Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Skapar möte mellan nya och gamla Tjörnbor

Artikel från Korsväg 3/2017 och Petrus 4/2017

hösten 2015 kom det många nyanlända flyktingar till tjörn, liksom till andra platser runtom i landet. nu, några år senare, ligger den stora utmaningen i att bli en del av det nya samhället. projektet kontaktpoolen, svenska kyrkans integrationsprojekt på tjörn, vill skapa ett ”vi” och integrera nyanlända tjörnbor med de som bott länge på ön.

 

I det lilla samhället Kållekärr mitt på ön Tjörn i Bohuslän är vardagen sakta på väg tillbaka efter sommarsemestern. Turisterna börjar lämna ön och i stället ringlar sig kön av bilpendlare lång över Tjörnbroarna. I kyrkan i Kållekärr håller Maria Eriksson, diakon, på och förbereder inför eftermiddagen. Övningskörare ska komma till kyrkan, liksom delar av kyrkans kvinnogrupp. 

Men det är bara två av de många grupper och aktiviteter som finns inom projektet Kontaktpoolen, som är kyrkans integrationsprojekt på Tjörn. Mona Hermansson, projektledare och Safar Safar, som själv är nyanländ flykting, jobbar båda deltid i projektet.

– Vårt mål är att hjälpa nyanlända personer in i samhället på Tjörn, säger Safar Safar. Eftersom jag själv kom som nyanländ flykting för snart två år sedan, så vet jag en del om vilken typ av stöd och hjälp man behöver.

När projektet startade i januari i år började Mona att göra en omvärldsanalys för att kartlägga allt integrationsarbete som pågår på ön. Det handlade om att få en överblick och att kunna koordinera bättre mellan olika, redan existerande verksamheter.

– Bara att nå ut med information om vilka verksamheter som finns var ett viktigt uppdrag. Med tiden såg vi också vad som fattades, vilka fler verksamheter som behövdes, säger Mona Hermansson.

En av de första sakerna som Safar identifierade som viktigt att jobba med är hur nyanlända personer kan få ett svenskt körkort. Många kanske har körkort från sina hemländer, men efter ett år gäller det inte längre i Sverige.
– Det är jätteviktigt med körkort när man bor på landet, för att kunna ta sig till jobb och skolor. Men det är svårt att lyckas klara proven, men vi kan ordna hjälp, säger Safar.

Därför skapades projektet Övningskörarna som sammanförde nyanlända personer som vill ta svenskt körkort med Tjörnbor som kan hjälpa till att vara handledare och även låna ut sin bil till övningskörning. Övningskörningsprojektet har nyligen fått ett konkret resultat.

En av dem som började övningsköra, Emad Aldin Alromeed, har fått körkort och glädjen är stor bland alla inblandade. Emad berättar att han hade körkort från Syrien, men att det ändå är mycket nytt han behövt lära sig.

– Det handlar om eco-driving till exempel, att släppa på gasen inför en korsning eller ett rödljus och även många detaljer som att titta noga i speglar innan svängar, säger han. Hans nästa mål är att ta lastbilskörkort och att lära sig mer svenska.

Lars-Olof ”Olsa” Henriksson är den som övningskört mest med Emad. Han är Tjörnbo sedan många år och kom in i projektet genom tips från Maria Eriksson. Han har nu övnings- kört med två personer och ögonen lyser när han berättar om stunderna i bilen.

– Emad pratar syriska och jag bohuslänska, säger han skämtsamt, men på något sätt förstår vi varandra. Emad var stabil bakom ratten redan från början, så jag var aldrig direkt orolig. Det var en helt annan nervositet när jag övningskörde med mina egna pojkar, de vinglade mer på vägen, minns han.

”Vågar du det!!??” Den reaktionen har han fått från andra som hör att han övningskör i projektet.

– Det är klart att jag vågar. För mig är det viktigt att ställa upp om man har den möjligheten. Och så är det roligt också, vi har fått en fin kontakt, säger han och nickar mot Emad.

Vi pratar vidare om vad det är som gör att människor blir engagerade och vill ställa upp och hjälpa och stötta varandra. Safar sammanfattar det hela.
– Att fråga en medmänniska varför hon vill hjälpa andra är som att fråga en väldoftande blomma varför den doftar gott. Människorna här på Tjörn vill hjälpa och stötta varandra, det är det jag märker i alla fall, säger han.

Svenska kyrkan Tjörn har arbetat med integration och flyktingar under många år och behoven har skiftat. Men gemensamt har varit att det funnits mycket samverkan mellan olika organisationer som Röda korset, Rädda barnen och andra frivilligorganisationer, kyrkan och kommunen.

– Det är viktigt att vara lyhörd, säger Maria Eriksson. När en människa är helt ny på en plats är det något som behövs. Senare, när man kanske har uppehållstillstånd och kommit igång med studier och jobb är det något annat, säger hon.
Tjörn som ö har också en lång historia av internationella utbyten. Eftersom att det är en ö där handel och sjöfart har spelat en stor roll genom historien, har människor från olika delar av världen kommit till ön och öns invånare har också skaffat sig internationella kontakter.

