Foto: Samuel Pettersson

”Hon älskade att göra julfint hemma”

Nyhet Publicerad

– Det är viktigt att tillåta sig att vara ledsen, att inte hålla igen tårarna, säger Hans Persson. Förra året var första julen för honom och döttrarna utan fru och mamma Karolina, som hade gått bort i cancer några månader tidigare.

Våren 2017 fick Karolina Persson ont i bäckenet. Flera år tidigare hade hon opererats och behandlats för bröstcancer, och nu hade cancern återkommit. Efter drygt ett år fick familjen veta att hon hade metastaser i huvudet och nio dagar senare, den 7 september 2018, avled hon på onkologen i Umeå.

– Saknaden var otrolig under hela hösten. Det gick inte en dag utan att jag bröt ihop och det blev många besök till graven. Vännerna i kyrkan och min kristna tro betydde mycket för mig, berättar Hans Persson.

Bara några månader efter att Karolina gått bort var det dags för jul. Hans orkade inte tänka på att pynta och göra fint, men de 18-åriga döttrarna Elin och Vilma ville annorlunda.

– Karolina älskade att göra julfint med gardiner och ljusstakar och kuddöverdrag. Elin och Vilma ville att allt skulle vara som vanligt och tänkte ”hur hade mamma velat ha det?”. De blev arbetsledare och letade fram allt i linneskåp och lådor.

 

Stående jultradition hos familjen Persson är att fira varannan jul hos Karolinas släkt i Norrköping och varannan hos Hans familj i Umeå. Men trots att det egentligen var dags för ett Umeåfirande var det självklart för Hans, Elin och Vilma att vara med Karolinas familj. De tände ett sjudagarsljus på graven och reste ner till Norrköping.

– Självklart blev det en annorlunda jul. Firandet var i stort sett som vanligt, men vi pratade mycket minnen och bläddrade i fotoalbum. Vi kramades ibland och fällde några tårar. Trösten och omsorgen från omgivningen betydde väldigt mycket, säger Hans.

Hans ser den första julen som en av många ”första-högtider”. Bara ett par månader efter att Karolina gått bort fyllde döttrarna 18 år. Därefter följde fars dag, jul, nyår och Karolinas egen födelsedag den 10 januari, när hon skulle fyllt 56 år. På våren var det mors dag, döttrarna gick på skolbal och tog studenten och körkort.

– Vid de tillfällena är saknaden extra kännbar. Det är så många lyckliga stunder som Karolina skulle fått vara med om. Det gör mig så ledsen.

Julfirandet i år blir i Norrköping, enligt det ordinarie schemat. För Hans landar sorgen mer och mer och han gråter inte lika ofta. Han betonar ändå att sorgen måste få ta plats, även på julen.

– Det är viktigt att tillåta sig att vara ledsen, att inte hålla igen tårarna. Titta gärna i fotoalbum och prata om minnen.

Text Helena Andersson Holmqvist