? Hur ska vi på nytt kunna hantera tiotusentals asylsökande på kort tid?

Att en återgång till ordinarie lagstiftning skulle innebära att vi får den situation som var under hösten 2015 är inte sannolikt. Olika faktorer påverkar hur många människor som söker sig till Europa och Sverige, som till exempel stängda gränser och signalpolitik. Vi kan dock konstatera att situationen i Europa ser annorlunda ut idag än den gjorde hösten 2015. Vi tror istället att den tillfälliga lagen främst drabbar de som redan kommit till Sverige. Den försvårar människors etablering och hindrar dem från att komma in i samhället.

Vill ni att alla som kom till Sverige under 2015 ska få stanna?

Svenska kyrkan har under lång tid verkat för en rättssäker asylprocess. Det betyder inte att vi menar att alla som kommer till Sverige har asylskäl. Vi delar i princip regeringens uppfattning att de som saknar asylskäl ska återvända till sina hemländer. Vi är dock oroliga över att unga människor utvisas till krigs- och konfliktdrabbade länder som Afghanistan.  Åldersbedömningen i dessa ärenden är av stor vikt och behöver ske på ett rättssäkert sätt.

Vilka avser ni när ni talar om barn och ensamkommande barn?

Som barn räknas enligt FN:s barnkonvention alla personer under 18 år, och vi syftar också till denna grupp när vi talar om barn. Ensamkommande barn är ett samlingsnamn för personer yngre än 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller andra vårdnadshavare. I FN:s handbok till flyktingkonventionen från 1979 står det att barn är ensamkommande om de inte har en vårdnadshavare i det land där de söker asyl, men oftast menar man också barn som lever utanför systemet som papperslösa.

Varför vill ni inte hjälpa de svagaste, kvinnor, barn, gamla och sjuka som finns i krigsområden och flyktingläger?

Svenska kyrkan är inte för en migrationspolitik som missgynnar de svagaste, gamla och kvinnor. Vi arbetar internationellt för att bidra till att lösa de situationer som driver människor på flykt. Och vi stödjer flera internationella projekt där just utbildning för kvinnor står i centrum. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar på plats för flickor och kvinnor på flykt

Att Svenska kyrkans ställningstaganden i och med till exempel Juluppropet skulle missgynna de svagaste tycker vi inte stämmer eftersom det just handlar om att kvinnor som av olika anledningar inte kunnat ta sig via de farliga vägarna över Medelhavet och genom Europa, ska kunna få återförenas med sin familj här.

Juluppropet förespråkar alltså inte en fri invandring. Inte heller vill vi gynna flyktingsmugglare. Vi har vid tidigare tillfällen ställt krav på säkra flyktvägar och arbetar tillsammans med kyrkor i Europa för att påverka den europeiska migrationspolitiken.

Svenska kyrkan har ett brett arbete i Sverige och möter många olika utsatta grupper i sin diakoni. Det är något vi kommer att fortsätta med.

Hur ska familjeåterföreningarna och den humana asylpolitiken finansieras? Borde inte skattebetalarnas pengar främst gå till äldre, fattiga eller hemlösa svenskar?

Svenska kyrkans diakonala arbete är mycket brett och når många utsatta människor. Vi ger dagligen stöd till människor i utsatthet, det är människor i olika livssituationer, i olika åldrar och med olika bakgrund. Det är fullt möjligt att göra många saker samtidigt. Vi vet att det är många människor som har det svårt i vårt land idag. Men att det inte är en lösning att ställa olika grupper mot varandra. Vi måste hjälpas åt.

När det gäller att betala familjeåterföreningen och kostnader i samband med återinförda uppehållstillstånd och familjeförening så är det ju skattefinansierat. Vi har tagit emot fler människor på flykt än många andra länder i Europa, men våra ekonomiska och infrastrukturmässiga förutsättningar är goda i jämförelse med länder i närområdet till Syrien. Det finns stora utmaningar i dagsläget, till exempel hur kommuner ska kunna finansiera bosättningen av de som får uppehållstillstånd, men de är inte oöverkomliga.  Ingen förnekar att flyktingmottagande kostar mycket i den situation som vi befinner oss i nu, men forskning och prognoser visar att den svenska tillväxten är beroende av att människor flyttar hit. Se till exempel Delmis rapport om invandringens effekter på Sveriges ekonomiska utveckling.

