En detalj ur Kristina Eldons abstrakta fotografi i skimrande gula färgtoner.
Foto: Kristina Eldon, detalj

Kristina Eldon ställer ut i Uppsala domkyrka i sommar

Nyhet

Fotografier och textila verk med associationer till skönhet, skörhet och det fördolda visas 18 juni-21 augusti. Vernissage 18 juni kl 13.00.

Runt högkoret hänger skira sidentyger, som slöjor. Av ljuset som silas genom tygen bildas skiftningar och skuggor som ger flyktiga minnen 
av ljus och associationer till det sårbara, till det som bör skyddas. 

Kristina Eldon använder bilder av tyg placerat i bildytan för att återge en åtskillnad mellan betraktarens rum och bildrummet, vilken 
blir en gräns, en distinktion. I vecken skapas mellanrum som döljer något - ett innehåll eller tolkning som vi aldrig kommer åt, en bild av en ständigt undflyende verklighet. Det veckade tyget döljer något både i djupled, bildrummet, och i vecken, bildplanet, och kan därför fungera som en bild av det för alltid dolda eller direkt tillgängliga.

Det latinska ordet velum kan översättas till slöja, hölje eller förhänge, 
på engelska veil. Det kan också betyda kalkduk - den duk man placerar ovanpå patén och bägaren med nattvardsvin. Slöjan förknippas med något som skyddar. Det som slöjan gör är att avgränsa någon eller något från något annat. Konstnären Kristina Eldon menar att slöjan eller gardinet i hennes bilder ”fungerar som en gräns: mellan ute och inne, innanför och utanför. Tyget blir en bild av åtskillnad, en tanke om 
distinktioner. I denna veckade gränsdragning döljer sig oändliga rum”.

Slöjan kan också leda tankarna till förhänget i templet. Förhänget brast när Jesus gav upp andan och vägen in till det allra innersta, mysteriet, öppnades. Mysteriet blev sålunda avslöjat när förhänget brast och den innersta delen av templet som var avskilt för endast ett fåtal blev för all tid tillgängligt för alla. Men tillgängligheten till det allra 
heligaste rymmer också ytterligare djup - det finns alltid fler slöjor 
som kan avtäckas för den som vill nå ännu djupare. 

De vackra textila verken fladdrande i det stilla vinddraget är tecken för det som vi inte kan greppa. Slöjan döljer något genom visa sig själv. Det finns en dubbelhet - vi ser, men vi ser också inte. Slöjan pekar på något bortom som är fördolt, men som ändå är tillgängligt. I den tidiga kristna teologin, hos mystikerna, har det fördolda spelat en stor roll. Mysteriet, Gud, kan tyckas ogripbart för oss och omöjligt att fånga med vårt förnuft. I själva verket är det samtidigt mycket konkret. Mysteriet finns så att säga samtidigt både bortom alla föreställningar och mitt bland oss.
 
Bilderna som är placerade i det Jagellonska gravkoret beskriver ett inre landskap där tidiga minnen formats av specifika händelser, som sedan används av konstnären för att gestalta och tolka sina egna minnen. När betraktarens öga nås av dem ger de i sin tur upphov till nya minnesbilder.

Kristin Windolf
Utställningsproducent och präst, Uppsala domkyrka

Velum
Fotografier och textila verk
Kristina Eldon
Uppsala domkyrka 18 juni–21 augusti 2022