Om nätverket

Här kan du läsa mer om syftet med nätverket "Ett annat centrum" och bakgrunden till att ett särskilt nätverk ur landsbygdens perspektiv bildats.

Syfte

Nätverket ”Ett annat centrum” har som syfte att:

  • värna Svenska kyrkans församlingars särskilda förmåga och erfarenhet av att arbeta innovativt och lokalt, vilket oftast är en självklarhet på orter med lands- och glesbygdsperspektiv med en hastigt förändrad samhällsbild utifrån migrationsfrågorna,
  • ge möjlighet till idéutbyte och hjälp till vidareutveckling av församlingars erfarenheter och initiativ,
  • bidra till kompetenshöjning och vidareutbildning, för personal och förtroendevalda, utifrån att vara församling i en lokal kontext i möte med nya kunskaper, värderingar och konsekvenser,
  • skapa ett forum för samtal och teologisk reflektion över lokala förhållningssätt kring nya religiösa behov och konsekvenser av nya diakonala insatser,
  • ge utrymme för gemensam reflektion kring uppdraget att vara kyrka och aktör i  civilsamhället på landsbygden med den särskilda faktor för demokratiarbete och mänskliga rättigheter som frågan om centrum och periferi utgör.

Bakgrund

Nätverket ”Ett annat centrum” är framsprunget ur projektet ”Hur får vi dem att stanna?” Ett projekt om särskilda dimensioner på integrationsfrågan i lands- och glesbygdsförsamlingar. Projektet genomfördes 2017-2018 och uppkom mitt under flyktingvågens konsekvenser särskilt för Svenska kyrkans lands- och glesbygdsförsamlingar som ställdes inför helt nya engagemang och uppdrag. Stora insatser gjordes kring asylboenden, allt ifrån klädinsamlingar och språk-caféer till hjälp med tolkning av myndighetspapper och intyg. På landsbygden reste sig snabbt en organisation av volontärer och ett samarbete ortens föreningar emellan där 83 % av Svenska kyrkans församlingar fanns engagerade i Sveriges flykting-mottagandet. Många församlingar gör härmed stora insatser, och berättar om kraft och glädje över att vara kyrka många tillsammans. Nya frågor uppstår kring gudstjänstformer, myndighets-påverkan och samarbete, ekumeniska perspektiv, interreligiösa perspektiv; hur gör andra församlingar? Och hur kan vi hjälpas åt - församlingar emellan? Under åren förändras frågeställningarna till - vad gör vi av allt det vi ser? Hur kan vi gå samman och skapa debatt eller skaffa mera kunskap kring dilemman, utan att vara lokalt utlämnande eller sårbara? Hur driver vi frågor ur landsbygdens perspektiv, särskilt? Projektet hanterar frågan om det behövs ett särskilt nätverk för församlingar just ur lands- och glesbygdens perspektiv.

Frågan kvarstår aktuell när stora omflyttningar av människor i väntan iscensätts och asylsökande koncentreras till ett färre antal asylboenden över landet. Församlingar tar därför kontakt med varandra för att på bästa sätt kunna lämna över uppdrag och stöd kring de nyanlända, vuxna som barn. Vanmakt och sorg uttrycks över att se människor som etablerats i bygden, som vänner och behövda, redan integrerade, flyttas pga en myndighets aspekt, stick i stäv med andra önskemål och utvecklingstankar. Och det faktum att många nyanlända helst skulle vilja få möjlighet att stanna på den ort de redan de facto integrerats på.

I och med riksdagsvalet 2018, tydliggörs landsbygdens förändrade situation såsom avgörande i värderingsdebatten. Valresultat från hösten påvisar tydligt att landsbygden (såsom också internationellt också går att jämföra med Frankrike England och USA) har en avgörande röst vad gäller för eller emot invandring, men också för eller emot värnandet av demokrati-begreppet. Vilket analyseras både utifrån hur landsbygden hanteras och  som svar på urbaniseringen som gällande norm. Om integrationen lyckad eller mindre lyckad ändå konstant kommer att pågå i städernas miljö, så äger landsbygden nu konflikten: för eller emot. Här finns de små ställenas suveräna engagemang och glädje över kompetens och arbetskraft och nytillskott i bygden, parallellt med en tydlig konflikt kring invandringens vara eller inte vara. Vilket i sig får konsekvenser för församlingar att hantera i samtalsklimat och i uppdraget att värna både människovärde och demokratin som dess skydd.

Allt detta gör att nätverket ”Ett annat centrum” bildas för erfarenhetsutbyte, kompetenshöjning, och för att formulera och fördjupa en teologi framsprungen och formulerad utifrån landsbygdens erfarenheter och utveckling. Med tydlig formulerad prioritet att också ha möjligt utbyte med andra kyrkor och församlingar i Europa. Med blick för hur vi kan skapa beredskap för kommande flyktingströmmar? En medvetenhet och ett samtalsperspektiv som stärker det internationella utbytet både kring det konkreta och kring våra kristna gemensamma värderingar.