Vår styrka som kyrka är att jobba på djupet

–Det finns en kraft i samtalet och vår styrka som kyrka är att jobba på djupet, säger Regina Persson som är diakon i Täby församling. Jag har en orubblig tro på samtalet som kraft.

Ett av Reginas ansvarsområden är att möta människor i hemlöshet, kriminalitet och beroende. Hennes tjänst har även ett särskilt fokus på kvinnors utsatthet. Detta utifrån Reginas socionomutbildning som för hennes del ligger till grund för utbildningen till diakon.

–Jag ser människan som individ, men också som del av grupper och strukturer, säger Regina. Samverkan är viktig och nu finns jag till exempel som extra resurs för personer som går i kommunens tolvstegsbehandling. Tolvstegsrörelsen har präglat mig starkt i mitt sätt att tänka och arbeta.

Regina kan tack vare sin erfarenhet och bakgrund vara en tolk och en brobyggare mellan olika människor och olika system.

– Till mig kan man komma med sitt liv och vi kan tillsammans bena ut de frågor som kan uppstå i vardagen. Det är människan som är det viktiga, det är människan vi ser i första hand. Skillnaden på oss i kyrkan och andra instanser är att man får komma med det man har, och att vi ser att det är livet, som har så många olika delar. 

–Tanken är att följa i Jesu spår. Vi som är vigda till diakoner har som uppgift att stå på de svagas sida. Vi behöver vara en självklar del av samhället, men inte ta över samhällets ansvar. Det viktiga är att påtala nöd som inte annars syns eller märks.

Sedan några år tillbaka finns i Täby församling ett koncept för samtal som har namnet Livsnära samtal. Här får samtalets kraft ett särskilt uttryck i samtalsgrupper för människor med ett långt liv bakom sig.

– Det handlar om berättande och lyssnande, säger Regina. Att få tag i sin egen livsberättelse, lyssna på andras och att få syn på saker som passerat förbi i livet. Var och en får en egen stund att berätta något om sitt liv. Meningen är att få tag i en flik av sin egen berättelse.

Livsnära samtal inleds med presentation och samtliga i gruppen får avge ett tystnadslöfte om att det som sägs stannar i gruppen, så att det blir en trygg plats att vara på. ­Vem som helst kan delta i Livsnära samtal, oavsett tro eller icke-tro. Men det är viktigt att man ska vilja lyssna på andras berättelser och vara en del av gruppen.

– Man ska vilja vara i en gemenskap och höra både sig själv och andra och förstå sig själv i ett större sammanhang, säger Regina. Det händer att man får syn på att man inte alltid bara är sin egen lyckas smed. Vilket liv man har haft är också avhängigt av vilken epok man levt under, hur samhället har sett ut.

Text: Christina Dagberger