Den tillfälliga lagen får negativa konsekvenser för Sveriges ekonomi. Kostnaderna för samhället ökar i och med den otrygghet och psykiska påfrestning ett tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär. Detsamma gäller för den som oroar sig för sin familj i ett annat land. Den tillfälliga lagen försvårar människors etablering och hindrar dem från att komma in i samhället.

Vad anser Svenska kyrkan om ändringarna i lagen om LMA?

Sedan den första juni 2016 har vuxna personer med ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte längre rätt till dagersättning och plats på Migrationsverkets boenden. Syftet är att få flera att återvända.

Vi delar regeringens uppfattning att de personer som inte har rätt till skydd eller uppehållstillstånd på andra grunder behöver återvända till sina hemländer. Utifrån att vi dagligen möter människor som lever utanför systemet tror vi dock inte att den beslutade lagändringen ökar människors vilja att återvända. Däremot befarar vi att lagändringen kommer att öka människors ekonomiska och sociala utsatthet. Utan försörjning och bostad ökar risken för att bli utnyttjad eller att tvingad att försörja sig på olagligt sätt.

Hur tycker Svenska kyrkan att vi kan få människor som har fått avslag på asylansökan att återvända?

Vi tror att det i kan skapas fler positiva incitament till återvändande. Åtgärder som exempelvis riktade stödinsatser, utökat återetableringsstöd som omfattar fler nationaliteter och korrekt information kan bidra till frivilligt återvändande i större utsträckning än indraget boende och dagersättning.

Dop och konversion

Svenska kyrkan välkomnar med glädje alla som vill döpas, det gäller även asylsökande. Vi är dock varsamma med dop av personer i asylprocessen. Det handlar om respekt för de följder som bytet av tro kan innebära för individen och respekt för den tidigare trostillhörigheten.

Det är en mänsklig rättighet att ha, eller att inte ha, en trosuppfattning. Varje människa är fri att välja eller avstå från religiös tillhörighet. Ingen får drivas till att konvertera genom påtryckningar och ingen som av fri vilja vill konvertera får hindras att göra det. Svenska kyrkan värnar religionsfriheten i samhället. Det gäller inte minst i mötet med asylsökande som vill närma sig den kristna tron.  

Hur blir man kristen om man är av annan tro?

Att byta tro, att konvertera, hör i den kristna kyrkan samman med dopet. Konversion är en process, där dopet är det sista steget. Det kristna dopet är ett nådemedel, som införlivar den döpte i gemenskapen med Gud och i den kristna församlingen genom tron på Jesus Kristus. Dopet är ett konkret uttryck för början och fortsättningen av vandringen i Guds nåd.

Dopet hör samman med undervisning om den kristna tron. Hur undervisningen utformas varierar, men alla som döps erbjuds undervisning. Undervisning blir särskilt angelägen för den som inte har så stor kunskap om kristen tro.

Kan konversion påverka asylprocessen?

Religiösa minoriteter utsätts för övergrepp i vissa länder och det finns stater i världen som systematiskt förföljer människor som har konverterat. Mot den här bakgrunden finns det tillfällen där personer har trott att konversion underlättar asylärendet. Men det är inte så att konversion automatiskt ger rätt till asyl. En asylprövning utgår från en persons enskilda skyddsbehov. Prövningen är en bedömning av en komplex helhet, där religionstillhörighet kan vara en komponent.

Om en person vill hävda konversion som asylskäl så är det Migrationsverket och migrationsdomstolarnas som prövar äktheten i konversionen. Om konversionen bedöms bygga på en äkta religiös övertygelse bedömer migrationsmyndigheterna om skyddsskäl finns utifrån antagandet att man kommer att praktisera tron öppet. I ett rättsligt ställningstagande från 2016 skriver Migrationsverket att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han eller hon inte väljer att göra det av personliga skäl.