– Ibland är det bra att titta tillbaka på historien. Situationen vi har i dag med många inflyttande flyktingar är inget nytt och inget att bli orolig inför. Det är redan en del av öns historia, säger Maria Eriksson.

Mona Hermansson minns hösten 2015, då stora grupper av flyktingar kom till Sverige och ett hundratal personer också hamnade på Klädesholmen, som är en ö utanför Tjörn. Då gick människor på den lilla ön man ur huse och kom för att hjälpa till med det som behövdes.

De som hamnat på Klädesholmen var helt nyanlända personer som väntade på registrering hos Migrationsverket och vidare placering någonstans i landet. Planen från början var att de skulle stanna en kort period och sedan flytta vidare. Men med tanke på hur situationen såg ut då med myndigheter som blev överhopade med arbete, så blev många flyktingar kvar på transitboendet i uppemot ett år.

– Det var det basala som behövdes framförallt, mat och kläder. Så öns invånare kom med det som det var akut behov av, det var fantastiskt att se hur människor slöt upp, minns Mona.

Mona och Maria säger att det handlar om att skapa mötesplatser, att nyinflyttade får kontakt med de som bott på Tjörn länge.

– Det vi vill skapa är att när man ser en person på Ica, så är det en vän man ser som man kan småprata med. Inte att det är en okänd ”flykting” som jag inte har någon kontakt med, förklarar Mona.

Med detta tankesätt blir det också naturligt att undvika projekt som är ”för flyktingar” och i stället skapa eller stödja aktiviteter som vänder sig till alla, där nyanlända och alla andra Tjörnbor möts och lär känna varandra. En sådan aktivitet är Mat och prat som ordnas i regi av en grupp engagerade öbor. Då träffas man, äter tillsammans, det ordnas någon underhållning och människor umgås.

Kvinnogruppen är också en integrerad grupp för nya och gamla Tjörnbor och kvinnor i olika åldrar där fokus är på att skapa kontakter och att lära känna varandra. De träffas varje onsdagskväll och gör en aktivitet eller en utflykt tillsammans. Kvinnogruppen startade i januari förra året och är ett samarbete med Tjörns kommun.

– Kvinnor kommer ut från hemmet och kommer i gemenskap. Männen har det privilegiet, det är bra att kvinnor får ta större plats och knyta kontakter, säger Lena Ryliden, som har varit med i gruppen sedan starten.

Abeer Ayyash tycker att det är en stor fördel att det är en grupp bara för kvinnor.
– Det finns saker jag bara vill prata med kvinnor om. Ju mer vi lär känna varandra desto mer kan vi prata med varandra, säger hon.

Trots alla goda intentioner med projekten som finns inom Kontaktpoolen så erkänner de att ibland blir det knasigt.
– Det är viktigt att se på sitt eget arbete självkritiskt för att kunna utveckla det. När kvinnogruppen startades så var det första som hände att kommunen köpte in ett gäng symaskiner, utan att veta om det var det som efterfrågades, minns Maria Eriksson.

– Vi sydde pliktskyldigt några gånger men sedan slutade vi med det och började planera andra aktiviteter, säger Lena Ryliden.

Ett annat sådant exempel som Safar identifierade var språkcaféerna, som ofta ägde rum utan något tydligt ämne eller syfte.
– Varför sitta ned och bara småprata allmänt när det finns flera runt bordet som behöver konkret hjälp inom vissa områden, frågade han sig. Körkortsteori var ett sådant ämne. Läxhjälp ett annat. Jag ville att vi skulle rikta in språkcaféerna på det deltagarna verkligen behövde prata om och fördjupa sig inom, säger han.

Vi talar också om det motstånd som trots allt finns inom vissa grupper mot att flyktingar kommer till Sverige.
– Vi har inte märkt något av det på våra aktiviteter eller grupper, som tur väl är. Däremot kommer det ju ifrågasättanden, från exempelvis SD-politiker. Och i kyrkovalet i höst ställer också Sverigedemokraterna upp med en lista för första gången. Det återstår att se vad det ska leda till, säger Maria Eriksson.

Safar säger att han har en förståelse för de som inte är positivt inställda till att flyktingar kommer till Tjörn.
– När jag kom hit så tänkte jag att det här är inte mitt land, men jag fick komma hit. Jag förstår att alla inte kommer att älska mig och älska att jag är här, säger han. Samtidigt säger han att han inte mött något motstånd alls på Tjörn, och heller ingen rasism.

– Jag brukar uppmuntra människor att stanna kvar på Tjörn och inte flytta vidare till stan, till Göteborg. Det är ett mindre sammanhang här där det är lättare att känna sig inkluderad, tror Maria Eriksson.

text och foto:
mathilda andersson och elin schwart