Milke Falck, dirigent sedan 34 år i Uppsala domkyrka, står iförd kavaj och svarta glasögon uppe på västra läktaren i domkyrkan med utsikt över kyrkorummet.
Foto: Henrik Viberg

Milke Falck firas med avskedskonsert efter 34 år i domkyrkan

Nyhet

Uppsala Domkyrkokör, Schola Cantorum, Linnékvintetten, Anders Paulsson och Andrew Canning medverkar alla lördag 1 juni kl 15.00.

1990 började Milke Falck som musiker i Uppsala domkyrka. Sedan 1994 har han varit ledare för Uppsala Domkyrkokör. Tre decennier har bjudit på gott om musikaliska guldkorn och glädjande minnen för dirigenten och organisten och när han nu går i pension firas han med en avskedskonsert lördagen 1 juni kl 15.00. Både domkyrkokören och ”studentkören” Schola Cantorum medverkar, liksom Linnékvintetten, saxofonsolisten Anders Paulsson och Milkes mångårige kollega, organisten Andrew Canning. Fri entré gäller och en frivillig kollekt tas upp i samband med konserten.

Intervju: många minnen under valven

Milke Falcks historia med Uppsala domkyrka började långt tidigare än 1990. Som barn var han med i domkyrkans gosskör och under gymnasietiden vaknade ett intresse som hållit i sig hela livet: nyfikenheten på äldre musik. Och inte bara den äldre utan musik över huvud taget. Milke berättar hur han som barn brukade lägga huvudet inuti sin morfars piano eftersom han tyckte att det lät så vackert. Inför avskedskonserten berättar han om sina upplevelser som domkyrkomusiker och om vad som varit mest spännande.

Medeltidsmusik och hundra procent orgel

-Jag har alltid haft ett stort intresse för historia, framför allt musikhistoria. När jag gick på Katedralskolan 1972-74 var jag med i en medeltidsensemble och vi fick mycket hjälp av musikläraren Anders Bragsjö, bland annat med att låna de instrument vi behövde för att kunna spela så gammal musik. Vi gjorde många konserter, inte minst i domkyrkan. Jag spelade portativ, ett slags bärbar piporgel, och trummor. 

Efter gymnasietiden kom Milke att läsa på Kungliga Musikhögskolan, inspirerades starkt av skolans rektor och övade ”till 100 procent” på orgelspelande. De följande åren kom han att arbeta som musiker i bland annat Danmarks kyrka, Högalidskyrkan, på Lidingö och i Visby domkyrka. Intresset för den tidiga musiken breddades och kom att omfatta även barockepoken. När Milke Falck och Uppsala Domkyrkokör i april i år framförde en konsert med fransmannens Michel-Richard de Lalandes musik var det kulmen på en passion som under åren bland annat inneburit att Milke samarbetat tätt med en av de främsta brittiska auktoriteterna på området, Lionel Sawkins, under 25 år. Och barockmusik har Milke och Uppsala Domkyrkokör fått sjunga ofta, både på hemmaplan och internationellt. Efter 34 år som körledare har Milke Falck många glada minnen och musikaliska höjdpunkter med sig:

-Under tiden då jag ledde domkyrkans flickkörer var Knut Nystedt något av vår huskompositör. Vi fick bland annat framföra hans musik med stor orkester i Oslo och det var väldigt roligt.

Vi satt och tog en hamburgare vid Åhléns och när vi kom ut såg vi en jättelång kö som ringlade sig ända ner till Sergels torg.

Milke Falck om att göra konsert i Stockholm tillsammans med Alice Babs och Nils Lindberg

Jazziga tongångar med Nils Lindberg och Alice Babs

De 30 åren med Uppsala Domkyrkokör inleddes med att han ryckte in för sin företrädare och reste med dem till en körtävling i Barcelona.

-Det var väldigt kul att få göra den resan innan jag egentligen hade börjat som körledare för UDK. En bra start! När jag tog över ville jag gärna att kören skulle få utvecklas i en lite ny riktning, så jag beställde ett verk av Nils Lindberg, vars musik har mycket av folkmusik och jazzklanger i sig. Vid uruppförandet av verket, Höga visan, var Anders Paulsson med och spelade sopransaxofon, tillsammans med Nils Lindberg på piano och Jan Adefeldt på bas. 

-Nils hade då nyligen fått Alice Babs att börja sjunga igen och det ledde till ett långt samarbete mellan henne och domkyrkomusiken som inleddes1998 med att vi gjorde vi Blues for Alice. Vi gjorde även konserten i Klara kyrka. Jag minns att vi satt och tog en hamburgare någonstans i närheten av Åhléns, och när vi kom ut såg vi en jättelång kö som ringlade sig ända ner till Sergels torg. Vi fattade först ingenting, men det visade sig att det var till vår konsert med Alice Babs de köade! Vi gjorde 11-12 konserter med henne under åren och lärde känna henne ganska bra.

Oratorier, Requiem och ett flertal ärkebiskopar

Ett annat minne som Milke Falck gärna lyfter fram är när han och kollegan Barbro Björklunds körer fick uppföra Frida Matsdotters Birgittaoratoriet i början av 2000-talet. Katarina Ehnmark regisserade.

-Vi rensade ut hela högkoret i domkyrkan, där fanns inga stolar, och lånade ett enormt blått tyg från Stadsteatern som täckte hela koret och som användes sceniskt i konserten. Det var väldigt annorlunda och väldigt roligt. Vi samarbetade sedan med Frida Matsdotter vid Dag Hammarskjölds 100-årsminne 2005.

- På senare år har det varit en stor upplevelse att få göra Brahms Requiem tillsammans med Hovkapellet, berättar Milke. De är otroligt duktiga, verkligen toppklass. Även Duruflés Requiem var fint att få göra, liksom Händels Alexander's Feast. 

Sin största utmaning menar Milke Falck att han haft just som körledare. Som musiker i Uppsala domkyrka är det den rollen som blivit hans fokus och det har för honom hela tiden handlat om att undersöka hur långt han kan komma.

-Jag har försökt ge kören utvecklande utmaningar och det har varit spännande att se: ”hur kan jag lösa det här?” Det handlar inte bara om konserter utan också om gudstjänster. Alla tillfällen är unika! Man måste satsa 100 procent. Det har varit fantastiskt roligt och det har hänt saker hela tiden de här 34 åren ... det är inte klokt egentligen. Jag har hunnit vara med om fem, sex ärkebiskopar (skratt).

Milke anar vad han kommer att syssla med när han nu går i pension. Det musikhistoriska intresset har aldrig avtagit och nu finns det möjlighet att låta det slå ut i full blom.

-Eftersom jag är lite nördig så misstänker jag att det blir det jag kommer att grotta ner mig i, skrattar Milke.

 

 

Milke Falck i kavaj och svarta glasögon blickar upp mot Ruffattiorgelns gyllene trumpetliknande pipor.
Foto: Henrik Viberg