Om konversionen har betydelse för bedömningen av en persons skyddsskäl beror på hur stor risken för förföljelse eller övergrepp i hemlandet anses vara. Sammanfattningsvis: även om migrationsmyndigheterna bedömer konversionen som trovärdig kan de ändå anse att det inte finns tillräckliga skäl för att asyl ska beviljas på dessa grunder.

Om migrationsmyndigheterna bedömer att konversionen inte är äkta anser man att det inte finns risk för förföljelse när man återvänder till hemlandet, eftersom man då inte kommer att praktisera tron öppet.

Vad händer om en person som konverterat återvänder till sitt hemland?

Det beror på förhållandena i hemlandet. Det finns länder där religiösa minoriteter utsätts för förföljelse eller övergrepp. Konversion kan också gå ut över ens familjerelationer, till exempel om det inte accepteras av familjen som har en annan trostillhörighet. Om en persons konversion accepteras av familjen, kan oro ändå uppstå om samhällsklimatet är sådant att hela familjen riskerar att trakasseras på grund av konversionen.

Kan ensamkommande barn konvertera?

Ja, alla som önskar det är välkomna till dopet. Dop av ensamkommande barn medför ett särskilt ansvar. Målsmans tillstånd krävs vid dop av barn under 18 år, och för ensamkommande barn agerar den gode mannen eller tillförordnad vårdnadshavare i målsmans ställe. Här krävs lyhördhet från församlingens sida.

Hur möter Svenska kyrkan personer som vill döpas under asylprocessen?

Svenska kyrkan tar alla människors önskan att döpas på allvar och dopet sker alltid på den enskilde individens önskan. Eftersom konversion inte automatiskt ger rätt till asyl, och ett återvändande kan innebära säkerhetsrisker, så är Svenska kyrkan noga med att resonera med personer i asylprocessen om vilka konsekvenser dopet kan få.

Vilka rekommendationer och råd får församlingar som möter asylsökande som vill konvertera?

Mötet med människor med en annan tro är en självklar del av Svenska kyrkans identitet och präglas av respekt, både för individen och för relationen till andra trossamfund. Svenska kyrkans biskopar pekar i biskopsbrevet De kyrkliga handlingarna i en mångreligiös kontext på vikten av respekt, lyhördhet, undervisning och av att välkomna den asylsökande i det lokala församlingslivet. Konkreta råd för församlingarna finns på stödfunktionen Support migration .

Hur många asylsökande döps i Svenska kyrkan?

Svenska kyrkan för inte statistik över antal döpta asylsökande, men församlingar berättar om att människor med bakgrund i andra religioner vänder sig till dem med en nyfikenhet på kristen tro. Detta intresse kan vara en naturlig del av närmandet till det svenska samhället. För vissa leder det till en önskan om att konverteras och låta döpa sig.

Papperslösa personer

Vad anser Svenska kyrkan om att människor väljer att leva i Sverige utan uppehållstillstånd?

Svenska kyrkan har sedan länge arbetat för en rättssäker asylprocess och ett humant och medmänskligt bemötande i asylprocessens alla skeden. Det innebär inte att vi anser att alla som söker asyl i Sverige har rätt att stanna. Vi delar regeringens uppfattning att de personer som inte har rätt till skydd eller uppehållstillstånd på andra grunder behöver återvända. Vi uppmuntrar ingen en tillvaro som papperslös, men har förståelse för att det i vissa fall kan upplevas som den enda utvägen.

Är det olagligt att hjälpa papperslösa?

Det är inte olagligt att ge stöd åt en person som lever utan uppehållstillstånd i Sverige till exempel genom boende och mat. Undantag från detta är om det görs med vinstintressen eller om man medvetet ger skydd åt någon som är efterlyst i Sverige.

