Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Uppsala stift Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, 75320 Uppsala Postadress: Box 1314, 75143 Uppsala Telefon:+46(18)680700 E-post till Uppsala stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Lästips

”Att förankra det som redan är en levd verklighet”

                                          

Äntligen! Skulle jag vilja säga. Väl medveten om att uttrycket tål att upprepas årligen, kring olika litterära ställningstaganden. Men om inte Äntligen känns så unikt, så är det i alla fall kraftfullt. Och idag väldigt ärligt; Ninna Edgardh, får min hälsning för boken: Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning . En bok, men framförallt, många års forskning för kyrkan, sammanvävd med stor praktisk erfarenhet av församlingsliv. Och här sätts det samman, diakoni och teologi. ”En diakoni utan teologi förlorar förmågan att peka på ny verklighet” citerar Ninna Edgardh i sin tur Per Frostin och rör vid det befrielseteologiska. Och om befrielseteologin när den kom skapade nya vägar för att förena himmel med jord, så får vi i sällskap med Edgardh, gå vägen runt och förena jord med himmel. ”Teologisk reflektion handlar om att hitta ord som uttrycker det djup som den diakonala verksamheten redan har. Det handlar om att synliggöra och förankra teologiskt det som redan är en levd verklighet”. ”Till denna förankring hör också det som öppnar för ett hopp om Guds ingripande och förvandling”.

Om Guds ingripande och förvandling fick vi se många genombrytande uttryck för, under det som kommit att kallas flyktingåren i vårt land. En vitalitet och längtan efter liv och möten, på riktigt. Då handlade det om flyktingar. Och vad våra församlingar var beredda att göra. För att inte säga alla volontärer som plötsligt fick en relevant kyrka att engagera sig i. Idag behöver vi förvandling igen. Här får vi god hjälp med Ninna Edgardhs skärpa. Om kön och makt och underordningens mönster. Men också om det delade brödets ekonomi. Allt det här som vi så noga måste göra upp med, hur vi bygger vår kyrka över landet. Hur vi tänker teologi och diakoni, mänsklig sårbarhet – och utifrån vårt uppdrag - inför en sårad Gud. Jag tänker: Det kan ju inte finnas någon diakoni som är så självklar att den måste göras och samtidigt inte kan motiveras teologiskt? Det kan ju inte finnas någon teologi som inte håller för den diakoni, som vi som kyrka bedömer så väl behöver utföras?
Om en ”teologisk omsorgskyrka”, skriver Edgardh: ”Den kristna kyrkans tro bygger på ett centrum som uppstår i den marginalen där Gud själv bor”. Tack Ninna! För ett budskap att bejaka. Och ett förhållningssätt som utmanar till sammanhållning i våra församlingar. Med blick för marginalen, där plötsligt ett centrum står att finna. Ett annat än det vi utifrån invanda maktstrukturer kanske tänkt oss. Men just därför också så gudsnära.

Och jag lägger till: I vårt nätverk finns flera församlingar att möta som jobbar med sin församlingsinstruktion, just utifrån det Ninna sätter ord på: En teologisk motiverad och beskriven ”omsorgskyrka”.

Sara Hillert