Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Uppsala stift Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, 75320 Uppsala Postadress: Box 1314, 75143 Uppsala Telefon:+46(18)680700 E-post till Uppsala stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Visitationstal i Östervåla kyrka den 11 december 2016

Den 30 november samt 1 och 11 december visiterade kontraktsprost Fredrik Fagerberg Östervåla-Harbo pastorat. Här kan du läsa visitationstalet och se ett bildspel från visitationen.

Visitationstal i östervåla kyrka den 11 december 2016 Av kontraktsprost fredrik fagerberg

Härmed förklarar jag denna visitationsstämma för öppnad! 

Först vill jag tacka för fina bidrag i gudstjänsten – tack kyrkokören för fina sånger med flöjt därtill, tack organist Johan Wallin för fint spel på era fina instrument och tack Cecilia för en bra predikan! 

Kära församlingsbor, personal, förtroendevalda och ideella medarbetare i

Östervåla och Harbo församlingar. Nu har stunden kommit då det är dags att sammanfatta dagarna här hos er. Det har varit fantastiska dagar med goda samtal och stor gästfrihet. För att riktigt känna in atmosfären övernattade vi på Aspnäs, verkligen en jättefin gård som ni kan känna stor glädje över att ha i pastoratet. Tack för allt detta. 

En känsla som starkt dröjer sig kvar är arbetsglädje och energi inför era olika uppgifter. Det är uppmuntrande, inte minst då ni har gått igenom en del tuffa erfarenheter de senaste åren. 

Men först något om visitationen som sker regelbundet, tidigare vart sjätte år och nu är vi på väg mot en rytm där visitationen sker vart fjärde år. Då kommer växelvis biskop och kontraktsprost för att visitera en församling eller flera församlingar i ett pastorat. Senast var det biskop Ragnar Persenius som visiterade, i september 2011, och innan dess dåvarande kontraktsprost Lars-Ove Sjöstedt i september 2005. 

Visitationen har förberetts av Bengt Danielsson och Mats Lagergren som även varit notarie vid visitationen och som kommer att sammanfatta intrycken i ett utförligare protokoll. Kyrkobokföringsinspektör Anders Grape kommer inom kort att göra ett besök och hans protokoll bifogas som en bilaga till visitationsprotokollet. Detta kommer att tas upp i domkapitlet och skickas till församlingen för fortsatt reflektion och är underlaget när undertecknad och notarie gör ett uppföljningsbesök i församlingen. 

Att visitera är en gammal tradition i vår kyrka och ett tecken på att vi hör ihop i ett större sammanhang.  Östervåla och Harbo är en del av Upplands västra kontrakt, Uppsala stift, Svenska kyrkan och ytterst den världsvida kyrkan.  Tidigare handlade visitationer mycket om kontroll och hade en stark doft av makt och överhet. Förr kunde man tänka att när en god vän kom på besök var det visit men när svärmor kom var det visitation. I dag betonas istället ömsesidighet, att vi hjälper varandra att se vad det innebär att vara kyrka just här och nu och i ert fall i Östervåla och Harbo år 2016. 

Som jag tidigare sagt utmärks ert arbete av glädje inför uppgiften och det är något som ni ofta återkommit till. Det betonades ofta i samtal med medarbetarna, de förtroendevalda och de ideella medarbetarna. Ibland mötte vi samma personer i olika roller vilket i sig är ett tecken på engagemang. Ni som är förtroendevalda gör goda insatser som ideella och i ett par fall är ni dessutom anställda medarbetare. Ni håller er dock till de tjugo procent som kyrkoordningen föreskriver som maxgräns så det är alldeles i sin ordning. Jag tycker mig också se att ni lyckas hålla isär era roller och att det generellt fungerar med styrning och ledning, en rågång som är närmast avgörande för en god arbetsmiljö. Ni behöver fortsätta arbetet med Församlingsinstruktionen och ni bör också se över era administrativa rutiner och så att säga haka på de satsningar som görs på gemensam telefoni och datasystem (GTI, GIP och GAS). 

Glädjen inför uppgiften avspeglar sig även i den breda verksamhet som ni bjuder in till. Ni har en välbesökt barnverksamhet och ni har även en aktiv ungdomsgrupp för dem som är konfirmerade. Vi besökte Q-gruppen under visitationen och fick då höra hur mycket den betyder för de ungdomar som är med där. De hade också en verklig omsorg om de som nu är konfirmander och som är välkomna till Q. Jag tror att ni gör det klokt att ni öppnar ungdomsgruppen för konfirmander redan till vårterminen. Det är annars lätt att tappa en del av glöden om man ska vänta från försommarens konfirmation till att höstterminen startar. Genom en återkommande och metodisk kontakt med förskola och skola når ni till fler än de som finns med i er egen verksamhet och det tror jag betyder mycket för nyrekrytering och för att ta plats i lokalsamhället. Det här förstår jag är en ganska ny verksamhet och jag kan bara önska all välsignelse inför fortsättningen. 

