Ofta har de allra skickligaste arkitekterna, konstnärerna och hantverkarna anlitats för att smycka kyrkor.

Genom historien har utsmyckningen förändrats med de skiftande idealen. I de medeltida kyrkorummen var det vanligt med målade helgonbilder placerade i skåp eller nischer. Från senmedeltiden dekorerades väggar och valv av målningar med motiv främst från Bibeln. De fungerade både som utsmyckning och undervisning i kristen tro innan Sveriges befolkning blev läskunnig.

Från överdåd till ljus och rymd

Under 1600-talet och stormaktstiden lades mycket kraft på utsmyckning av altare, predikstol, orgel, och gravmonument. Under 1700-talet eftersträvades i stället ljus och rymd. Då fick många nybyggda kyrkor, och även äldre ombyggda, stora fönster och vitmålade kyrkorum.

Under 1800-talet svängde modet tillbaka. Då inspirerades man framförallt av den medeltida kyrkostilen, men även andra äldre kyrkostilar. De funktionalistiska kyrkor som byggdes från mitten av 1900-talet anpassades till stadens och det moderna livets behov. Kyrkobyggnaderna fick enkla, rena former och kyrkorummet sparsam utsmyckning.