Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Uppsala stift Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, 75320 Uppsala Postadress: Box 1314, 75143 Uppsala Telefon:+46(18)680700 E-post till Uppsala stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Visitationstal i Almunge kyrka den 23 november 2014

I november visiterade biskop Ragnar Persenius Almunge, Faringe och Knutby-Bladåkers församlingar. Här kan du läsa hans visitationstal och se bilder från visitationen.

Kära församlingsbor och medarbetare i Almunge, Faringe och Knutby-Bladåkers församlingar av Uppsala stift.

”Rejoice in the Lord” – Gläd er i Herren – som kören sjöng som postludium ger grundtonen för domssöndagen.

Tillbakablick
Det är tolv år sedan min förra biskopsvisitation. Jag har goda minnen från den visitationen. Mycket har hänt sedan dess av både glädje och svårigheter, som vi alla vet. Det tar tid att läka sår, en del får man lära sig att leva med. När det gäller dessa församlingar känner jag att det skett en positiv vändning. Mycket har förbättrats men det behövs många ytterligare små steg i rätt riktning. Vi har gemensamt ansvar för det. Den goda utvecklingen kan fortsätta om vi talar väl om och med varandra samt agerar för det gemensamma bästa och en god framtid för alla i denna bygd. Det har varit trevligt att träffa gamla bekanta och möta nya.

Biskopsvisitationen har gett möjlighet till lägesavstämning, analys och reflektion kring era församlingars uppdrag och viktiga framtidsfrågor. Vid en biskopsvisitation står nuläget och framtiden i fokus. Jag kommer nu att beröra några av de utmaningar och glädjeämnen som jag sett under visitationen eller tagit del av i förväg genom statistik och förberedelsedokument.

Barn- och ungdomsverksamheten
Vi börjar med de yngre, där vi har vårt främsta ansvar för framtiden. Här driver ni en omfattande verksamhet med grupper och öppen verksamhet. Ni samarbetar med skola och fritids på ett föredömligt sätt och har anpassat verksamheten så att barnen ska ha möjlighet att vara med. Ni hämtar och lämnar barnen och har till och med verksamhet på kvällen för 4-6-åringar. Ett bra initiativ är samarbetet mellan församlingsassistenter och kyrkomusiker som gör att kör, drama och pyssel kombineras för barnen. För ungdomarna har ni i Knutby en öppen verksamhet av diakonal karaktär. Den svarar mot stora behov.

Situationen för barnfamiljer med pendling och långa arbetsdagar gör att ni behöver stärka det som redan fungerar i vardagsverksamheten. Jag tänker på andakterna i grupperna och svårigheterna att knyta vardagsverksamheten till familjegudstjänster på söndagar. Vi har talat om att bygga ut andakterna till mindre gudstjänster. Då kan det också finnas möjligheter för föräldrar att delta.

Gudstjänstlivet
Nu är vi inne på det unika i kyrkans uppdrag – att fira gudstjänst. Det är här ni har er stora utmaning. Som framgår av gudstjänststatistiken har det under de senaste tio åren skett en dramatisk förändring. Allt färre deltar och det hålls också allt färre gudstjänster. En del av förklaringen kan nog sökas i den turbulens som varit under en tid och som skadat förtroendet. Men det handlar också om hur människor arbetar och har sin fritid. Till det kommer familjesituationen, som kan vara komplicerad. Men i grunden handlar det om att gudstjänsten är till för vår skull, för att vi ska få kraft för vardagen och ha något att leva av och dö för. Och vi behöver bejaka våra behov och får uppleva att det gör skillnad om vi bidrar i gudstjänsterna.

Vissa förändringar är redan planerade. Under visitationen har vi mött en längtan om ett gudstjänstliv som människor finner angeläget och gärna deltar i. Det handlar väl om flera saker och någon patentmedicin har jag inte. Men jag anser att det finns några nyckelfaktorer. Det första är att i än högre grad bygga på och utveckla delaktighet. En väg som många församlingar gått är att starta gudstjänstgrupper. Dessa får vara bärarlag för förberedelse och ansvarstagande i gudstjänsterna. Körerna har självklart en nyckelfunktion i gudstjänstlivet. Att ha samma tid och samma gudstjänstordning har man sett ger resultat. Det behövs ett igenkännande. Ni behöver ha en strategisk plan för att utveckla gudstjänstlivet och vända den nedåtgående trenden. Ta gärna hjälp av andra församlingar som arbetar med delaktighet i gudstjänstlivet, man kan göra på olika sätt.

