Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Uppsala stift Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, 75320 Uppsala Postadress: Box 1314, 75143 Uppsala Telefon:+46(18)680700 E-post till Uppsala stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Visitationstal i Rasbo kyrka den 12 november 2017

Den 8, 9 och 12 november visiterade biskop Ragnar Persenius Rasbo, Rasbokil, Tuna och Staby församlingar. Här kan du se ett bildspel från visitationen och läsa visitationstalet.

 

Kära församlingsbor och medarbetare i Rasbo, Rasbokils, Tuna och Stavby församlingar av Uppsala stift.

Det har känts gott att få komma tillbaka till er på biskopsvisitation, den förra var i februari 2006. Under visitationen har vi deltagit i samtal, överläggningar och gudstjänster. Vi har tagit del av historiska berättelser, planer och visioner för framtiden men också av det ni gläds över och brottas med idag.

Levnadsvillkoren i denna bygd är under förändring. Närheten till Uppsala som växer kraftigt påverkar utvecklingen med nybyggd väg och inflyttning. Det gäller att bygga vidare på allt det goda som finns och att utveckla församlingsverksamheten, särskilt i relation till de yrkesverksamma och de unga familjerna. Det blir nödvändigt med vägval och prioriteringar.

Jag ska beröra en del av det som kommit upp under visitationen. Mer finns att ta del av protokollet som kommer att sändas till er.

Livsmönster, engagemang och föreningsliv i förändring
Visitationen inleddes i Rasbokils bygdegård, där vi fick ta del av berättelser som visade ett stort ideellt engagemang bland människorna i bygden och med kyrkan som samarbetspart. Sådant engagemang finns i alla fyra församlingarna. Det är av stor betydelse för livskvaliten för människor i bygden och nödvändigt för att civilsamhället ska fungera. Vi noterade samtidigt att det är alltför få som bär föreningslivet och den ideella verksamheten. Det är svårt att få de yrkesverksamma att binda upp sig ideellt. Det går bättre vid speciella tillfällen och i projektform. Så är det på de flesta håll numera.

Den utpräglade jordbruksbygden håller på att förändras till en bygd som uppvisar alltfler likheter med staden och förorten. Många pendlar till arbete och skola. För de unga familjerna är det en stor utmaning att klara livspusslet. När det finns tid över måste mycket uträttas och det är viktigt att hålla ihop familjen.

Det ideella arbetet behöver också förändras och utvecklas. Det har visat sig att det är mindre svårt att gå in i ett ideellt uppdrag om frågan gäller för ett visst tillfälle eller är ett tidsbestämt engagemang, kanske ett projekt. Därför behövs ledare. Det innebär för församlingsverksamheten att anställdas roll förändras till att strategiskt göra det möjligt för ideella att ta ansvar utifrån sina personliga förutsättningar.

Stavhalla, den gamla grusgropen i Stavby är intressant, ett stort område med arena, boulebanor, grillplats, naturgym, en kultur- och naturstig. Genom mångas engagemang, genom insatser från föreningar, företag och enskilda har ni byggt bygdens gemensamma uterum, öppet för alla. Pilgrimsleden, Martinleden som invigdes augusti 2016 passerar också där, förbi Stavby kyrka och vad jag förstår de andra kyrkorna.

Gudstjänstlivet och kyrkorummet
Vi har samtalat om att deltagandet vid vardagsgudstjänsterna ökar medan gudstjänsterna på söndagarna utvecklas olika i församlingarna. I samband med att församlingsinstruktionen för pastoratet ska revideras är det lämpligt att se över hur gudstjänstlivet är upplagt. Kontinuitet och möjlighet till igenkännande är viktigt. Jag ser det som naturligt att huvudgudstjänster med en rik liturgi firas söndagligen i Rasbo där flest människor bor. Sedan kan gudstjänsterna i de övriga församlingarna utformas något olika efter förutsättningarna där.

Taizégudstjänsterna har blivit betydelsefulla i sin enkelhet och möjlighet att upptäcka kyrkorummet. Till vardagsgudstjänsterna kommer många barnfamiljer. I torsdags fick vi vara med om det i Tuna kyrka och församlingshem. Vi började med att äta Tacos och sedan firade vi en fin, enkel gudstjänst. Det är en bra modell som gör det lättare för barnfamiljer. Maten är serverad, familjen kan vara tillsammans och man får träffa andra föräldrar och barn.

Under överläggningen med förtroendevalda samtalade vi bland annat om att utveckla församlingsverksamheten utifrån människors behov. Att öka antalet vardagsgudstjänster med mat i anslutning till dem är bra men det är också resurskrävande. Jag tror att det förutsätter att fler ideella tar ansvar.  

”Nya sätt att vara kyrka” är ett koncept som vi fick ta del av under församlingsaftonen. Det handlar om hur traditionella och nya sätt att vara kyrka vävs samman. Det utmärkande är att relationerna utvecklas på flera sätt: mellan människor i församlingen, både de aktiva och de som ännu inte är med i församlingens verksamhet, till Gud och till den historiska och världsvida kyrkan.  En särskild integrationsutmaning som kommer att bli allt större för er ligger i att nå åldersgruppen 30-50 år. Den växer genom inflyttning och generationsväxling. Det finns många barn, däremot är det färre ungdomar och äldre.  

