Bild på Ersmarkskyrkans kyrkosal tagen fram mot altaret.
Foto: Lina Eriksson

Söndag 2 maj - Femte söndagen i påsktid

Välkommen att fira direktsänd gudstjänst via Zoom från Ersmarkskyrkan tillsammans med Mats Pelo och Ulrica och David Bergquist. Gudstjänsten börjar kl 10.00.

Gudstjänsten firas via videomötestjänsten Zoom. Klicka på knappen nedan för att ansluta.

Gå till Zoom

Zoom är gratis att använda. Du kan antingen ansluta direkt till din webbläsare eller ladda ner programmet och ansluta där. Här finns instruktioner för hur du ansluter på båda sätten:

Det går att ansluta från kl 09.40 och framåt varje söndag. Alla gudstjänster i Ersmarkskyrkan använder samma länk.

Du som redan har Zoom installerat på din dator behöver bara klicka på ”join” och ange Ersmarkskyrkans mötes-ID som är: 777 333 1992.

Krucifix av trä

Gudstjänst via Zoom i Ersmarkskyrkan

Vi sänder vissa av våra gudstjänster online via programmet Zoom söndagar kl 10.00. Välkommen att vara med!

Dagens kollekt går till Act Svenska kyrkan och deras viktiga internationella arbete.

När världen drabbas av coronapandemi förvärrar det en redan svår situation för människor som lever i stor utsatthet. Tillsammans kan vi rädda liv på platser där handtvätt och social distansering överhuvudtaget inte är möjliga. Tillsammans sprider vi hopp!

Ge en gåva via Swish 9001223Bankgiro 900-1223 eller Plusgiro 90 01 22-3

Välkomna till gudstjänst i Ersmarkskyrkan. Temat är Att växa i tro.

Dagens evangelium 

Är hämtad från Johannesevangeliet kapitel 16, vers 5-11

Men nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg.

Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er,
och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är.

Synd: de tror inte på mig.
Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre.
Dom: denna världens härskare är dömd.

Predikan

Jesus sa:  jag går nu till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er, och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Synd: de tror inte på mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre. Dom: denna världens härskare är dömd. Joh 16:5-11

Idag firar vi femte söndagen i påsktiden och temat är ”Att växa i tro”.

Det ger oss anledning att reflektera över vår kristna tro.
Vad är tro?
Står tro på Gud i motsats till en modern världsbild?
Finns det liten tro och stor tro?
Kan tron vara stark eller svag?
Hur kan tron växa?

Ordet tro kan stå för väldigt olika innehåll.
Jag vill fokusera på kristen tro som en relation.
En relation till en person - en personlig relation till Jesus Kristus.
En relation till den Treenige guden; Fadern, Sonen och den Heliga Anden.

Precis som det är med andra relationer så är det med relationen till Jesus Kristus.

Vi kan ha kontakt med varandra. Det går att lära känna varandra mer och mer.

Relationen kan vara intensiv ibland. Det kan bli kris i relationen.

Relationen och vänskapen kan mogna och fördjupas. Relationen är inte statisk.

Tron är inte i första hand ett försanthållande av vissa uppfattningar.

Jag har träffat människor som tänkt att de måste tro att världen skapades på sju dagar för 6000 år sedan om de ska kunna kalla sig för troende. Mot den bakgrunden har de avfärdat kristendomen eftersom de har anammat den moderna världsbilden.

Men, låt mig slå fast att jag som kristen bejakar vetenskap och forskning, och att forskningens framsteg inte är utgör något hot mot tron. Tvärtom kan tron stärkas av allt det fantastiska som forskare världen över upptäcker.

Låt oss nu återvända till detta med tron som en relation.

Vi är alla, var och en, inbjudna att vara med i en gemenskap.

Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en gemenskap med Fadern och hans son Jesus Kristus. Detta skriver vi för att vår glädje skall bli fullkomlig.1 Joh 1:3-4

Det är inte vi själva som skapar gemenskapen. Vi bjuds in och ansluter oss till den.

Om vi tänker på hur lärjungarna först började umgås med Jesus, så visste de inte särskilt mycket om vad det innebar. Jesus kom förbi och bad dem att följa med på hans vandringar. De var osäkra i början, några var ganska misstänksamma: Kan det komma något gott från Galileen?

Under tre år vandrade de med Jesus och relationen med honom växte genom fantastiska upplevelser av mirakler och genom stunder av tveksamhet och tvivel.

Frågorna handlade mest om vem Jesus var, och med tiden växte tron på att Jesus är Gud i mänsklig gestalt. En tro som ställdes på svåra prov vid korsfästelsen. De hade ju inte facit när det hände. Relationen till Jesus överlevde korsets död och efter uppståndelsen spred de tron över världen, ända till oss som bor här i kalla Norden.