Torsdagsträffen samlar daglediga och då med viss tyngpunkt på de äldre och jag förstod att det är en mycket uppskattad och värdefull träffpunkt. Ett skäl till att den fungerar så bra är med all säkerhet det stora ideella engagemang med en hel grupp av människor som engagerar sig i planering, förberedelse och genomförande av träffarna. Det engagemanget syns i verksamheten och det smittar av sig på dem som kommer. 

Nu har ni planer på att starta ett språkcafé, tillsammans med de andra kyrkorna på orten. Det är en värdefull insats och ett bra sätt att arbeta ekumeniskt. I en konkret uppgift stärks gemenskapen och då kommer teologiska frågor till exempel om dopsyn eller försoningsläror i bakgrunden. Det är helt andra saker som blir viktiga i mötet med människor i utsatthet och arbetet med att hjälpa dem in i ett nytt språk. Det är en bra och handfast grund för samarbete och fördjupade samtal, För bara någon vecka fattade kyrkomötet ett beslut om samverkan med Equmeniakyrkan, ett beslut som öppnar för lokala samarbetsavtal. Ett sådant har ni tidigare haft med Missionskyrkan och det finns alla skäl att nu förnya det med Equmeniakyrkan. Ert samarbete är bra och relationerna är alltid det viktigaste. Ett avtal har dock den fördelen att det inte är personberoende och något gemensamt att förhålla sig till. 

En verksamhet som redan nu finns och där församlingen finns med som en samarbetspartner är Solrosen. Det är ett socialt företag och samtidigt ett bevis på vad kombinationen av entreprenörskap och ett starkt socialt engagemang kan åstadkomma. Under visitationen innebar det för oss en mycket god lunch och ett givande samtal, för andra har mötet med Solrosen kommit att bli livsavgörande. Det är ett bra sätt att bedriva diakoni, detta att söka samverkan med andra i stället för att med egna resurser försöka klara allt på egen hand. 

Det finns mycket mer att säga, och det blir mer detaljerat i det protokoll som kommer att skrivas. Här har jag valt att nämna några exempel på det goda arbete som ni gör och som vi har fått ta del av under visitationen. I det här sammanhanget vill jag rikta en uppmaning till er och det är att ge er själva tid till reflexion, eftertanke och egen fördjupning. Det finns en risk när allting är så roligt att man inte hinner med sig själv. Det här känner ni till men jag vill ändå betona detta eftersom ni står i ett arbete med så många kontakter och med så höga ambitioner. 

I samtalet med er förtroendevalda talade vi om behovet av kommunikation och ni önskade att det skulle fungera bättre. Det kändes som ett mycket uppfriskande samtal och ytterligare ett bevis för att ni som förtroendevalda har ett engagemang som sträcker sig utanför sammanträdesrummet. Redan då talade vi om vars och ens ansvar, att vi alla som är döpta är bärare av kyrkans budskap. Det känns extra aktuellt att tala om detta när vi går in i reformationsåret eftersom detta var en av Martin Luthers huvudtankar då han pratade mycket om det allmänna prästadömet. I församlingen har ni många personliga kontakter eftersom ni möter så många människor i er verksamhet och det tror jag är den allra viktigaste och även mest effektiva kommunikationen. Men det går alltid att göra bättre och eftersom vi lever i en tid med ett överskott av information gäller det att tränga igenom. Någon föreslog att kören kunde sjunga en sång i centrum som ett smakprov inför söndagens gudstjänst och det är väl en god idé. I kommunikationssammanhang talar man om att skapa snackisar som ett sätt att väcka uppmärksamhet. När det gäller bredare kommunikation har ni både ett församlingsblad och en hemsida och där är det bara att jobba på, med ständiga uppdateringar och att hitta vinklar som väcker intresse. Detta är ett kreativt arbete där många ska vara delaktiga och jag är glad att det var en så central fråga i mötet med kyrkorådet. 

