Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Uppsala stift Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, 75320 Uppsala Postadress: Box 1314, 75143 Uppsala Telefon:+46(18)680700 E-post till Uppsala stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Visitationstal i Hamrånge kyrka

28 september 2014 höll kontraktsprost Jan Anders Jansson sitt tal som avslutade visitationen i Hamrånge.

Härmed förklarar jag visitationsstämman öppnad  

Visitation sker vart 6:e år enligt den ordning som finns i Uppsala stift. För sex år sedan var det biskop Ragnar Persenius, nu är det dags för prostvisitation som sker på biskopens uppdrag och om sex år, kommer biskopen igen. Eller det kanske blir vart fjärde år. Det sker just nu en översyn av strukturerna vilket leder till färre pastorat och därmed möjlighet till tätare kontakt. Ni kommer allts aldrig undan.  

Så här hade jag tänkt börja: Om ni väntar er ett pekfinger måste jag göra er besvikna, det är god ordning hos er. Hade det varit för några år sedan kanske det låtit annorlunda men den nuvarande ledning har sett till att ni åter är på banan, mycket fungerar bra – annat arbetar ni med. Så hade jag  alltså tänkt att inleda men så mitt i gudstjänsten hände något som gör att jag måste ändra på mig. Det var Sussi som kom in med en jacka på sig och när hon tog av sig den visade det sig att hon därunder hade en Leksandströja och jag förstår att det var riktat mot mig. Därför blir det nu en annan inriktning. Nej, skämt åsido, jag får nog skylla mig själv. När jag för ett par år sedan blev tillfrågad att viga Sussi och hennes man sa jag att det var på villkor att det inte blir någon vigsel i Leksandsfärger.  

Det här talet håller jag nu som avslutning på visitationen och i slutet lämnar jag ordet fritt där var och en får tillfälle att ge sina synpunkter. Det kommer också att skrivas ett protokoll som ytterligare belyser visitationen. Jag tar upp en del i talet och så kommer hela protokollet att läggas fram för domkapitlet som är ansvariga för visitationsarbetet. Där kommer de att gå igenom protokollet för att se om något behöver åtgärdas  

Inför visitationen har kyrkobokföringsinspektör Matts Sandström gått igenom arkiv och sett att det där är ordning och reda. Inför visitationen har församlingen fått ett förberedande besök av Thomas Nordin och Mats Lagergren, den senare har även varit notarie under visitationen. Själva visitationen har pågått under onsdag och torsdag den gångna veckan och jag kan bara säga att vi har blivit mycket väl mottagna.  

Nu skall jag tala om vad vi har gjort, inte allt vi har sagt, och mer kommer som sagt i protokollet. Visitationen inleddes med mässa i Hamrånge kyrka och sedan gick vi över till det som är lagstadgat när det gäller visitationerna. Kulturminneslagen säger att jag  ska gå igenom och se till att det är ordning på inventarierna. Här är inventarieförteckningen väldigt fin, ni har fotograferat nästan allt och ni har lagt in det i SACER, Svenska kyrkans gemensamma system för inventarieförteckningar. Så har jag kunnat förbereda mig på hemmaplan och genom en del stickprov kan jag se att det stämmer, allt är i god ordning.  

Vårt samtal fortsatte med kyrkorummet och gudstjänstlivet. Hur ska vi göra kyrkorummet tillgängligt så att människor kommer hit, inte bar på söndagarna utan under hela veckan. Kyrkan ligger ju på en höjd vilket väl är på gott och ont. Den syns på långt och den är vacker där på höjden. Något mindre vackert är det när man ska gå upp till kyrkan. Ni har också planer på att flytta viss verksamhet till kyrkan. Lokaler är dyrt, det kostar att värma upp, jag ska återkomma om detta i man sammanfattande rekommendationer. Den viktiga frågan är hur vi formar vårt gudstjänstliv och kyrkliga handlingar, hur ska vi ska tänka inför framtiden? Vi behöver en plan för vad vi för vidare till nya människor och till kommande generationer.  

Därefter gjorde vi ett besök på Träffpunkten och Pärlan där kyrkan finns med i arbetet genom konserter, pilgrimsutflykter och kören som sjunger på sista april. Det finns även planer på att återuppta andakter och här är tanken att er komminister Ulf Claesson ska lägga lite mer tid. Tidigare hade Pärlan sin verksamhet på äldreboendet Solberga och då var andakterna där. Där finns fortfarande andakter och det går kanske att ha på båda ställena.  

