Meny

Fastetiden – en möjlighet att vara autentisk

Fastlagstiden inleds i kyrkan samband med fastlagssöndagen och varar fram till påskdagen. Anders Ekhem, präst i Täby församling, berättar om en kontrastrik tid som präglas av teman kring kärlek, liv, lidande och död.

– Fastetiden kan vara en möjlighet för oss människor att bli mer autentiska och sanna, säger Anders Ekhem, som är präst i Täby församling. Att finna djupet inom sig själv. Bli berörd av sitt eget liv. Det som bär och det som gått sönder. Vad det egentligen är att vara människa i den här världen?

– Som jag ser det handlar fastetiden å ena sidan om att livet i sig är buret av kärlek, å andra sidan om att livet hela tiden hotas och går sönder. Livet är så skört, säger Anders. Livet går sönder gång på gång och vi människor kan känna oss otillräckliga. Fastetiden ger inga svar eller recept, men en väg att följa. En väg som Jesus går. Kärlekens väg. När vi vågar bejaka vår sårbarhet och otillräcklighet kan vägar som känns omöjliga öppnas upp. Kanske att vi blir mer oss själva.

– Vi är ju alla en del av en orättvis och ojämlik värld. Under fastan får vi följa med på Jesu vandring upp till Jerusalem. Men det är också en vandring med oss själva, våra medmänniskor och hela världen. Alla delar vi detta vackra och sköra liv.

Fastetiden, menar Anders, kan bli ett tillfälle att bli mer den människa man verkligen är, och våga se sig själv. Med både större kärlek, värme och allvar. Vi alla har våra sår, bär på smärta, besvikelser och frågor. Fastan är en tid att våga komma nära detta. Vår egen och världens brustenhet och skörhet. Därför är också fastan en tid då vi tillsammans inte behöver låta rädslan vinna utan kan stå på modets sida. Det som är temat för årets fasteinsamling. Att med vår egen erfarenhet av både kärlek och sårbarhet ändå vågar stå på modets sida och tillsammans med många kämpa för rättvis fred, jämställdhet och hållbara samhällen.

Bild: Christina Dagberger

Vad är meningen med fastetiden? Är det något för människor i dag?

– Se bara på kulturområdet, säger Anders. I stort sett varenda roman, film eller teaterpjäs är uppbyggda kring en serie konflikter. Det är konflikterna som bär handlingen framåt. Ljus och mörker. Ondskan. Sveket. Döden. Och detta är egentligen det enda vi vet om livet. Det behöver inte vara riktigt så dramatiskt, men det är så som livet är. Man kan nog konstatera att ingen förmodligen vill läsa en bok som inte innehåller konflikter och kontraster i olika hög grad.

– Berättelserna ska vara sådana som ger en känsla av sanning, som ger referenser till ens eget liv, som en parallell, men ändå ge en upplevelse av sanning och autenticitet. Och berättelsen om Jesu sista dagar i livet är unik och berör samtidigt varje människas livsberättelse, säger Anders.

Kan man ha någon nytta av kyrkan under den här tiden?

– Det kan räcka med att bara gå in i kyrkan och sitta en liten stund, ge sig tid för stillhet och tystnad. Musiken i kyrkan under den här tiden går generellt sett mer i moll. Den är avskalad och innehåller lite mer av det som går på djupet. I den vackraste musiken finns en skönhet som många gånger slår an och talar till ens innersta längtan.

– Eller också kan man bara vinnlägga sig om att sakta ned, ta sig tid att till exempel vara ute i naturen eller vara hemma och öppna för sina egna tankar. Det som är vår livsväg och kamp.

Vad mer är speciellt med fastetiden?

– Fastlagssöndagen inleder fastetiden och temat för den söndagen är kärlekens väg, säger Anders. Det är den tid då vi får vandra kärlekens väg med Jesus. Vi tror att Gud blev människa för att visa oss på kärleken, kärleken till världen. När Jesus föds till människa och delar livet får det konsekvensen att livets skörhet blir synliggjort. Men att det ändå är kärleken som bär framtid. Så är korset, på vilket Jesus dog, både en bild för livets sårbarhet och kärlekens seger. Genom den berättelsen kan vi våga komma nära vår egen sårbarhet och där upptäcka att det är en väg som leder vidare till mer liv. Så kan fastan ge oss modet att leva och älska – trots allt!

Bild: Christina Dagberger

Om man vill fasta, vad kan man göra då? Och vad är meningen med det?

– Vissa människor tar ett personligt beslut att avstå från någonting under den här tiden, säger Anders. Det kan till exempel vara att sluta äta kött eller avstå från alkohol, eller lägga undan mobilen. Det visar sig ofta att något nytt uppträder som man inte tänkt på tidigare, och som lägger ytterligare en dimension till livet. Ansträngningen genererar ett tomrum där något oväntat kan hända.

– Men vi människor delar ju också samma värld. Många kan känna att man själv har tillgång till något som andra människor inte har, någon annanstans i världen. Den egna solidaritetshandlingen riktar sig ut till en värld där så många hungrar och som är så orättvis. Däri finns återigen något djupt mänskligt: att dela de grundläggande livsvillkor som varje människa kan känna igen sig i. I varje människas berättelse, i djupet av oss själva och i närhet till världen och till Gud. Det är till denna solidaritet med världen, varandra och oss själva som kärlekens väg kan leda.

Text: Christina Dagberger

Fastlagen

Fastlagen, som inleds med fastlagssöndagen är tre festdagar innan fastan börjar. Fastlagen avslutas på fettisdagen då många firar genom att äta en fastlagsbulle eller semla. Det som vi i dag kallar för fastlagssöndagen, var den dag då Jesus och lärjungarna påbörjade vandringen mot Jerusalem och därför är temat för söndagen är kärlekens väg. 

Fastetiden

Fastetiden inträffar 46 dagar före påsk och varar ända fram till påskdagen, dagen för Jesu uppståndelse. Fastan inleds alltid på en onsdag, askonsdagen, men inte på samma datum varje år. Det är när påskdagen infaller som styr när fastan inleds. Och påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

Vad är askonsdagen?

Askonsdagen, som i år är den 26 februari, är den dag som inleder fastan. Den har fått sitt namn efter bruket att vid askonsdagsmässan rita ett kors av aska i pannan på gudstjänstfirarna. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv.

Bild: Gustaf Hellsing/IKON

Öppettider i kyrkorna

Täby kyrka

Mån-tis 8.00-16.30, ons 13.00-16.30, tor-fre 8.00-16.30, lör 10.00-17.30, sön 9.00-16.00

Tibble kyrka

Vardagar kl. 9.00-16.00 och i samband med gudstjänster. Kvällstid är det ofta öppet i samband med aktiviteter.

Gribbylunds kapell, Näsbyparks kyrka och S:t Olofs kyrka håller öppet i samband med gudstjänster, konserter och andra aktiviteter.

Stå på modets sida – ge ett bidrag till ACT Svenska kyrkans insamling under fastetiden

I årets fasteinsamling uppmärksammar ACT Svenska kyrkan alla människors rätt att leva ett liv i frihet från våld. Samtidigt lyfter vi våra samarbetspartners envetna kamp för mänskliga rättigheter. Alla står de på modets sida och tillsammans med dem kämpar vi för rättvis fred, jämställdhet och hållbara samhällen.

Ge gärna en gåva på svenskakyrkan.se/act/fasteaktionen eller swisha till 900 1223.