Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Uppsala stift Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, 75320 Uppsala Postadress: Box 1314, 75143 Uppsala Telefon:+46(18)680700 E-post till Uppsala stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Visitationstal i Hagby kyrka den 5 februari 2017

Den 1, 2 och 5 februari visiterade biskop Ragnar Persenius Balingsta pastorat. Här kan du läsa visitationstalet.

Visitationstal i hagby kyrka den 5 februari av biskop Ragnar Persenius

Kära församlingsbor och medarbetare i Balingsta, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs, Västeråkers och Dalby församlingar av Uppsala stift.

Det har känts gott att få komma tillbaka på en andra biskopsvisitation. Mycket har hänt under drygt elva år. Det var en bekymmersam tid efter Lars-Ove Sjöstedts hastiga bortgång. Med förenade krafter under Britt-Karin Ekstrands ledning och förtroendevalda som tagit ansvar kunde församlingarna gå vidare. Ni befinner i er i nu i ett nytt skede med kyrkoherde Johan Lautmann som sedan ett par år för arvet vidare och förnyar verksamheten.

Det har skett en positiv utveckling ur många aspekter. Ekonomin var ett stort bekymmer men under 2014 var målkapitalet återställt och prognoser för 2017-19 visar på ett litet överskott i verksamheten. Kyrkoavgiften höjdes en tid för att stärka pastoratets ekonomi så att investeringar på kyrkorna kunde fullföljas och skulder betalas. Ni har ett nytt församlingshem i Uppsala-Näs och kyrkan som var under omgestaltning vid min förra visitation är nu i bruk och har blivit ett fantastiskt fint och flexibelt kyrkorum. Ni befinner också i en tillväxtregion med många unga familjer som flyttar in. Det sker en kontinuerlig generationsväxling i alla församlingarna med stor utbyggnad inom Uppsala-Näs församling.

Biskopsvisitationen har förberetts av biskopsadjunkt Rose-Marie Rönnblom, stiftskonsulent Nina Carlsson Garlöv och chef för Team stöd Eva Bülow med team från stiftskansliet. Kontraktsprost Fredrik Fagerberg har inspekterat alla kyrkor utifrån kulturmiljölagen och kyrkobokföringsinspektör Anders Grape har granskat kyrkobokföringen. Statistik och material från pastoratets församlingar finns också med som underlag inför visitationen. Jag kommer att beröra några av de frågeställningar som tagits upp under visitationen. I det kommande protokollet med bilagor finns mer att ta del av och reflektera över.

Under visitationen har vi besökt kyrkorna, samtalat med förtroendevalda, anställda, och engagerade församlingsbor. Vi har också mött företrädare för Wiks folkhögskola. 

Utmaningarna i ert uppdrag som kristen kyrka i denna bygd står i fokus. Visitationen har gett möjlighet till reflektion och samtal om det. Det är stora förändringar som sker i samhället och därmed också i era församlingar. Närheten till Uppsala i ett tillväxtområde påverkar utvecklingen här och gör det nödvändigt att analysera situationen för att sedan fatta de beslut som behöver tas för att församlingslivet ska blomstra till gagn för människorna i bygden.

Fastigheter och prioriteringar

I överläggningen med de förtroendevalda gladdes jag över ert engagemang och vilja att finna vägar framöver i en situation där antalet kyrkomedlemmar minskar svagt i fyra av församlingarna och ökar starkt i Uppsala-Näs. Men det är lägre andel av befolkningen som tillhör kyrkan bland de nyinflyttade, vilket påverkar hela, det förhållandevis lilla pastoratet. Ni har fått ordning på tidigare obalans i ekonomin och gjort tydliga prioriteringar i verksamhetsplan och budget. Det måste ni nog fortsätta med. Ni har stora utgifter för era sex sockenkyrkor och övriga fastigheter. Vård- och underhållsplaner för kyrkorna finns och ni har också sökt kyrkoantikvarisk ersättning för flera planerade åtgärder. Men egeninsatserna kostar på.

När det gäller de övriga fastigheterna funderar ni på att öka intäkter genom uthyrning. Redan samutnyttjas församlingens egna lokaler och bygdegårdar men sådant kan utvecklas vidare. Det går inte att komma ifrån att ni både måste se över användningen och antalet fastigheter. Kyrkorna måste prioriteras. Det vi diskuterade var främst församlingshemmen och den hyrda pastorsexpeditionen, som med tiden kan flyttas till några av de befintliga lokalerna vid Balingsta kyrka. Kostnaderna för drift och underhåll är höga och riskerar på sikt att underminera resurserna för verksamheten. Konsten är att gasa och bromsa samtidigt.

Barnen, ungdomarna och de unga familjerna

Hos dem finns framtiden i församlingslivet, och utan ett levande gudstjänstliv finns ingen kyrka och församling. Därför är det så viktigt att satsa som sker hos er. I budgeten för 2017 kan man läsa: ”Som tidigare år har verksamheten för barn, unga och familjer prioriterats. Diakon och fritidsledartjänsten har ett särskilt fokus på verksamhet för yngre familjer”.

I Uppsala-Näs, Ramsta och även på andra ställen sker eller planeras för utbyggnad av bostäder. Det betyder att många unga familjer utan band till bygden flyttar in och de gamla sockengränserna luckras upp i människors medvetande. Ni behöver ha en uppsökande hållning och verksamhet för dem som flyttar in. Det är till gagn för alla. Rutiner för inbjudan till dop saknas i pastoratet och bör snarast skapas, kan jag läsa i kyrkobokföringsinspektörens protokoll.

