Kära församlingsbor och medarbetare i Västerlövsta, Enåkers och Huddunge församlingar av Uppsala stift.
Det har varit intressant och känts angeläget att komma tillbaka till er för biskopsvisitation. Senast var i februari 2003.
Visitationen har gett möjlighet till reflektion över församlingarnas uppdrag och viktiga framtidsfrågor. Det är mycket som är under förändring i samhället som påverkar er och andra församlingar i vårt stift. I den situationen gäller det att bygga vidare på allt det goda och att fördjupa och utveckla församlingslivet.
Jag kommer att beröra några av de utmaningar och glädjeämnen som jag sett under visitationen och också tagit del av i statistik och dokument.
Diakoni och ideellt engagemang
Den diakonala verksamheten med många ideella är väl utbyggd. För att utveckla ett diakonalt arbete i den riktning ni gjort krävs ett bra ledarskap, vilket ni klarar med glans. Vi fick höra att vid en fest för ideella kom 175 personer! Som exempel på en verksamhet med många ideella vill jag nämna språkcaféet som drivs i församlingslokaler tillsammans med andra föreningar. Det är en verksamhet som ger en god grund för integration av dem som kommit till vårt land för att hitta ett nytt hem. I mötena mellan människor knyts kontakter, kunskap och erfarenheter delas. Hjärtan och ögon öppnas hos alla som är med.
Vägkyrkan i Västerlövsta drivs också av ideella krafter. Under juli månad är kyrkan öppen så att turister och människor i bygden kan komma för gemenskap, andakt och lära känna de kulturskatter som kyrkan inrymmer.
Kyrkliga syföreningen, soppluncher och cafékvällar är andra värdefulla diakonala mötesplatser. Sorgegrupp drivs i samverkan med andra kyrkoförsamlingar i Heby kommun.
Gudstjänst- och musiklivet
Det är mycket som förändrats och fortfarande är under förändring vad gäller människors livsmönster och livsvillkor. Det gäller även för kunskap om och förankring i kristen tro, församlingsliv och kyrkliga seder. Banden till kyrkan har blivit svagare. Vi ser det i den statistik vi har tillgång till. Gudstjänstdeltagandet liksom antalet döpa, konfirmerade och begravningsgudstjänster har minskat. Glädjande är att huvudgudstjänsterna och andra gudstjänster i Västerlövsta håller ställningarna och till och med ökat något under den senaste tioårsperioden.
Ni gör rätt i att fundera och samtala om hur gudstjänsterna firas. Att koppla ihop gudstjänster med mat och gemenskap fyller många behov både för barnfamiljen och för den som är äldre. I Huddunge kyrka planerar ni att fira tematisk kyrksöndag en gång per månad med gudstjänst, mat, program och gemenskap. Församlingsrådet i Enåker behöver diskutera hur gudstjänstlivet ska utvecklas där. I Västerlövsta fortsätter ni med gudstjänst varje sön- och helgdag. Västerlövsta kyrka bör vara den kyrka där huvudgudstjänst alltid firas med kontinuitet och regelbundenhet. Barnperspektiv finns i alla gudstjänster. Om barnen trivs, gör vi det också. Det är viktigt med kontinuitet i fråga om gudstjänstform och tider, man vill känna igen sig. Den nya kyrkohandboken kommer att innehålla det som gudstjänstlivet behöver i små och stora församlingar.
Kyrkokörerna i Huddunge och Västerlövsta är värdefulla både för gudstjänstlivet och gemenskapen. Musikstiftelsen har möjliggjort att flera konserter anordnats.
Barn, konfirmander och ungdom
Vi hade en spännande och inspirerande samling i torsdags med företrädare för kommunen och andra organisationer för att samtala om situationen för barn och unga. Den bild som kom fram visade att det sker mycket positivt. Som glädjeämnen nämndes att skolan är väl fungerande; föreningarna satsar på barn och ungdomar; fritidsgårdarna fungerar mycket bra med god uppslutning. Fredag kväll för en vecka sedan var det 104 ungdomar i drogfri miljö på ungdomsgården här i Heby! Lägerverksamheten ”Funcamp” under sommaren är gratis och populär. Många ungdomar ägnar sig åt fysisk aktivitet. Det är möjligt att vända sig direkt till socialtjänsten och öppenvården, det är vanligt att söka hjälp där på eget initiativ.
Som utmaningar nämndes att motverka mobbing, stärka föräldrarna i deras roll, skapa frizoner eftersom pressen på ungdomar är stor. Vid personalsamlingen senare under dagen kom det fram ett det finns en grupp – ”föräldrar på stan” – som är ute vid vissa helger.
Det finns mycket positivt att bygga vidare på. Fundera vidare på hur församlingarna ska samverka med andra goda krafter. Barns och ungdomars livsvillkor är allas angelägenhet.
Ni har haft en nedgång i barnverksamheten upp till konfirmandåldern. Det är därför glädjande att en pedagog börjar i januari 2018.
Barnkören ”Sångfåglarna” som sjöng inledningsvis i dagens gudstjänst hade 12 framträdanden under förra året, vilket är imponerande.
Ungdomskör och ungdomsgrupp finns också liksom konfirmandundervisning. Extra roligt att ni har en ungdomskör, vilket är ovanligt. När det gäller konfirmandundervisningen är det bra att samverka med andra församlingar och pastorat för att kunna erbjuda fler alternativ och dela kompetens. Gruppen unga ledare, som har en betydelsefull roll i konfirmandundervisningen, är på väg att bli den starkaste ungdomsverksamheten i Svenska kyrkan. Man växer och trivs när man har en uppgift och får göra skillnad.