Almunge kyrka är huvudkyrka i pastoratet och ligger där flest människor bor. Som jag ser det bör här firas gudstjänst varje söndag året om, helst samma tid. Kontinuitet med igenkännande bör finnas. I övriga kyrkor, eller i församlingshem eller bygdegård om en kyrka är stängd, kan det vara mer sällan men med regelbundenhet. Med tanke på att antalet gudstjänster och kyrkliga handlingar minskat bör det inte vara något problem att få rum för gudstjänster i prästernas och övriga anställdas arbetsschema. Vi bör satsa, inte dra oss tillbaka.

Gudstjänst firar vi tillsammans, den är inte något som en präst och kyrkomusiker producerar för andra. Att fira gudstjänst handlar om att mötas i bön, lovsång och stillhet inför Gud. Vi har alla kallelse att bära gudstjänsten. Det är avgörande för att kyrkor ska hållas öppna och församlingar bestå. I grunden handlar det om våra liv.

Musik, körverksamheten och andlig fördjupning
När jag ser på statistiken här så håller ni ställningarna bra. Körmedverkan svarar på ett unikt sätt mot människors behov av vila, gemenskap, avkoppling och andlighet. Sammanhanget i gudstjänstlivet och texterna i många körstycken och sånger öppnar också upp för andlig fördjupning.

Ni har haft några pilgrimsvandringar och ”Träffpunkterna” med samtal om tro och liv i Faringe och Bladåker svarar tillsammans med vandringar, meditationer och körverksamhet mot andliga behov hos många människor. Bygg vidare på det som fungerar, och det är en hel del.

Kyrkorna och fastigheterna Vi började visitationen i Faringe som är nyrenoverad och en riktig klenod med sina inventarier. Motsvarande kan sägas om de tre andra kyrkorna. Tyvärr brottas ni med fukt- och mögelproblem. Provsvar kommer snart, då blir det tydligare vilka åtgärder som behövs.

Ni har redan inplanerade åtgärder, bland annat fortsatt utbyte av takspån på Almunge kyrka. Fastigheterna är en utmaning på flera sätt. Ni kan få kyrkoantikvarisk ersättning beviljad av stiftsstyrelsen för renovering och åtgärder i kyrkorna, men det medför höga kostnader även för er. Oftast krävs en egeninsats. Och alla ekonomiska medel kan inte gå dit. Församlingarna måste klara sin grundläggande uppgift. Det är nödvändigt med en långsiktig fastighetsplanering, där man ser samman kyrkorna och prioriterar. Jag anser inte heller att alla kyrkor kan renoveras till samma nivå. Det viktigaste är att säkra dem när det gäller fukt, mögel och värmesystem. Man behöver också göra avvägningar av insatserna i förhållande till hur de används eller inte används.

Vittnesbörd om engagemang
När vi var i Bladåkers kyrka kunde vi se spår av starka kvinnor som skänkt mycket till kyrkan och dess utsmyckning. Det är vittnesbörd om enskilda människors engagemang och deras betydelse för utvecklingen. Även i vår tid leder människors engagemang till förändring och utveckling. Det är en utmaning att öppna upp för mer av ideellt engagemang och ansvarstagande i församlingsverksamheten. Vi har mycket att lära av våra vänkyrkor i Polen, Zimbabwe och Wales som har en annan ekonomi och där mycket av det som sker måste bygga på ideella medarbetare. Ideella insatser gör inte anställda överflödiga eftersom ledarskap är nödvändigt.

När det gäller framtidsfrågorna har ni tagit ett bra initiativ genom den enkätundersökning som nyss blivit klar och presenterades vid församlingsaftonen i torsdags. Den nämnde också kyrkoherde Elisabet i inledningen av dagens visitationsmässa. Ni är intresserade av vilka förväntningar på kyrkan och behov som församlingsbor och boende i pastoratet har. Om många fyller i enkäten kan den efter analys ge ett bra underlag när församlingsråden, kyrkorådet och kyrkoherden ska bearbeta och ta ställning till strategiska framtidsfrågor.