Vi har ett kyrkoår som gestaltas med teman och färger. Det är en rikedom som ska värnas. Det är fint när kyrkorna smyckas vid särskilda gudstjänster och högtider, särskilt under advents- och jultiden. Under visitationen kom frågor upp om vilka installationer i kyrkorna som är tillåtna. Det gällde särskilt Rasbokils kyrka där åsikterna gått isär. Frågorna gäller både om hur kyrkorummet används och hur de värdefulla inventarierna behandlas. Den stjärna som ställts ovanpå den medeltida altaruppsatsen i kombination med ljusslingor som går från korfönstret upp i taket kan möjligen motiveras under advents- och jultiden men bör inte finnas där året om. Det gäller i synnerhet stjärnan på altarskåpet. Det är heller inte tillåtet med tanke på kulturvärdena att skruva fast lamphållare i bänkarna. Om det behövs förbättrat ljus finns idag bra exempel på att det kan ske vid ljuskronorna. Ibland har man satt en effektiv ljusring ovanför ljuskronorna. Det är kyrkoherden och de förtroendevalda organen som har ansvaret för kyrkorummen. Stiftet har ett tillsynsansvar, därför tar jag upp det.

Det är fyra unika medeltida kyrkor i Rasbo pastorat, riktiga klenoder som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Här i Rasbo kyrka sänder jag en tacksamhetens tanke till Bengt Olof Kälde, vår främste och världskände heraldiker som ligger begravd ute på kyrkogården. Han har målat två underbara ikoner: Triptyken i Mariakoret och Kristusansiktet. Mosaiken i församlingsgården har han också gjort.

Barn- och ungdomsverksamheten
Verksamheten för barnen och de yngre ungdomarna är omfattande och välorganiserad. Ideella behövs också där förstod jag efter vårt samtal. Med fler vuxna i grupperna blir det lättare att möta barnens särskilda behov. Det beror också på gruppernas storlek. Flera medarbetare vittnade om det.

När det gäller konfirmandarbetet behöver ni samverka med närliggande pastorat. Det gör det möjligt med fler alternativ, ökar kompetensen och gör er också mindre sårbara. Varje årskull behöver vinnas när den kyrkliga seden försvagats. Det kräver kraftsamling och prioritering.

Diakoni
Diakoni handlar om att möta människor i olika utsatta livssituationer. Där behöver vi gemensamt göra en insats. Vi kan alla hamna i sådana situationer och behöva stöd. Samarbetet med distriktshälsovärden fungerar bra och är nödvändig för att ge människor riktat stöd. Soppluncher och närvaro av diakonen i vardagsverksamheten är värdefulla och knyter kontakter. Jag vill lyfta fram ett bland många exempel som har gjort skillnad för människor här i bygden. Det är Röda korsets arbete på äldreboendet Vigmund med besök varje vecka, promenader, läsning och olika aktiviteter. Nu kanske någon undrar varför jag ger ett exempel från Röda korset? Inom det diakonala fältet behöver vi samverka med alla goda krafter, en bred samverkan för medmänniskans skull. Även inom det diakonala fältet finns det olika skäl att samverka med närliggande pastorat

Kyrkor och fastigheter
Era kyrkor och församlingshem är välskötta och inbjudande. Värmesystemen i kyrkorna är dock ett bekymmer. Direktverkande el är kostsamt. Kyrkorådet har nyligen beslutat att höja temperaturen till 16 grader för att undvika att göra korta temperaturhöjningar. Det blir viktigt att utvärdera det beslutet både ekonomiskt och utifrån hur gudstjänstdeltagarna upplever det. Vi talade också om alternativet att kallställa någon eller ett par kyrkor under den kalla årstiden efter jul fram till påsk för att istället fira gudstjänst i församlingshemmet. I alla händelser behöver nog en plan tas fram för att byta värmesystemen, och göra det utifrån hur de olika kyrkorna ska användas i framtiden. Det finns möjlighet till kyrkoantikvarisk ersättning med 30 % för sådana åtgärder.

Avslutning
Så vill jag som det är brukligt vid visitationer lämna ordet fritt om någon vill framföra något om församlingslivet eller kommentera det jag sagt. /Ingen begär ordet/.

Nu vill jag tillsammans med kontraktsprost Erland Söderström och biskopsadjunkt Rose-Marie Rönnblom tacka för fina visitationsdagar. Den 1 januari 2018 kommer Rasbo pastorat att ingå i Uppsala kontrakt. Ärkebiskop Antje Jackelen övertar då biskopsansvaret och kyrkoherden i Danmark-Funbo församling Susanne Willén Nordgren blir er nya kontraktsprost. Jag hoppas att det ska bli till välsignelse för församlingarnas framtid.

Som avslutning på min visitation denna tjugoandra söndag efter Trefaldighet när frälsningen är tema vill jag att vi sjunger den kända psalm 45 ”Jesus för världen givit sitt liv”. Låt oss vända oss till Jesus i sång och bön.

Gud välsigne er alla.

Ladda ner visitationstalet (pdf)