Domssöndagen och tiden däromkring är en tid för eftertanke. I gudstjänsten läser vi texter som handlar om hur vi människor behöver ta ansvar för hur vi lever våra liv. Och vi blir påminda om döden.
Ordet dom kommer från fornsvenska ”domber” som betydde att avgöra en fråga. Domsöndagen handlar om Guds dom över oss människor.
I en av bibeltexterna (den läses den första av de tre årgångarna) berättar Jesus om den dag då han ska ställa människorna inför rätta. Han kommer då att räkna upp olika situationer då han varit hungrig, törstig, hemlös, naken, sjuk eller i fängelse.
En del människor kommer att ifrågasätta att de sett Jesus i någon sådan situation, men han ska svara dem att ”Vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” Matteusevangeliet 25:40
När vi hjälper människor som lever i utsatthet är det i själva verket alltså Jesus själv vi visar omsorg.
Gud har sista ordet
Domssöndagen har upplevts som skrämmande av många människor, men egentligen handlar den både om domen och om hoppet.
På domssöndagen påminns vi om att Gud har sista ordet om världen och våra liv. Det är Gud som fäller domen, inte vi själva. Men Gud har också skapat oss, och kommit till oss som en människa, av kärlek till oss. Därför kan vi alltid, även med domsöndagens tankar för ögonen, lita på Guds kärleksfulla omsorg.