Hur hjälper Svenska kyrkan personer som är papperslösa?

Svenska kyrkan är öppen för alla oavsett juridisk status. Det förekommer att papperslösa vänder sig till civilsamhällets organisationer för att få praktisk hjälp. Det stöd som ges av Svenska kyrkan varierar stort mellan församlingar och från fall till fall. Det kan handla om akut nödhjälp i form av mat, kläder eller kontantbidrag under en begränsad tid.  Det kan också handla om vägledande eller själavårdande samtal.

Den som lever i Sverige utan giltigt uppehållstillstånd har få rättigheter i Sverige. Papperslösa har rätt till akut sjukvård i samma utsträckning som asylsökande personer. Barn som saknar uppehållstillstånd har även rätt att gå i skolan. En viktig insats från Svenska kyrkans församlingar är att hjälpa den enskilde att komma i kontakt med vården eller med sociala myndigheter, till exempel så att barn till papperslösa får tillgång till skolgång. Gemensamt och centralt för Svenska kyrkans insatser, oavsett vilken form av stöd som ges, är att verka för att människovärdet alltid ska sättas i första rummet, oberoende av människors juridiska status.

Vad anser Svenska kyrkan som organisation om att gömma papperslösa?

Svenska kyrkan är en del av samhället, respekterar de politiska beslut som fattas i demokratisk ordning och vill samarbeta med myndigheter och andra offentliga aktörer. Samtidigt har Svenska kyrkan en förståelse för att människor som har fått avslag kan hamna i en situation där alternativet att gömma sig upplevs vara den enda utvägen. Att verka för människor som befinner sig i utsatta situationer är en del av det diakonala uppdraget och går inte att göra avkall på. Om enskilda kristna eller en församling vill stödja detta beslut, måste det respekteras. 

Gömmer Svenska kyrkan som organisation papperslösa personer?

Svenska kyrkans stöd till papperslösa varierar stort mellan olika församlingar och från fall till fall. Därför går det inte att ge ett entydigt och generellt svar på frågan. Våra församlingar är självstyrande och tar egna beslut kring verksamheten. Anställda och ideella som möter människor som lever som papperslösa vittnar om komplicerade situationer där både egna moraliska ställningstaganden, individers framtidsutsikter och omgivningen påverkar ens handlingsutrymme. Vi vet att det har förekommit tillfällen där enskilda eller församlingar erbjudit bostad till papperslösa för kortare tid. Vi vet också att det finns församlingar som avråder från detta och försöker hjälpa på andra sätt.

Måste ni inte anmäla om en papperslös person söker stöd i Svenska kyrkan?

Svenska kyrkans anställda och ideella har ingen skyldighet att uppmärksamma myndigheterna på att en person som lever i Sverige utan tillstånd söker stöd i församlingen eller deltar i verksamheten. Dock finns det en skyldighet för anställda att anmäla till kommunens socialtjänst om man har skäl att tro att ett barn far illa och att socialnämnden behöver ingripa för att skydda barnet. Denna anmälningsskyldighet påverkar inte prästers absoluta tystnadsplikt vid bikt och enskild själavård.

Betyder inte Svenska kyrkans stöd att ni bidrar till att människor håller sig kvar i Sverige utan tillstånd?

Som kyrka har vi en medmänsklig skyldighet att bistå människor i utsatthet. En grundläggande hållning i mötet med papperslösa är att aldrig ta över människors egna beslut. I stället kan vi bidra med saklig information om vilka konsekvenser besluten kan innebära. Till exempel att ett beslut om att hålla sig undan myndigheter kommer att innebära en lång tid i utsatthet och med en ökad risk att upptäckas av polisen och därmed utvisas med tvång. Materiellt stöd i form av kläder, matkassar eller kontanter ges enbart i yttersta nödfall och täcker enbart det absolut nödvändiga under en begränsad tid.  Det handlar inte om ett långsiktigt stöd.