Vi är inbjudna att vara med i samma gemenskap med Jesus Kristus - ”för att vår glädje ska bli fullkomlig”, som Johannes uttrycker det.

Jesus säger att vi är hans vänner, Joh 15, men det är inte en helt jämlik relation.

Hans vilja att vara vän med oss och hans kärlek till var och en av oss är orubblig.

Min tillit till honom kan växla och min lojalitet med honom är mera osäker.

Han sviker aldrig och han finns alltid trofast vid vår sida.

Dagens evangelietext är från Jesu avskedstal. Jesus berättar för lärjungarna att nu ska han lämna dem och gå till Fadern. Det kan tyckas som att han bryter den gemenskap som de har byggt upp under tre år. Men så är det inte.

Relationen får en helt ny dimension. I stället för den fysiska närvaron som de har haft med Jesus får de nu ta emot Hjälparen, den Heliga Anden inom sig.

Vi kan säga om Treenigheten att Fadern är Gud över oss, bortom vår förmåga att förstå.

Sonen, Jesus, är Gud med oss, som vi kan få kunskap om genom evangeliet.

Anden är Gud inom oss som vittnar om Jesus i vårt innersta.

I dopet fick vi ta emot den Heliga Anden. När vår längtan efter kärlek och gemenskap leder oss att överlämna oss till Gud och öppna våra hjärtan för Jesus Kristus, då föder Anden en tro inom oss. En tro som är en relation och en gemenskap med Fadern och Sonen. Man kan säga att Anden är själva relationen.

Anden föder tro och liv i vårt innersta. Anden ger en inre visshet om att Gud är med oss och att vi är älskade och värdefulla för dem vi är bortom roller och masker.

Tron är inte längre bara en tanke om att det nog finns en Gud bakom allt.

Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se. Hebr 11:1

 Genom Anden har vi en relation till Gud som en inre visshet.

Jesus sa att Anden ska visa världen vad synd, rättfärdighet och dom är.

En skillnad mot all annan undervisning är att Andens vägledning kommer inifrån.

Det kan vara på sin plats att betona att Andens undervisning alltid är i samklang med Jesu undervisning. Anden lär aldrig något som inte stämmer med Jesu ord.

Det är viktigt och gott att lyssna inåt för att höra Andens röst. Men den rösten kan förväxlas med andra röster i ens inre. Därför behöver det alltid ställas i relation till nya testamentets ord och särskilt evangeliets ord.

Jesus hade en förmåga att låta människor inse att samtidigt som de hade handlat fel mot andra människor så var de ändå älskade. Vi kan tänka på tullmannen Sackaios som hade blivit förmögen genom att kräva för mycket tull av andra.

I mötet med Jesus blir han på ett intuitivt sätt avslöjad som en bedragare samtidigt som han förstår på djupet att han är älskad. Det leder till att han vill följa Jesus och att han vill ändra sitt sätt att leva och försöka gottgöra sina fel. Allt sker på ett kort ögonblick.

På ett liknande sätt vill Gud handla med var och en av oss. Inte genom yttre moralism. Men genom att Anden visar oss i vårt innersta. Får oss att förstå våra felsteg gentemot andra människor - det som vi kallar för synd.

Men, Anden lämnar oss inte där. Vi får samtidigt förstå att vi inte är fördömda. Vi är älskade och Anden vägleder oss hur vi ska göra för att ställa allt tillrätta.

Det finns röster som är fördömande. Mitt dåliga samvete kan vara starkt fördömande. ”Denna världens härskare” är ondskans röst som kan vara oerhört fördömande. Den rösten tycks särskilt stark i vår tid när minsta felsteg kan leda till flodvågor av fördömelse i sociala medier. Dessa röster är skoningslösa utan någon nåd eller kärlek.

Men denna världens härskare är dömd, säger Jesus.

Anden kan ge en visshet i vårt inre att vi får hänvisa anklagarna till Jesus.

Jesus har nämligen tagit alla synder på sig. Han har betalat för mina och dina felaktiga handlingar. Han den rättfärdige har med sin död köpt oss fria.

I gengäld har vi fått hans rättfärdighet.

Anden vill visa oss i vårt inre att vi samtidigt är både syndare och rättfärdiga.

Vi blir aldrig felfria, men fördenskull är vi inte fördömda.

”Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.” (Ur Romanska bågar, Tomas Tranströmer)

Vi får vila i att vi är rättfärdiggjorda genom Jesu blod och vi får leva i Guds kärlek och gemenskap både i tiden och i evigheten. ”Detta är det eviga livet, att de känner dig, den ende sanne Guden och honom som du har sänt, Jesus Kristus.” Joh 17:3

En relation som inte är begränsad av tid och rum. En relation som finns kvar bortom döden i den himmelska världen. ”Som lever med mig när jag dör”.

/Mats Pelo