Kära församlingsbor och medarbetare i Hille och Hamrånge församlingar av Uppsala stift.
Det har känts fint att få göra min sista visitation som biskop här. Senast jag besökte er var Hille 2006 och Hamrånge 2008. Det har varit glädjande att se hur ni klarat av att bilda ett gemensamt pastorat för de båda församlingarna. Och nu visar det sig att det finns områden i församlingsverksamheten där det är en fördel att samverka, till exempel som idag sjunga många tillsammans i en kör.
Inom diakonin finns stora behov att möta, samtal pågår om dem. Inom lärande, undervisning och specifikt konfirmandundervisningen finns behov av gemensamma satsningar. När det gäller verksamheten med barn och unga finns planer på satsningar för att dela kompetens inom pastoratet. Ni arbetar också med att se över och samordna ekonomi, administration och begravningsverksamheten.
Jag kommer i mitt tal att beröra något av det som tagits upp under visitationen, mer finns att läsa i det protokoll som senare kommer att sändas till er.
Visitationen började i onsdags i Bergby med besök i kyrkan, skolan, Österheds kapell och Fyren i Norrsundet. Kvällen avslutades i Hille tillsammans med ungdomarna. Under torsdagen var vi i Hille och besökte då äldreboendet Hilleborg. Vi har under visitationen träffat församlingsråden, kyrkorådet och personalen för samtal och överläggningar. Torsdagen avslutades med pastoratsafton i Hille. Det har varit god uppslutning vid alla samlingar och jag har mött bra engagemang hos anställda, ideella, förtroendevalda.
Gudstjänstlivets och församlingslivets utveckling
”Vardagsverksamheten är stor men hur ska vi få flera att komma till våra gudstjänster?” Det är en angelägen fråga som har kommit upp vid flera tillfällen. Jag kan konstatera att ni har inlett ett arbete med gudstjänstlivets förnyelse, och där församlingsråden arbetar med frågan. Det blir en förberedelse för att senare ta fram en ny församlingsinstruktion där det ska finnas ett pastoralt program för gudstjänstlivet.
Gudstjänsten med ungdomarna i onsdags var välbesökt. Jag tror att en nyckel för utveckling finns just där: kvällen började med en måltid. Det var flera som agerade och hade uppgifter både med matlagning och i gudstjänsten. Det blev en helhet som svarade mot ungdomarnas behov av social gemenskap, måltidsgemenskap, meningsfulla uppgifter och gudstjänst. Till min glädje fanns också några äldre med i gudstjänsten förutom vi som visiterat er.
Den andra nyckeln handlar om livssituation och behov. Jag tänker på barnfamiljerna med pendling och dubbelarbete där helgerna är familjens med möjlighet till vila och gemenskap. Vi ska bidra till att familjerna kan hållas ihop och underlätta för dem i församlingsverksamheten på ett meningsfullt sätt. Ett exempel som vi talat om och visat sig fungera är enkla vardagsgudstjänster vid middagstid. ”Pannkaksgudstjänst, ”Tacogudstjänst” och liknande brukar de kallas. Familjerna kan umgås med varandra och andra barnfamiljer, slipper diska efteråt och ges möjlighet att vara med i en gudstjänst där också de andliga behoven tillgodoses. Det är viktigt att inse att kristen tro handlar om det liv vi lever, om att vara människa. Relationen till Gud, min medmänniska, mig själv och naturen hänger ihop. Kontaktytorna har ni redan i er stora vardagsverksamhet. Ta gärna kontakt med någon församling där man redan arbetar på detta sätt och ta del av deras erfarenheter och få inspiration.
Varför är du med i kyrkan var den fråga som ungdomarna fick i onsdags: I svaren finns den tredje nyckeln för församlingsutveckling. De känner sig omtyckta, gillar gemenskapen och har trevligt tillsammans och kan prata om viktiga saker. När det är så vill de komma tillbaka och prioritera det.
Ni har en rik tradition av kör- och musikverksamhet i församlingarna. Ni befinner er i en övergångsperiod med nya kyrkomusiker och förnyelse av verksamheten. Musiken är en viktig del av gudstjänstlivet. Körerna betyder mycket för den som är med och för dem som får njuta av sång och musik. Vi vet att musik och konst talar till och berör djupskikten hos oss. Jag gladdes särskilt åt den musikgrupp med ungdomar som spelade under gudstjänsten i onsdags, liksom idag. Vid visitationshögmässan idag har vi fått njuta av körernas medverkan.
Diakoni och undervisning
Behoven är oändliga och samhällets resurser räcker inte till för att möta social nöd och ensamhet. En diakon eller präst räcker inte heller till. Möjligheten ligger i att satsa på ideella, gärna i samverkan med andra ideella organisationer i bygden. För det krävs ledarskap, tid och ett långsiktigt målmedvetet arbete. Det är också meningsfullt och givande för den som bryr sig om andra.
När det gäller konfirmandverksamheten och körerna ser vi att ungdomar och vuxna rör sig över församlingsgränserna inom kommunen. Många går i skola i Strömsbro. Gävle drar också på andra sätt. Ungdomar kommer i sin tur till Hille för konfirmandundervisning och ungdomssamlingar. Relationerna avgör var man väljer att engagera sig. Fundera gärna vidare på hur samverkan med andra församlingar i kommunen kan utvecklas särskilt gällande konfirmation och diakoni.