Människor som lever i papperslöshet ser oftast inte ett återvändande som ett alternativ. Därför tror vi inte att Svenska kyrkans stöd i enstaka situationer har avgörande betydelse för att människor väljer att stanna i Sverige utan tillstånd.

Ensamkommande barn

Ensamkommande barn mår väldigt dåligt till följd av den åtstramade asylpolitiken. Vad gör Svenska kyrkan för dem?

Anställda och ideella i Svenska kyrkans församlingar möter dagligen förtvivlade unga människor som riskerar att utvisas till osäkra och konfliktdrabbade länder. För församlingarnas del innebär den ökade otryggheten och psykiska ohälsan bland ensamkommande unga att de insatser som redan görs i den ordinarie verksamheten intensifieras. Stöttande samtal, hjälp med praktiska bestyr och myndighetskontakter och aktiviteter som erbjuder möjligheten att tänka på något annat för en stund är särskilt värdefullt när man befinner sig i en extra utsatt situation. Utöver detta så tillkommer andra former av stödjande verksamhet som inte har varit lika aktuell innan situationen för de ensamkommande förvärrades. Det har bland annat handlat om insatser för att hålla samman nätverk av vuxna runt den som blir uppskriven i ålder, att se till att den som lider av allvarlig psykisk ohälsa får den vård som hen har rätt till och att i vissa fall ordna med boende så att den som skrivs upp i ålder inte behöver flytta till ett av Migrationsverkets boenden. I de fall där unga ensamkommande personer har begått självmord har anställda i församlingarna snabbt funnits på plats för att ge stöd till vänner, personal på boenden och övriga i samhället som behöver det.

Vad har Svenska kyrkan gjort för att påverka regeringen?

Representanter för Svenska kyrkans nationella nivå har deltagit i de två möten om ensamkommande barn och ungas psykiska hälsa som regeringen inbjudit till under februari 2017. Det är positivt att regeringen samlar de aktörer som är ansvariga för mottagandet och omsorgen om unga ensamkommande för att se vad som akut behöver göras för att hantera den alarmerande situationen och förhindra att fler unga tar sina liv. Svenska kyrkan anser, i likhet med många andra civilsamhällesorganisationer, att de åtgärder som hittills har föreslagits handlar om att lindra symtom utan att gå till grunden med grundorsakerna till att så många nu mår så dåligt.

Hur vill Svenska kyrkan att regeringen ska agera?

En återgång till den ordinarie asyllagstiftningen med permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening skulle minska dessa barn och ungas utsatthet. Svenska kyrkan har även framfört följande krav till regeringen:

  • att åldersbedömningar utförs på ett etiskt och rättssäkert sätt
  • att Migrationsverkets åldersuppskrivningar stoppas i avvaktan på att ålderbedömningar kan göras på ett rättssäkert sätt samt
  • att de åldersuppskrivningar som gjorts omprövas
  • att i asylbeslutet lägga större vikt vid den fruktan unga personer känner inför ett återvändande till Afghanistan och väga in det på ett tydligare sätt i bedömningen i ärendet samt
  • att beslut i asylprocessen för unga stoppas tills dess att de är rättssäkra och ser till barns och ungas bästa.

Vad anser Svenska kyrkan om kraven på flyktingamnesti som nätverket #vistårinteut driver?

Svenska kyrkan delar bilden som nätverket #vistårinteut ger av den utsatthet som ensamkommande barn och unga befinner sig i. Flera biskopar har skrivit under kraven och många ideella och anställda har engagerat sig i kampanjen. Svenska kyrkans nationella nivå har dock valt att inte skriva under uppropet. Det beror inte på att nationell nivå inte delar bilden av ensamkommande barns och ungas utsatthet och av behovet av snabba åtgärder. Frågorna är angelägna och enskildas och civilsamhällets engagemang är avgörande både för att kunna möta våra medmänniskor och för att samhället ska upprätthålla en moralisk standard. Däremot väljer Svenska kyrkan att fortsätta arbetet inom ramen för Juluppropet, som fokuserar på barn och ungas situation.