Att vara kyrka på landsbygden så nära en stor stad ger både utmaningar och möjligheter. Det är en viktig framtidsfråga hur samspelet med Uppsala sker. Vi vet att många pendlar till arbetet och behåller sina fritidsaktiviteter i Uppsala. Samtidigt söker sig många från Uppsala och närliggande orter till er. Mötesplatser för nyinflyttade behövs för att de ska rota sig i församlingarna. Kyrkis i Uppsala-Näs och Balingsta är sådana samlingsplatser under vardagar för hemmavarande föräldrar och barn. Gudstjänsten ”Välsignade barn” som vi fick vara med om har relativt nyligen startats. Här kan ni fundera på hur verksamheten kan utvecklas med fokus på de unga familjernas behov. Det har visat sig på många håll att gemensamma måltider i anslutning till enkla gudstjänster och verksamhet är ett framgångskoncept. Barnen och familjerna kan vara tillsammans och möta andra. De behöver inte heller ordna med mat även om de kan hjälpa till som ideella vid dessa mötesplatser.

Ni har en bra och omfattande konfirmandverksamhet, och många konfirmander stannar kvar som ledare och deltar i den ledarskola ni har. Det finns några viktiga byggstenar i ungdomsverksamheten och ledarutbildningen som vi fick höra om under personalsamlingen, nämligen gemenskap, undervisning om kristen tro och gudstjänstliv. Det är helt rätt att ni satsar kraft och att olika anställda hjälps åt i arbetet med barnfamiljer, konfirmander och unga. Att bredda delaktigheten med olika typer av ideella uppdrag är en framtidsväg.

Samverkan i bygden

Att ni bjuder in föreningar att berätta om sin verksamhet i pastoratstidningen är ett bra initiativ på flera sätt, inte minst kan det bidra till sammanhållning och samverkan i bygden.  Vårt besök på Wiks folkhögskola var spännande och lärorikt. Där framkom också att det finns en vilja till samverkan. Samtalet är redan igång. Vid festmiddagen i torsdags fick vi fick höra skön sång och musik framförd av några av musiklinjens elever.

När det gäller samverkan kyrka-skola finns flera exempel. Barnkören övar i kommunens lokal vid Ramsta skola. Församlingen stöttar skolan genom sin medverkan med bibeläventyret, som är en verksamhet godkänd av skolverket. Som jag redan nämnt är det också klokt att använda församlingshem och bygdegårdar tillsammans. Det skapar och fördjupar relationerna och det gemensamma ansvarstagandet i bygden.

Gudstjänstlivet

Ni har en bra rytm för era gudstjänster med huvudgudstjänst i minst två av pastoratets kyrkor under sön- och helgdagar, kompletterade med musikgudstjänster som firas regelbundet. Pastoratets barnkör och de tre kyrkokörerna medverkar i gudstjänster och konserter. Dessutom firas veckomässa och andra gudstjänster regelbundet. Kvällsmässa i Balingsta alterneras med Effata-andakter med ungdomar som medverkar innan de går till ungdomscafé på skullen i Balingsta församlingshem.

Under visitationsdagarnas samtal och möten har jag noterat ert engagemang, er omsorg om kyrkan och vilja att utveckla och fördjupa det goda som finns. Jag vill dock lägga på ert hjärta att prioritera de gemensamma gudstjänsterna och ta till er att det gör skillnad om ni deltar och bidrar till att det blir ett levande gudstjänstliv. Utan gudstjänstliv blir kyrkorna museér. Men det avgörande är att de är till för att vi ska möta Gud för att få något att leva av och dö för. Vi firar gudstjänst tillsammans för livets skull.

Avslutande ord
Nu vill jag tillsammans med biskopsadjunkt Rose-Marie Rönnblom och kontraktsprost Fredrik Fagerberg tacka för fina visitationsdagar och för den gästfrihet som vi fått ta emot. Vi gläds över församlingsverksamheten och mångas engagemang och goda vilja att ta ansvar.

Vi kallar det inte visitationsstämma längre utan visitationstal men den gamla sedan att det går att säga något finns kvar. Så vill jag därför som det är brukligt lämna ordet fritt om någon vill framföra något om församlingslivet eller kommentera något av det jag sagt.

/Kyrkvärden Ella-Britt Hanslöv säger: ”vi vill skryta över att vi har många fina syföreningar i församlingarna”./ Tack för kompletteringen. De är aktiva på ett unikt sätt här. /Diakonen Carin Färggren: Syföreningarna har andakter och psalmsång. Det känns bra för präster och diakon att delta i dem./ Kyrkvärden Gunilla Hellman nämner besökstjänstgruppen som anordnar tre cafésamlingar per termin. Den internationella gruppen är också betydelsefull. Den kommer att aktiveras mer nu. Besök från vänförsamlingen i Guero i Zimbabwe, väntas./ Caféerna är exempel på sådana mötesplatser som behövs. Vi behöver verkligen satsa på mötesplatser! Det finns ett långvarigt vänförsamlingsutbyte i Balingsta pastorat och starkt internationellt engagemang. Mitt visitationstal tog upp några viktiga ämnen, ni har kompletterat bilden, tack för det!

Idag på Kyndelsmässodagen vill jag att vi ställer oss bredvid Symeon som i templet fick se och möta Jesusbarnet, Guds frälsning. Det var en önskan han burit på länge. Han hade väntat på Israels tröst står det. Det var en existentiell tröst han längtat efter, den som berör livets mening och mål. Låt oss instämma med Symeon: ”Mina ögon har skådat frälsningen som du berett åt alla folk”. Jesus kommer från Gud som världens ljus till oss, till tröst, uppmuntran och hopp.

Gud välsigne er alla.