Där talade vi också om bemanningen och där ska ni i kyrkorådet ta ert ansvar som arbetsgivare och arbeta på att finna en lösning som innebär två präster på heltid. Det är också vad domkapitlet fastslagit som mininivå för ert pastorat. Ni har fått en duktig kyrkoherde i Cecilia Jansdotter och ni har ofta återkommit till hur glada ni är för henne. Då gäller det naturligtvis att vara rädd om Cecilia så att hon orkar. Ibland kan det vara svårt att själv be om hjälp och då är det arbetsgivarens sak att se till att skapa rimliga förutsättningar. Jag vill vända mig direkt till dig Cecilia med en uppmaning att ta hjälp, att delegera uppgifter. Det finns en fara i att vara både duktig och ambitiös, detta att göra för mycket själv. Tillbaka till kyrkorådet så har ni redan vidtagit vissa åtgärder för att lätta på kyrkoherdens arbetsbörda och jag vet att ni aktivt arbetar med rekryteringen av en komminister. Just nu kan ni dock glädja er åt att ha en vikarie i Peter Gergerly som jag förstår är mycket uppskattad. I nästa steg tycker jag att ni ska fundera på en diakon. Det har ni tidigare haft och de diakonala behoven blir inte mindre. Ni utför redan nu ett mycket bra diakonalt arbete, det vill jag verkligen betona, men det förtar inte behovet av den särskilda kompetens som en diakon har. Tänk kring detta och kanske kan ni samverka med någon av grannförsamlingarna. Där ligger väl Nora närmast till hands eftersom ni redan i dag har ett fungerande samarbete, bland annat med konfirmanderna. 

Till visitationen hör att besöka pastoratets kyrkor och det har vi gjort. Ni har tre underbart fina kyrkor och som jag förstår fungerar väl i verksamheten. Kyrkorna liksom kyrkogårdarna är i gott skick och det är ordning och reda i sakristiorna. Som sig bör har ni utsedda inventarieansvariga och förteckningar som är införda i det gemensamma systemet SACER. När det gäller kyrkogårdarna understödjer jag era tankar på att skapa en askgravlund. Det är ett relativt nytt begravningsskick som har blivit mycket uppskattat. Skälet till det kan vara att det ger en konkret plats för att sörja sina anhöriga samtidigt som man slipper det dåliga samvetet för att man inte nog ofta besöker och tar hand om en grav. Detta hänger naturligtvis samman med att vi allt oftare flyttar från den plats där vi växte upp. 

Det som sticker ut är Aspnäs och jag vill gratulera er till att ha en så väl fungerande miljö i pastoratet. Det är väl anpassat för läger eller samlingar av olika slag och med en egen kyrka i direkt anslutning. Det är också ett mycket gynnsamt läge, nära för många församlingar och föreningar, främst i Uppland men det är naturligtvis möjligt för fler. Och samtidigt som den geografiskt ligger nära till mycket, är det så där lagom ödsligt för att hålla ihop en grupp så att ingen frestas att smita iväg på egna utflykter. Berättelsen om Munken hjälper också till i det sammanhanget. Så snart köket är klart vet jag att ni har planer på att ytterligare marknadsföra Aspnäs. Ni nämnde också möjligheten att utvidga verksamheten så att ni kan erbjuda mer färdiga lösningar, kanske med en husmor för dem som inte önskar självhushåll. Ni kanske tänker rätt men jag vill ändå försiktigt höja ett varningens pekfinger att dra på er för stora egna kostnader med personal som ska avlönas även när gården står tom men också svårigheten att leva upp till alla krav på godkänd kökshygien och livsmedelshantering som finns. Och med det lilla förbehållet lämnar jag med stor tillförsikt åt er att fortsätta planerna för Aspnäs. 

Mycket har förändrats genom åren men nu vill jag enligt gammal tradition lämna ordet fritt:

… och för den som har några synpunker, på det jag nu har sagt eller något annat som rör församlingen så går det bra att framföra det nu: 

Kyrkorådets ordförand Tommy Ekström förtydligade att askgravlund planeras både på Harbo och på Östervåla kyrkogård. 

Sändningsord:

Söndagens tema är ”Bana väg för Herren” och det passar bra vid en visitation. Det är just det ni får göra, på torsdagsträff, i språkcafét, på Q-gruppen och i alla andra sammanhang bland barnen, unga och vuxna där ni möter människor. Allt gott i ert fortsatta goda arbete.

Gud välsigne er alla! Jag förklarar härmed visitationsstämman för avslutad.

Vi läser sändningsordet och lyssnar till en orgelimprovisation innan vi fortsätter gemenskapen vid kyrkkaffet.