På eftermiddagen hade vi ett samtal med kyrkorådet och vi talade då framför allt om tre frågor, den just avkunnade domen i Arbetsdomstolen, församlingsinstruktionen och kyrkobyggnaden. Mycket handlade om domen där kyrkorådet blev dömda att betala tillbaka och en viss ersättning och även ett mindre skadestånd till den tidigare kyrkoherden. Domen gällde inte saken men väl proceduren i det som kallas kvittningslagen. Trots hjälp från arbetsgivarorganisationen hjälpte det inte och ni fick domen emot er. Frågan är då naturligtvis om ni ska gå vidare, det kan finns ett hederlighetskrav eller om ni ska konstatera att ni kommit till vägs ände och i stället titta framåt. Kanske  det bästa är att ni går vidare och lämnar det bakom sig. I kyrkorådet arbetar ni med församlingsinstruktionen som är det dokument som styr församlingens arbete och där är ni väl på gång. I höst är det två öppna samlingar, den 19 oktober som handlar om diakoni och mission och sedan den 21 november då temat är gudstjänst och lärande. Det är viktiga att vara med och påverka. Sedan är det kyrkoherde och kyrkoråd som har att fatta beslut innan domkapitlet slutligen fastställer församlingsinstruktionen. Den tredje frågan som vi talade om var tankarna om kyrkobyggnaden och de planer som finns där. Jag vill återge slutorden från mötet med kyrkorådet: Det är roligt nu, det händer mycket och den nya kyrkoherden har bidragit med mycket gott.  

Kvällen fortsatt med en träff med Hilles presidium och tankarna om ett eventuellt äktenskap i framtiden, jag återkommer om detta   Torsdag inleddes med möte på Fyren i Norrsund. Där bedrivs en stor verksamhet, med ABF som sammanhållande, inte minst för alla nyanlända svenskar som utgör ungefär 100 av de 900 som bor i Norrsundet. En del har redan fått sitt uppehållstillstånd men det flesta bor i Norrsundet om har relativt gott om bostäder i väntad på besked om de ska få stanna i Sverige. Fyren är en knutpunkt för utveckling och möten och församlingen bidrar med gudstjänster, barnkör och musiklek, pilgrimsprojekt och sopplunch. Mer är på gång, även där sa vi att komministern Ulf Claesson nog ska lägga lite mer av sin tid. Det var ett återkommande temat när vi talade om samverkan, det får du ta till dig Ulf.  

Därefter det vi till Österheds kapell. En del av visitationens uppgifter och särskilt prostens är att se till att det finns lokaler där det är nödvändig och ibland påpeka när det finns alltför gott om den. Österhed är välskött och vackert. Evas backe är en påminnelse om en av medarbetarna som liksom flera har fått ge namn till olika delar av kyrkogården. Där har ni delvis nya lokaler för personal och kontor och det finns sedan 2012 ett vackert bårtäcke som är tillverkat av Harmånge slöjdare. Likaså finns det en ny installation som är tänkt att föreställa en sol men det är fritt för tolkningar. Själv såg jag en måne och med rätt belysning såg det ut som en semla. Även den är gjord av en lokal konstnär, Anders van der Kaaij, visst är det bra med konst där man själv kan få tolka vad man ser.  

Under personalsamlingen fick vi berättat om en stor och växande verksamhet. Ni har goda kontakter i samhället och vi talade om skolan där kontakten kan bli bättre och som successivt blir bättre. Det är en god stämning i personalgruppen, ni brinner för ert arbete och ni går in och hjälper och stöttar varandra. De fick vi en påminnelse i gudstjänsten när Christer Berg och Susanne Adman var med och predikade. Det är ett sätt men vi fick många andra exempel, det är viktigt att ta vara på.  

Församlingsaftonen hade temat, Hamrånge 2020 och förutom att vi fick lyssna till Emma Wallerberg och kyrkokören sjöng vi psalmer tillsammans och pratade om hur det skulle vara om vi fick drömma om framtiden i Hamrånge, mer om detta senare och ytterligare i det protokoll som Mats sammanställer. Alla dessa goda idéer är något att särskilt arbeta vidare med. Under visitationen ingår att träffa alla präster och när så finns även diakoner. Anledning till det är inte art de är bättre eller finare men de står under domkapitlets tillsyn och i det här fallet är jag en del av domkapitlet och det har att göra med tillsynen.  

Som sagt, allt kommer inte att redovisas idag, i stället vill jag ge några rekommendationer och reflektioner.  

