Påsken i Svenska kyrkan

Varför firar vi påsk?

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för påsken, som för närmare 2000 år sedan var tiden då livet och kärleken vann över döden och ondskan. Och det påminns vi om varje påsk sedan dess.

Stilla veckan kallas veckan som föregår påskdagen. Det är den sista veckan i fastan och dagarna innan Jesus korsfästs. Stilla veckan börjar på palmsöndagen och fortsätter fram till påskafton.

Texterna som vi läser på palmsöndagen berättar om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung av folket. De jublade, viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna. Skärtorsdagen är den dag då Jesus äter den sista måltiden tillsammans med sina tolv lärjungar. Senare samma kväll blir han förrådd och grips av romerska soldater.

På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden, och avrättas brutalt genom att spikas upp på korset. Under gudstjänsterna på långfredagen är det stilla och allvarligt i kyrkan. Ofta används inga musikinstrument och kyrkklockorna ringer inte. På skärtorsdagenskvällen brukar man duka av altaret och ställa fram en vas med fem röda rosor, som symboliserar Jesus fem sår.

På påskdagen har Jesus vunnit över döden genom att uppstå till livet igen. När Jesus vinner över döden besegrar han också döden för alla människor. Alla får tro på en uppståndelse och en framtid tillsammans med Gud. Jesus var på en och samma gång sann gud och sann människa eftersom Gud lät sig själv födas till en av oss. När Gud själv lät sig dödas, dog han för alla, men uppstod också för alla.

På annandag påsk visar sig Jesus för lärjungarna på olika vis. Även deras reaktioner är olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.