Församlingsråden, kyrkorådet och indelningsfrågan
Frågan om församlingsrådens uppdrag kom upp under vistationen. Jag ser också i ett protokoll från det förberedande arbetet inför vistationen att det inte finns någon arbetsordning för styrorganen.  Det som finns angivet i kyrkoordningen för församlingsråden är en miniminivå.

Församlingsrådens uppdrag har den grundläggande uppgiften för församlingen i fokus, alltså att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.  Församlingsråden är också viktiga för att bygga relationer till människor i bygden. Det finns också möjligheter att bjuda in till öppna möten i församlingarna. Vägen framåt är att sträva efter delaktighet. Det är viktigt att ha ett inklusivt förhållningssätt så att människor känner sig välkomna och vill bidra. Ni kommer att arbeta med församlingsinstruktionen i pastoratet, som ska beskriva inriktningen av verksamheten i varje församling och hur samverkan ska ske i pastoratet. Här ska församlingsråden ha ett avgörande inflytande så att församlingarnas behov tillgodoses. Kyrkorådet och kyrkoherden samordnar behoven i församlingsinstruktionen.

När det gäller pastoratets framtid på längre sikt har jag i en målbild över stiftets framtida struktur fört fram tanken på ett gemensamt pastorat med Danmark-Funbo församling. Under denna mandatperiod fram till utgången av 2017 är det inte aktuellt att utreda om det skulle vara ett bra alternativ. Men det kan möjligen ske nästa mandatperiod och då är väl frågan om också ett alternativ med Rasbo pastorat ska utredas. Avgörande blir hur ni då ser på det.

Mänskliga rättigheter
Under församlingsaftonen förde vi angelägna samtal utifrån FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som ju är grundad i en humanistisk och kristen människosyn. Många frågor är brännande aktuella för människor som lever i avsaknad av dessa rättigheter, jag tänker bland annat på dem som är på flykt och utsätts för förföljelse för sin kristna tro.

Mycket är aktuellt också i våra nära sammanhang. Ungdomar som ofta befinner sig på sociala medier kan lätt hamna i utsatthet. Det är också viktigt att vi behandlar varandra med respekt och ger alla plats. Vi behöver också våga lägga oss i och ställa oss frågan vad vi kan vi göra för att förhindra att våld och förtryck sker i vår omgivning. Att som kyrka bjuda in till samtal och engagemang är ett sätt att värna livet för den som behöver stöd oavsett om det är främlingen, flyktingen eller de som bor i vår närhet.

Avslutande ord
Tillsammans med kontraktsprost Helén Uddén och biskopsadjunkt Rose-Marie Rönnblom vill jag tacka er för god gemenskap, gästfrihet och givande samtal under biskopsvisitationen.

Nu vill jag som sed är ge er tillfälle att kommentera, fråga eller komplettera något av vad jag sagt. Ordet är fritt!

Kyrkoherden Elisabet Kero: Jag vill nämna att vi redan håller på med arbetsordning för kyrkorådet och församlingsråden.

På flera av de punkter jag nämnt pågår arbete. Jag vill understödja det.

Diakon Karin Månsson: Att kyrkan ska arbeta mer tillsammans med andra övriga samhället och föra dialog är viktigt.

Ja, vid ett samtal i Knutby kom frågan om samverkan med andra upp. Jag kunde ha nämnt det i mitt tal. Det är också bra att dela lokaler. Att kyrkan också använder bygdegården eller att föreningar och andra använder församlingshemmet.

Domssöndagen kallas ibland Kristus Konungens dag eftersom den förkunnar att Kristus besegrar ondskan och upprättar Guds rike. Jag vill avsluta mitt visitationstal denna med Jesu egna trösterika och hoppingivande ord. Jag läser ur Johannes evangelium, kapitel 5:24:

”Sannerligen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet.”

Det liv som Gud skänker fortsätter här och nu. Låt oss leva det!

Gud välsigne er alla.