1. Kyrkan – Hamrånge en av den världsvida kyrkan Vi är en del av kyrkan som finns i hela världen och som gestaltas i församling stift och i Sverige. Varje församling är en del av denna helhet och samtidigt har n ett stort ansvar lokalt, till exempel för er personal. Även stiftet ansvar för de församlingar som finns inom det området, Hamrånge likaväl som Harmånger,  Märsta och alla andra församlingar. Vad gäller Hamrånge har stiftsstyrelsen sett att ni behöver mer resurser inför framtiden. Det ekonomiska under laget är på sikt vikande, här liksom på många andra ställen. Därför har stiftsstyreslen ställt sig bakom bisopens målbild som talar om hur vi ska skapa olika konstellationer som kan överleva i framtiden. Hur kan vi få tillräckligt stora enheter så att vi kan samverka med personal och ekonomi så att vi kan bli starkare. I den målbilden ingår att Hamrånge och Hille kan bli en bra konstellation. Från stiftsstyrelsen horisont, och så även min egen, innebär det en möjlighet att bevara den lokala identiteten. Det handlar inte om att ta bort men att bevara och att samverka. Det är viktigt att arbeta vidare, att gå varsamt fram, ta ett steg i taget och se framtiden an. Nästa steg blir att bilda referensgrupp tillsammans med Hille och representanter från stiftet. Redan i dag har ni börjat och sedan ett halvår tills ammans har ni en samverkan med präster, musiker och vaktmästare.  

2. Kyrkan – med låga trösklar och en stor öppenhet Mycket i församlingens uppdrag handlar om ekonomi. Ni har en kyrka som är på väg att bli färdig rustad och många av ställningarna har tagits bor. Men mer måste göra till exempel när det gäller uppvärmning.  Där räcker det inte med att bara byta värmesystem utan att få det att fungera, att få bort värmeförluster när värmen läcker ut. I dag har ni direktverkande el som kostar 200 000 kronor per år. Ett annat värmesystem minskar den kostnaden och gör att ni kan ha kyrkan mer öppen. Ni har även andra lokaler och de har driftskostnader på 450 000 kronor per år. Driftskostnaden är en stor del av ekonomin och ni har många tak.  Det handlar också om tillgänglighet. Hur öppnar vi upp kyrkan, hur blir den en gemensam plats för bygden? Ni har gjort en förstudie med tanken att flytta alla lokaler hit. Gå vidare och sök medel för en ny förstudie där ni kan få med länsstyrelsen på era planer. Målet är att öppna upp kyrkan, för gudstjänst, verksamhet och för den som bara vill gå in i kyrkan en stund.  Tala med varandra,  informera, ta steg i riktning mot att kyrkan skall bli öppen på alla sätt.  

3. Samverkan – utveckla det goda arbete som redan finns Det är viktigt med samverkan i församlingen och i det samhälle där ni finns. Vår kallelse innehåller en diakonal kallelse att skapa det goda livet för människor. Det är vår kallelse och vår plikt. Tillsammans med alla goda krafter och här är den samverkan som sker på Fyren verkligen ett gott exempel där diakonin kommer till uttryck. Fortsätt samverka, hitta nya vägar. Det kan ske mellan personal och församlingsbor, att uppmuntra volontärer på olika sätt. Ni har många kyrkvärdar och det kan finnas fler som kan samverka i gudstjänstlivet. Kanske kan rocksskolan vara psalmorkester, kanske ska ni göra ett nytt försök med gudstjänstsgrupper. Vi har hört om alla duktiga unga musiker som finns i Hamrånge och som kan medverka i gudstjänsterna Uppmuntra också volontärer i vuxen och barngrupper. När någon har tid, ambition och vilja gäller det för kyrkoherde och kyrkoråd att se,  hur vi skall utbilda och ta vara på dem som vill engagera sig. Identifiera olika uppgifter och ta med folk.  

4. Verksamhet – prioritera och att ge utrymme för fler I församlingen finns mycket verksamhet. Vi har inte besökt de olika verksamheter men fått berättat för oss om barnverksamhet, kör, syföreningar, och mycket mer därtill. Ni har visioner för vad ni vill göra, det märks bland personalen och det kom tydligt till uttryck på församlingsafton. Gör en plan för vart ni vill komma, våga prioritera och våga ge förtroende till volontärer.  