När jag läser verksamhetsuppföljningen för 2016 ser jag att ni har torsdagar som konfirmand- och ungdomskväll. Det är bra att kunna vara med i både kör och ungdomsgrupp under samma kväll. Fortsätt att prioritera barn- och ungdomsverksamheten!
Kyrkor och fastigheter
Era tre kyrkor är väl underhållna, och det är ordning och reda i kyrkorum och sakristior med bra förvarig av textilier och inventarier. Ni har metodiskt rustat och renoverat och har också en underhållsplan för framtiden. Jag vill nämna något kort om kyrkorna:
Enåkers kyrka: En omfattande mögelsanering och renovering genomfördes 2014-15 med kompletterande åtgärder i år. Kyrkan är en pärla med ett ombonat och välkomnande kyrkorum. Värmesystemet är utmärkt med bergvärme och klimatstyrning. Tillgängligheten till koret är ni på god väg att finna en lösning för.
Huddunge kyrka: Kyrkorummet är ljust och fint liksom akustiken. Det finns många stora användbara ytor både framme i koret och i den bakre delen av kyrkan.
Ni har snart tre orglar, en flygel och en cembalo. Det förpliktigar. Akustiken är utmärkt i ett kyrkorum som lämpar sig för musikgudstjänster och konserter. Fundera på om Krucifixet framme i koret kan få en annan plats då kororgeln står för nära.
Västerlövsta kyrka: Det här är en fantastisk kyrka med öppna ytor och fina takmålningar i kortaket. Barnhörnan som numera finns i Mariakoret används flitigt vid gudstjänster och kyrkliga handlingar och jag vet att ni har planer på att ytterligare stärka barnens plats.
Ett fint nyförvärv är den tredje och minsta kyrkklockan ”Gloria” som skänkts av Anders Wall 2010. När vi väntade på att gå in i procession och lyssnade till de tre kyrkklockorna sa jag att det låter som en domkyrka. Då fick jag svaret: men du är ju här!
När det gäller framtida restaureringar måste ni se över i vilken omfattning och hur kyrkorna används och ställa det i relation till hur mycket renoveringarna ska omfatta. I första hand gäller det att säkra tak, fönster, väggar och åtgärda fukt och mögel. Det viktigaste är att människor även på landsbygden har tillgång till sina sockenkyrkor förutom vid regelbundna gudstjänster under året vid viktiga handelser i livet, de stora kyrkliga högtiderna och om kriser och katastrofer inträffar.
Kyrkomiljön här i Västerlövsta är viktig för framtiden. Det finns nu en del ytterligare att ta ställning till. Olika alternativ och kostnadsberäkningar tas fram. Församlingshemmet i backen dras med fukt och mögelproblem beroende på att mycket vatten kommer ner från åsen.
Prästgården blev ändamålsenlig och bra med arbetsrum och samlingsrum, då ni renoverade den till en låg kostnad. Om det inte är försvarbart att renovera församlingshemmet är ett alternativ som diskuteras att använda kyrkan i större omfattning och göra en tillbyggnad till prästgården för församlingsverksamheten.
Allmänt sett är det helt nödvändigt att se över fastighetsbeståndet och endast behålla de fastigheter som behövs för verksamheten och kan ekonomiskt försvaras.
Läget med strukturfrågorna
Dagen innan biskopsvisitationen hade vi överläggningar med de kyrkoförsamlingar som ingår i Heby kommun för att samtala om framtiden. Det handlar om att ha tillräcklig pastoral, demokratisk, ekonomisk och organisatorisk bärkraft. Många undrar om det blir sammanläggningar. Det vi vet är att samverkan behövs, och att den som redan finns behöver fördjupas. Det gäller inte minst konfirmandverksamheten, diakonin, och att minska sårbarheten i de små församlingarna och pastoraten.
Det finns ett förslag att stiftsstyrelsen ska besluta om en indelningsutredning under kommande fyraåriga mandatperiod. Situationen behöver utredas och analyseras. Sedan får man ta ställning. Som jag ser det börjar vi med förvaltningsfrågorna, ekonomin och de administrativa systemen. Fram till och med 2019 avsätter stiftet resurser för att hjälpa församlingar och pastorat att införa moderna it- och administrativa system som möjliggör samverkan, minskar sårbarheten, drar ner kostnaderna och ökar tillgängligheten i de enskilda församlingarna.
Avslutande ord
Tillsammans med kontraktsprost Fredrik Fagerberg och biskopsadjunkt Rose-Marie Rönnblom vill jag tacka er för god gemenskap, gästfrihet och givande samtal under biskopsvisitationen.
Nu vill jag som sed är ge er tillfälle att kommentera, fråga eller komplettera något av vad jag sagt. Var så goda, ordet är fritt! /ingen begär ordet/
Idag på 18 söndagen efter trefaldighet med temat ”Lyssna i tro” vill jag avsluta med ett budskap från 2 Kor 4:
Denna skatt har vi i lerkärl för att den översvinnliga kraften ska befinnas vara Guds och inte något som kommer från oss.
Lerkärlet, det är vi. Skatten är evangeliet om Jesus Kristus. Just hos oss vill Kristus bo. I vår bräcklighet får vi lyssna i tro och ta emot det Gud ger av tro, hopp och kärlek för våra liv. Detta ska vi dela med andra.
Gud välsigne er alla.