Ideella krafter och lokal samverkan
Fyren i Norrsundet, skolan i Bergby och äldreboendet Hilleborg har några gemensamma drag trots olika uppdrag och målgrupper: ett engagerat och strukturerat chefs- och ledarskap och en bra verksamhet med fokus på behov och uppdrag. Samverkan mellan olika föreningar, kommunala verksamheter och kyrkan finns redan och kan ytterligare utvecklas.
Jag gläds åt den stora uppslutningen vid samlingen i Fyren med Röda korset, ABF, Lions, PRO, teatergruppen och många fler. Folkrörelseidén att sluta sig samman för att påverka sin egen och samhällets utveckling lever ännu men i nya former. Det handlar om att skapa ett vi där fler inkluderas. Föreningen KNUFF som bildades för Norrsundets framtid då fabriken lades ned är ett exempel. Även på Hilleborg fick vi möta Röda korset som bidrar på olika sätt. En del av de ideella rings in vid behov, andra kommer regelbundet.
Vi fick höra att det finns många föreningar med i planeringen av en ny idrottshall i Bergby och elever i åk 8 och 9 finns med i ett nystartat projekt som handlar om Hamrångebygden i framtiden.
Det är en stor utmaning i vår tid att få fler att engagera sig ideellt. Vi måste förnya och vidga formerna för ideellt engagemang. Levnadsmönstren har förändrats hos yngre och yrkesarbetande men också för pensionärer. Allt fler vill och orkar inte binda upp sig men många kan tänka sig att ställa upp vid behov. Därför finns ökat behov av ledning av ideell verksamhet. Både anställda och ideella medarbetare kan ansvara för det. Vi behöver tillsammans med andra goda krafter vara med i uppbyggnaden av ett starkt civilsamhälle för medmänniskans skull.
Kyrkor, fastigheter och kyrkogårdar
När det gäller Hamrånge kyrka har det funnits förslag till förnyelse sedan flera år tillbaka. Sedan en tid i det gemensamma pastoratet har samtal förts om vad som ska åtgärdas. Underlag tas fram. Ni har bildat en projektgrupp och kommit fram till att värmesystemet måste förändras och diskuterar att eventuellt ta bort några bänkrader längst bak. Avgörande är att dra ner driftskostnaderna genom att isolera kyrkan och kanske byta värmesystem. Till det kommer frågan hur ni vill använda kyrkan. Det bör styra de åtgärder som ska göras. Med större utrymme längst bak för bord och stolar kan mycket förläggas till kyrkan. Det handlar om att säkra kyrkan och församlingsverksamheten för framtiden. Stiftsmedarbetare finns till ert stöd i processen.
Hille kyrka är i fint skick och ligger i omedelbar närhet invid församlingsgården som nyligen restaurerats och har ljusa fina lokaler.
Österheds kapell är en pärla som används på flera sätt, både för begravningar och vissa gudstjänster. Kyrkogården ligger fantastiskt vackert i skogsbacken med det omgivande odlingslandskapet. Vi besökte askgravlunden som håller på att färdigställas. Det som slår en är cirkelformen som återkommer i miljön på kyrkogården. Liksom på askgravplatser finns i den nya askgravlunden möjlighet att sätta upp en namnskylt för den avlidne, om än inte just där gravsättning skett. Det har visat sig av stor betydelse för sorgebearbetningen att man har en bestämd plats att gå till där man kan fästa sin sorg.
Ni håller också på med att uppdatera uppgifterna om gravarna i pastoratet och söker kontakt med gravrättsinnehavare för att få reda på deras önskemål om gravrätten och gravskötseln. Det gäller att också säkra gravstenarna.
Avslutande ord
Nu vill jag tillsammans med kontraktsprost Jan Anders Jansson och biskopsadjunkt Rose-Marie Rönnblom tacka för innehållsrika och givande visitationsdagar. Vi gläds över ett nybildat pastorat på rätt väg, många goda medarbetare och en livaktig församlingsverksamhet.
Så vill jag som det är brukligt vid visitationer lämna ordet fritt om någon vill framföra något om församlingslivet. Ordet är fritt. /Ingen begär ordet/.
Idag på tjugofjärde söndagen efter Trefaldighet när kyrkoårets slut närmar sig och novembermörkret och dimman är ganska kompakt vill jag ge er ett bibelord från profeten Amos i dagens gammaltestamentliga text, en hälsning från Gud som ger oss hopp för framtiden. Det är ett lämpligt bibelord denna dag när kyrkklockor i Europas länder ringer vid 100-årsdagen av krigsstilleståndet efter det stora förödande kriget som vi kallar Första världskriget, något som också kyrkoherde Clara nämnde i sin predikan. Vi ringer, ber och kallas att arbeta för fred och försoning mellan människor och stater. Kyrkans bidrag är framför allt hoppets perspektiv.
”Han som formar bergen och skapar vinden, som förkunnar sina planer för människan, som låter mörkret bli morgonrodnad och går fram över jordens höjder – Herren, härskarornas Gud, är hans namn” (Amos 4:13)
Gud välsigne er alla.
Ladda ner visitationstalet (pdf)