5. Personal – ett arbetslag som nu präglas av glädje Vi har träffat er personal, som arbetslag och i olika konstellationer. Under de senaste åren har det varit mycket turbulens och nu uttrycker ni att det finns ett nytt lugn och glädje i arbetslaget. Ni stöttar och hjälper varandra, vilket gläder mig. Det märks att det är äkta, inte bara något som ni säger för att ni ska säga det. Som församling vill jag uppmana er att glädja er över er personal och uppmuntra dem. Bränn inte ut dem och kom ihåg att det inte är personalens verksamhet, utan församlingens. De anställda är där för att vara stöd och uppbackning men det är församlingens verksamhet  

6. Kyrkoråd – med ansvar att styra Kyrkorådet har ett särskilt ansvar att styra församlingens arbete, ett arbete som sedan kyrkoherden har ansvar att leda. Det ska ni göra på olika sätt och ni ska vara stolta och glada i er uppgift. Det som ligger närmast till hands är arbetet med församlingsinstruktion. Där kan ni uttrycka Hamrånges församlings identitet, här och i framtiden. Frågorna om ekonomi har en förmåga att ta all tid men jag vill uppmuntra er att också jobba med innersidan. Som er kyrkoherde sa i den inledande mässan, precis som när det gäller byggnader ska vi ha en långsiktig vård- och underhållsplan för församlingsborna. Det är kyrkorådets uppgift och vi önskar er allt gott i detta.  

7. Ett är nödvändigt – temat för denna dag Det handlar om tron på Kristus, det som enar oss i vår olikhet. Det är inte meningen att vi ska tycka likadant, klä oss likadant eller bete oss likadant. Enhet i Kristus är mångfald och inte enfald, Gudstjänsten finns i centrum. Våga tro på gudstjänsten och satsa på den. Oavsett hur många som kommer ska vi vara glada och kämpa för dess utveckling. Ni har talat om låga trösklar in i kyrkan och ut från kyrkan, det ska var lätt att komma till kyrkan och det ska också ligga nära till hands att vi som kyrkans folk går ut till människorna i samhället  

8. Ordet är fritt – en möjlighet att lämna sina synpunkter Visitator inleder med att berätta att det fram till 2000 var kyrkoherden som visiterades. Man skulle ha synpunkter på kyrkoherdens ämbetsutövning och då var det alltid tyst under den här punkten. Nu är det församlingen som visiteras och det ger utrymme för större frimodighet.  

Kyrkoherden betonar att vi ska vara rädda om relationen till länsstyrelsen. Den som var representant på mötet med församlingen var visserligen sträng men samtidigt öppen för samtal. Om vi lägger stor vikt vid det antikvariska, alla de medeltida föremål som finns i församlingen finns det öppenhet. Dessa föremål ska stöldskyddsmärkas och konserveras. Vi ska visa dem men också se till att de är väl skyddade.  

En församlingsbo berättade att det på Österhed tidigare fanns ett kors i kapellet vars ljus lyste ut och mötte och gav tröst åt besökaren på kyrkogården. Nu är det en ny installation och den syns inte utifrån. Visitator upplyste att begravningsombudet har sagt ifrån att det inte får vara för mycket religiösa symboler. Kanske är lösningen att sätta ljus i fönstren. I kapellet finns ett flyttbart kors och det används vid de kyrkliga begravningarna som utgör 90 procent av all begravningar i Hamrånge.  

En fråga ställs hur man ska få Hamrångeborna att inte lämna församlingen, hur de ska förstå att det är vårt gemensamma kulturarv och inte något som bara ett fåtal ska förvalta. Visitator berättar om en studiebok där 14 församlingar som har vänt trenden berättar om sina erfarenheter. Kanske är det något för Hamrånge att läsa. Det är klokt att hämta inspiration från andra. Genom volontärer i gudstjänsten blir den en angelägenhet för fler. Gudstjänstgrupper kan var ett sätt, annonsera i lokalpressen är en annan väg att gå. Det gäller att arbeta med rekrytering och ha fasta tider så att den som vill engagera sig vet vart och när hon eller han ska infinna sig. Att ha kyrkan öppen i högre utsträckning är också en lösning och kyrkoherden berättar att det till nästa sommar finns planer på att göra det med hjälp av skolungdomar. Visitator påminner om att kyrkan är ett bygdens rum som är bygd av bygdens medlemmar.  

Någon noterar med glädje hur välskött kyrkogården är och hon tror att betyder mycket och uttrycker sin förhoppning att det får fortsätta att vara så.  

För den som vill ha utträdesblanketter finns ett material som presenterar vad som ingår i kyrkoavgiften. Alla vet inte att kyrkoavgiften i första hand går till lokala församlingen. Sen är det viktigt att komma ihåg att gemensamma blir en hjälp för den lokala församlingen, inte minst i samband med renoveringar.  

Med dessa synpunkter förklara visitator visitationen avslutad.